Känslan e tom.

Jag kan inte alls känna att det är okej just nu.

Efter förmiddagens möte så känns det bra men ändå hopplöst.

Ska mitt liv se ut på det här viset? Att man helt enkelt aldrig blir förstådd.

Jag vill bara ha förståelse och hjälp med att förstå mig själv.

Nu börjar en tid som jag tror blir tuff men jag ger det en chans även om jag såg en sak efter som gjorde mig tveksam till detta beslutet.

Lugnet infinner sig aldrig. Men jag måste lära mig finna lugnet. Jag har letat och jag har försökt men jag måste leta vidare.

Just nu känns det skit att Daniel gett sig iväg en vecka. Känner mig ledsen över att inte kunna dela detta med honom i hans närhet utan bara i hans frånvaro.

Min allra bästa vän är inte heller hemma.... och de andra nära vänner jag har är inte nära... inte nära på kartan sett. Men jag är glad att de finns. De är ju ett stöd även om jag önskade att någon fanns här som jag bara kunde ösa ur mig allt till. Som orkar ta emot. Som orkar lyssna utan att tycka något är konstigt. Den personen jobbar i ett annat land just nu. Ledsen...

Allt som händer ger mig mer att ta rätt på. Saker jag egentligen inte alls orkar just nu. Men jag måste lära mig att ta igen mig därimellan...

Jag måste inse att såhär är tydligen mitt liv.

Men insikter får man också. Som på eftermiddagens föräldrautbildning så känner jag ju att jag kommit långt ändå än många andra. Att många andra inte har koll.... inte fattar ens... Ibland undrar jag vad jag gör där. Jag är så trött. Så innerligt trött. Trött på allt som inte fungerar. Alla som inte verkar fatta. Inte ens de som ska de.

Det finns positiva saker med.

TACK för att ett annat möte verkar ha gått bra. Malou du är verkligen en liten ängel för oss... Vår räddande ängel!

Nu ska jag vila. Det skriver jag ofta. Jag har svårt med vilan. Jag har svårt att få bort tankarna. Måstena. Jag orkar bara med mitt. Jag stänger av bruset. Bruset i hjärnan. Det som rusar på.



**************

Nu saknar jag dig min älskade!!!!!!!!!!!!!

Kommentera här ♥ 13 st

Tänkte igår att va har man på sig på krogen nu förtiden.... är ju ALDRIG ute...

Jag behövde inte oroa mig.

Modet är som vanligt otroligt blandat. Det finns alla sorter.

Men det jag reagerar på är hur många unga tjejer har TOTAL noll koll på hur snygga de i verkligeheten är.

Ser de inte hur illa de ser ut? Kan ingen säga att HALLÅ se dig i spegeln... tycker du verkligen detta ser okej ut?

Nu menar jag itne att de har fula kläder eller säger de bara för att JAG inte gillar de, men man måste ha någon självrespekt också.

Det jag reagerade mycket på var alla dessa leggins och tajts. Bla sånna blanka snygga som även jag har. Några hade sånna men med en otroligt KORT tröjja till... eller ja linne osv. Va fan... få har så jäkla snygg häck så det ser okej ut. Kort linne till långkalsoner av modell lite extra vaganza... typ. De e INTE snyggt. Det du har på dig på lverkroppen ska fasen ner över rumpan.


Till å med min äldre herrar till kompisar reagerade... undrade om de va ute i långkalsonger medan när JAG har haft dessa leggins får rejält fina kommentarer. Kanske av snällhet och givetvis från maken men ändå....

Sedan så har ju tjejerna HÖGA klckar. Snygga skor som fasen. MEN å åter MEN man ska kunna gå i klackar å de va inte många som kunde nej... de är ute och knäar runt... de ser för jäkligt ut...




Nej vet ni vad... kolla in lilla mormor närsta gång ni är ute så ser ni hur man klär sig. LER... å skojjar men de verkar tycka de e sååå snygga å sexiga men de ser som sagt inte nå vidare ut. MEN jag är ju oerhört förvånad över villket självförtroende de måste ha som går ut sådär.... eller hur lite självrespekt de tycks ha...

Kommentera här ♥ 7 st

Ska ut.

Va ju länge sedan.

De utlovades livemusik vilket lilla jag e enormt svag för....

Kompisen rusade iväg för att lillan skulle få gå ut.

Köpte biljett, snäll som han e.

När jag nu har hört vad jag ska gå på så känner jag HJÄLP ge mig styrka....

Men jag får väl gå ett varv å ställa mig å be en tyst bön på toa och tänka att jag är TANT... LER.

Men om man grundar rejält så gillar jag nog denna musik oxå.... typ.

Ha en underbar lördagkväll.

Kommentera här ♥ 2 st

Ju mer jag lär om Autism så ser jag mer och mer i mitt barn. Saker jag inte hade tänkt på innan. För att det är just han. Men som jag nu kan se har med funktionshindret att göra.

På stan idag har jag verkligen sett vad svårt han har att se människor. Vilka som är vilka och var de hör. Eller rättare sagt att de inte hör någonstanns.

Först ser vi en tjej som han absolut tror är någons mamma. Ett barns mamma han känner. Vilket det inte alls är. Men han ser något hos henne som är likt den mamma han syftar på. Att urskilja människor kan vara ett stort problem. Detaljseendet är oftas utmärkt medans helhets seendet inte alls hänger med.

Att sedan se en jultomte stor som en människa som är en docka blev väldigt svårt. Var den levande eller inte? När jag äntligen fått klart för honom att det är en docka sätter personalen "på" dockan som börjar dansa och sjunga samt prata. Hur får man ihop detta? En docka? Som kan prata och röra sig? Är den riktig? Han backar sakta bakåt och blir rädd. Han förstår inte alls. Han får inte alls ihop det.

Sedan träffar vi en av hans lärare. Men vem är HAN? Hans lärare är inte på stan. Han är i skolan. Han vet inte alls VEM detta kan vara. Han får inte ihop dessa världar...

När sedan en människa i en affär säger att hon minsann ser att jag har en son med myror i kroppen börjar jag bli lite trött. Trött på alla kommentarer.

Jag svarar att det är nog lite MER än myror i kroppen och hon svarar ärtigt att NEJDÅ.... jag vet PRECIS hur det är med barn i DEN åldern.

Jag har just där och då lust att bete mig som en treåring och skrika:

-NEJ DU VET INTE!!!!! Du har inte ett barn med funktionshinder du har ett VANLIGT barn.

Men jag ler och säger jomenvisst DU vet ju...

Nej inte ens de...man ler och går.

Givetvis säger ju inte denna människa i affären något av elakhet men ibland orkar man inte. Man vill att folk ska förstå. Men hur ska alla kunna de? De vet ju inte. De KAN inte veta. Liksom inte jag vet allt jag heller. Men det är tufft.

När vi når expert så varvar han plötsligt ner. Efter att på Lindex precis ha undersökt en skyltdocka mycket noggrant. Där han faktiskt inte alls kan SE att dockan har en snippa under trosan. ( En skyltdocka med underkläder, återigen så är det svårt att förstå hur en docka som nyss rörde sig och pratade till en docka som står halvnaken och inte alls ser ut som tex MIG naken. ) Han slår sig helt sonika ner på golvet i butiken och börjar titta på Madagaskar som visas på en stor teve. Ja inget konstigt med de... de visar ju barnfilm så varför inte slå sig ner?

MEN allt detta kallar jag för social träning. Han tränas i hur saker ser ut och fungerar. Att en lärare man känner så väl i skolan faktiskt är SAMMA människa utanför skolan. Att dockor är nästan som vi människor men ändå inte levande. Hur vi beter oss bland andra. Även om det är väldigt jobbigt att vara mamma somliga dagar.

Imorgon ska jag på kurs. Jag ska lära mig mera om tydliggörande. Jag ska växa mera i detta. Till veckan hoppas jag att allt ska dra igång med avlösarservicen och på måndag kommer Malou träffa de som har hand om helgavlösningen. Jag hoppas deras samtal går bra och att hon blir godkänd. Hon är en tillgång i vårt liv.


Bild: en glad och trött mamma.

Kommentera här ♥ 4 st

Japp de ekar tomt.

Skallen är ju egentligen inte direkt tom.

Där far ju många tankar omkring men jag vet inte vilken tanke jag ska fånga in.

Kanske är bra att inte fånga någon alls just nu.

Förkylningen kom lite åter idag. Och jag känner mig ändå rastlös men orkeslös.

Vilken kombination.

Trodde i min enfald att lusten att baka skulle finnas kvar idag. Att jag aldrig lär mig. Jag har lust i stunden. Just där och då. Inte sedan. Då har så mycket annat hunnit ramla över mig.

Idag har jag fått sovmorgon. Men givetvis vaknar jag tidigt och flera gånger. Hade drömt och pratat högt i natt. Verkade som jag skulle hålla föreläsning men i någon annans namn. Lät intressant... kanske något jag ska satsa på?

Föreläsa om livets alla motgångar och vad det ger. Skulle någon verkligen orka lyssna på den skiten jag haft? Nej skulle knappast tro de. Så jag sitter här och får ur mig massa ord istället. Ord som känns bra å få bort. UT... ur.

Rastlösheten är jobbig när man inte orkar. Men jag vill. Men undrar å funderar på vad jag ska hitta på. När jag inte orkar. Vila säger Daniel. Jag kan inte, men jag kan heller inte få orken till något annat.



*******

Nu kom August. HAN har energi. Han fick just nu KAOS... från att inte förstå att julgranen inte ska fram idag och efter att ha vetskap om att mamma kan säga HO HO HO... så upptäcker han att någon lekt på hans rum. Å nu är det KAOS. Hans perfekta rader av bilar som inte alls är där de ska. Inte ens jag kan ställa dom tillrätta om jag ens försöker. Nu har de barn som lånat och lekt förstört hans eftermiddag. Men de måste ju få leka när de hälsar på.

Man hör nu hans upprörda röst när han ställer till rätta igen. Ordningssinnet är stort. Mycket stort. Allt ska vara i hans speciella ordning.

-MAMMA!!!!!

Hans upprörda röst ekar.

Nu är det någon som bäddat hans säng med.

Ja från att inte ha att göra får man att göra i detta liv som innebär en viss speciell ordning.



***********************************

Kommentera här ♥ 9 st

Då byter vi fokus.

Som autistisk så fastnar man lätt i olika saker.

Innan fastnade vi rejält i influensasprutan. Den skulle tas och det var NU. När den äntligen blev tagen så har det ju lugnat ner sig.

Nu har vi hittat en ny sak som ligger i tiden.

JUL!

Och nej jag tror inte mitt barn är "inne" på julen för att jag har lagt min själ i julen någon gång. Utan innan jag ens hade tagit fram en stake så börjades det om VEM som ska vara TOMTE....

Å nu ska det vara ljus och saker ska packas upp och VIPS stod en stake i hans sovrumsfönster.... Kan lova att det är med själ å hjärta... med sprudlande glädje...Han far omkring som en virvel och han letar kontakter och det provas och knäpps på och av... undrar var tomtar ska placeras osv osv.

Tur någon har den energin vad gäller jul.

Mamman försöker. Jag fixar julen VARJE år. Jag gör inget jag inte vill och har minskat på krav och måsten. MEN om jag fick skulle jag gärna slippa. Det är ändå många måsten.

Man säger vi gör det vi vill... det vi känner för. Men så är det ju inte riktigt när man inte gillar julen. Det blir så mycket som förstör den tyvärr.

Jag menar inte att jag far illa men tyvärr följer en del saker som jag hade velat slippa under julen. Tyvärr kan jag inte påverka allt.

Men jag njuter av att se mitt sprudlande barn. Att någon älskar julen. För just det draget har han inte ärvt av vare sig mig eller sin pappa.

Men jag är också så glad att jag och barnens pappa kan turas om, om våra ungar under helgerna. Att ingen har fått för sig att de har mer rätt än den andre att ha sitt barn under dessa tider. Nåja... en parantes.

Nu ska jag vila.. är förbannat trött... gick upp fem då Abbe åkte med skolan till Stockholm idag.

Har varit till läkaren... de gick bra.

Fick sedan ett annat positivt besked. TACK gode gud för att det snart är klart med allt runt lilleman i familjen. LUGN är vad vi behöver.

Kommentera här ♥ 4 st

Det är en konstig känsla att i alla samtal man har med myndigheter kring sitt barn med funktionshinder bara prata om det negativa. Allt som är FEL med barnet. Allt det JOBBIGA. Det SVÅRA. Alla sidor som är TUNGA. Alla BESVÄR. EGENHETERNA. Allt MERJOBB.

Det känns som om man inte har en enda positiv liten glimt i sitt barn.

Detta slog mig rejält i magen när jag hade mitt samtal med försäkringskassan. Där vi satt över en timme och pratade om alla svårigheter. Allt det negativa och även handläggaren sa när jag faktiskt utbrast JAG HAR EN UNDERBAR KILLE.... att hon också kände hur hemskt det faktiskt var med alla dessa samtal. Att hon så sällan fick höra något gott om barnet.

Deras STYRKA... Allt de faktiskt kan. Hur underbara och älskade de faktiskt är. För de är dom.


Bild: August på hästen Frejja tillsammans med Malou.

Jag har aldrig känt att VARFÖR jag? Varför... ja det har jag frågat mig men jag har aldrig känt att jag inte älskat detta barn. Han är lika önskad som något annat av mina barn och jag har stått så frågande till saker i så många år och äntligen har jag fått svar. Det är en lättnad och jag är ändå stolt över vad duktig han har blivit för att vi ändå inte har isolerat oss.

Idag vet jag givetvis lite lite bättre hur vi ska göra för att han inte ska utsättas på samma sätt som han gjorde som liten MEN jag vill att mitt barn ska växa upp och bli en så självständig person han någonsin kan. Det är min målsättning.

Han ska växa upp till en man med ett eget liv. Här ska vi inte hålla i bara för ett funktionshinder. Vi ska utvecklas både han och jag och vi ska gå starka i detta. Han har ett funktionshinder MEN han är inte ett funktionshinder. Det är vad vi gör det till och vi tränar för att vi ska lära oss hur saker fungerar.

Så fast vi pratar om det negativa för att få den hjälp och stöd man behöver och kan få ska vi inte glömma att vi har barn som är UNDERBARA. Som ger oss så mycket mer än MERJOBBET. Inte bara sorg utan så hemskt mycket glädje.



Bild: Läs boken En riktig människa av Gunilla Gerland och få en liten blick in i Autismens värld.


*********

Otur... det har jag alltid. Idag blir det läkarbesök. Inte pga min förkylning som tur är men för annat. Jag känner att jag vill att oturen ger med sig. Jag tänker mig att ALLT kommer bli bra och att jag får lycka och framgång.

Inte hört något ang jobb heller. JA jag har sökt annat jobb. Jag ser även där att jag inom en snar tid kommer få en utvecklign på just den fronten.

Bilen vill inte heller sammarbeta. Känns som den vill begravas. Jag hade gärna ställt upp på en sermoni om jag inte var beroende av den. Gå tre mil till jobbet enkel tur... nä de lockar inte.



Bild: Lingon

Kommentera här ♥ 10 st

Jobbet är inställt. Jag är helt enkelt så förkyld och febrig så jag orkar inte. Samvetet gnager. Tyvärr tänker jag på pengarna jag förlorar. Men jag KAN inte. Å ingen skulle tacka mig om jag sliter aldeles. Man får vara EGO. Man måste tänka på sig själv. Man SKA tänka på sig själv. Man ska dessutom inte gå iväg och smitta andra. Det är annars ett populärt sätt. Att gå och smitta resten som inte heller har samvete att vilja vara hemma och inte vilja förlora sin lön. Men ibland är det osm det är och oftast tar det längre tid att bli just frisk om man inte vilar.

Regnet ser ner och sonen är på utflykt. Han var dock lyckligast av alla ändå och klädde på sig sådant man måste ha för att vara ute i just spöregn. Det bekommer honom inte överhuvudtaget.

Igår hade jag vila med de andra barnen då han var med Malou till stallet. Nästa vecka drar nog allt igång på allvar. Och jag är henne evigt tacksam. August älskar henne redan och jag har ett stort förtroende för henne. Att hon sedan hittar på saker och ger honom chansen till upplevelser är helt underbart. TACK gumman!!!

Nu ska kroppen få lite mera vila genom horisontalläge i sängen.

Kommentera här ♥ 25 st

...och Tess har ingen känsla för Advent och Jul alls. Jag är inget för högtider MEN jag brukar ändå tycka det är lite mysigt med ljusen och det röda. MEN.... det regnar och är milt så vädret förstör det lilla jag brukar känna....

Att jag sedan är så förkyld så jag nästan inte orkar upp det är en annan historia och idag har jag lite jag faktiskt måste. Jag jobbar onsdag och torsdag och jag måste inhandla lite så barnen får matsäckar på torsdag... minst en krans måste göras.... PUST och SUCK.... LER... de går när jag bara sätter igång.

Ska vila någon timma först. Att sedan maken fick jobb idag är ju positivt MEN jag är ändå stressad så fort jag blir ensam HELA dagen. Undrar hur i Helsingland jag ska orka och hinna. Speciellt när jag inte är bra.

Men nu ska vi blicka framåt och tro att det ska gå alla tiders....

*******

Skriver som en annan bloggare gjorde... SNÄLLA kommentera. Det finns en snäll skara som alltid skriver något men alla ni andra,,,, Ett HEJ???? SNälla. På så sätt länkar ni till er egen blogg... tänk på de ni.

**********************

Vill även passa på och rekomendera en bok. Läs denna kriminalare. MYCKET BRA

Keplers HYPNOTISÖREN



I ett omklädningsrum på en idrottsplats i Tumba utanför Stockholm hittas en man brutalt mördad. Sedan återfinns hans fru och dotter lika besinningslöst ihjälhuggna i familjens radhus. Avsikten tycks ha varit att utplåna hela familjen.
Men sonen överlever, svårt skadad, och när kriminalkommissarie Joona Linna förstår att det finns ännu en familjemedlem kvar i livet, en syster, inser han vikten av att hitta henne innan mördaren gör det.
Sonen svävar in och ut ur medvetslöshet, och för att kunna skynda på förhörsprocessen tar Joona Linna kontakt med läkaren Erik Maria Bark och övertalar honom att hypnotisera pojken för att få en bild av händelseförloppet.
Därmed bryter Erik Maria Bark sitt gamla löfte att aldrig mer hypnotisera och en skrämmande kedja av händelser tar obevekligt sin början.

Hyptonisören av Lars Kepler är den första kriminalromanen i en planerad serie.
Aldrig tidigare har en svensk roman sålts till utlandet med en sådan framgång redan innan den publicerats i Sverige.

Kommentera här ♥ 13 st

Mina nya kuddar....



^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Vill bara bli fri förkylningen nu. BLÄÄÄÄÄÄÄ!!!!!!!!!

Kommentera här ♥ 9 st

Sitter här och snorar. Jag är genomförkyld och nu går jag av ren vilja. Viljans krafträckte inte riktigt idag så jag fick ta till aningens lite tvång och några piller.

Har varit och träffat T som är vår avlösarservicekontakt på lss.... M träffar honom för intervju i eftermiddag och om allt är grönt kommer jag ha denna service om tre timmar per vecka from nästa vecka. HOPPAS det går så smidigt så vi kommer igång. Jag tror på detta och August vill.

I eftermiddag är det föräldrautbildningen igen. Jag får helt enkelt ta mig i kragen som så många så fint säger. Det är inte så lätt när man faktistk borde ligga men vissa saker måste jag göra.

^^^^^^^^^^^^^^



Det är tid att fixa till för advent också. Jag måste börja... men inte idag. Jag hinner ännu. Det får inte bli för tidigt heller. Känner att många börjar med allt så tidigt. Var tar traditionerna vägen? Men jag vet varför... vi har det så stressigt så vi måste för att hinna. Men jag avvaktar någon liten stund.... men inser att även jag måste börja för att hinna med. Men inte idag. Inte nu. Jag ska vila.

^^^^^^^^^^^^^^^

VILA det blir ledordet idag. VILA. Eftertanke. Lugn.

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Kommentera här ♥ 2 st

Rejält förkyld.... behöver man säga mera???

Kommentera här ♥ 5 st

Att visualisera och att drömma saker i framtiden har ingenting att göra med att inte leva här och nu.

Jag försöker varje dag leva här... i nuet. Där det händer.

MEN för det finns ett men och det är att man faktiskt måste våga se sig själv i en framtid. Det är svårt att förklara om man inte har klart för sig vad detta handlar om.

Man kan tex se sig frisk. Genom att se sig frisk kanske man inte blir frisk men hoppet ökar och chanserna blir större att man når dit. Man kan även tänka sig att man faktiskt har råd eller pengar. Det menas inte att någon kommer och ger mig pengar imorgon men jag kanske kan se positiva på min ekonomi.

I mitt fall handlar det mycket om att tro på mig själv. Att våga. Att klara att ändra min livssituation.

Jag måste visualisera för att kunna nå dit.

Jag ser saker framför mig som gjort att jag börjat ta små små steg i en riktning jag tror på är bra för just mig. Jag kan verka vrång och konstig. Jag är inte som alla andra. SUR och dum... ja det är möjligt men jag blir så arg ibland. PÅ mig själv. När jag inte orkar. När det inte händer något. När JAG står och stampar på en och samma plats för att jag tror att jag egentligen inte stampar utan har växt fast. Jag ser mig själv börja gå... långsamt. Fatta va skönt att känna att bly klumpen har släpt.

Jag mår APA just nu. På många sätt. Kroppsligt och psykiskt... men bara att TÄNKA att jag ska fixa detta så klarar jag att jobba fast jag börjar bli genomförkyld. Fast jag faktiskt inte mår så förbannat bra så känner jag att jag klarar det för jag såg mig själv klara de....

^^^^^^^^^^^^^^

Att leva mitt liv är inte enkelt. Det betyder inte att jag tror att jag har det värre än andra. Men det är JAG som upplever mitt liv. Ingen annan. Om jag nu erkänner att jag inte pallar. Ja då är det så. Ingen annan än jag kan hjälpa mig själv ur skiten. Därför drömmer och visualiserar jag.

Jag var på en föreläsning för 1½ år sedan som handlade om att nå sina drömmar. Det var en av de bättre föreläsningar jag lyssnat till. Det fungerar, men det är bara man själv som kan få det att lyckas. Ingen säger att det går fort och att vägen till drömmen är spikrak men vi kan nå dit... och jag hoppas jag ska våga jag med.

Igår talade en annons rakt till mig så nu känner jag att min väg har börjat.

Kommentera här ♥ 1 st

Att visualisera sin framtid. Att tänka det man önskar framåt i tiden. Det behöver inte vara stora rikedommar men man kan önska att man får må bra. Man kan önska sig en avkopplande vardag. Att en arbetssituation löser sig... sådana saker eller vad just DU behöver stöd pch tro i.

Man kan även tänka sig själv bättre... att man duger.. Jag är bra. Ni minns kanske mina listor jag gjorde. Där jag plcokade fram positiva saker om mig själv varje dag. Saker jag gjort bra, som jag var duktig på och om mig själv... att jag var bra eller att jag duger.

Just nu tänker jag mig att den ekonomiska biten samt mitt jobb kommer att lösa sig. Att helgen som kommer ska fungera på jobbet och att jag får må bra. Att saker kommer falla bra på plats.

Jag måste tro. Även om dagen startade med en bil som inte ville starta alls.... men det gav mig en härlig promenad i regn och rusk som gjorde att jag vaknade till såpass så jag orkade färga mitt hår.... nu sitter jag här och tar det lugnt innan jobb ikväll.... katten ligger i mitt knä å vi har de ganska bra... ler.



Det är mycket som far i skallen just nu och jag måste försöka sortera detta. Jag måste ta beslut. Jag måste tänka över saker. Grundligt. Det kommer att bli tufft men jag måste. Det är saker som måste göras.... jag måste ta beslut.

Kommentera här ♥ 18 st

Idag är en sån där dålig dag. Så det kvittar att det regnar. August verkar i alla fall ha en loj dag. Trött efter skridskor och skola. Vi åt på Mc Donalds när jag hämtade honom. Ingen favorit men det var okej...

Har haft mötet per telefon med f kassan och det gick bra. Men jag inser nu att bidraget inte alls kommer bli så högt. Det är även beskattat så det kommer deffinitivt inte ge mig så stora chanser att sänka min arbetstid som jag önskar. MEN jag är glad för det jag får. Men att säga att det ger en chansen utan att förlora stort är ändå att ta i. Plus att man får det och att det är pensionsgrundande. MEN det hjälper tyvärr itne mig idag.

Jag kommer dock gå ner lite. Jag kommer kunna korta mina dagar.... något. Men min räddning är Malou... jag hoppas hon blir godkänd och att hon får bli vårt LSS stöd.

Beslutet hoppades de kunna ge före jul. Jag hoppas det jag med. Så man kan släppa den biten också och gå framåt. Ta beslut om arbetstiden. Räkna på de. Under tiden är jag glad åt kontaktdagen en gång per vecka just nu. Det ger någon mer chans att vara med August och återhämta sig.

Men en dålig dag innebär huvudvärk... värk i hela kroppen och en trötthet som inte går att beskriva. Den gör att jag mest legat idag. Sovit. Men jag har hunnit lite av livets måsten. De jag velat och orkat.



Det var en hemsk känsla att sitta i telefon idag med f kassan och bara prata om allt som är negativt runt mitt barn. Som om han inte är älskad. Som om han inte är allt vi önskat. Som om all tid vi ger honom är en belastning. Allt för att samhället ska förstå vilket jobb det innebär och att man då har svårt att få ihop livet.

Men jag fick ändå fram att han är ÄLSKAD å den mest underbare unge som finns. Hon sa själv att hon brukar tycka dessa samtal bara handlar om det negativa och att man sitter och pratar om det lång tid. Fast vi pratar om barn som är just älskade och underbara. Underbara för att just dom är dom.

Glöm aldrig detta... August är älskad precis som han är, annars vore inte han just min AUGUST. Å han var efterlängtad och önskad. Och blev inte mindre önskad och älskad för att han har ett funktionshinder.

Vi älskar August för att han är just den person han är. Vi tänker inte FUNKTIONSHINDER.... vi tänker August. Han är en egen person och vi ska se till att han utvecklas och mår bra efter sina förutsättningar. Därför behöver vi viss hjälp.

ÄLSKADE UNGE!!!

Kommentera här ♥ 12 st

Nej då de är bara vårdbidragsansökan....

Å nu ska jag läsa igenom DEN boken för imorgon e det dax för telefonmötet ang detta.

Hade faktiskt kunnat koppla bort det helt och hållet men nu är det i skallen igen och jag vill vara förberedd....

Klockan nio ringer min handläggare imorgon så då är jag redo.

Ge mig styrka!!!

Kommentera här ♥ 3 st

Tack MALOU!!!!!

NU rullar de.... å jag HOPPAS så på detta. Du e en skänk från ovan.

Du har tagit lillens hjärta med storm.



Att finna någon med ett så stort intresse och hjärta som du är värt så mycket för oss. Å att August känner in och vill så mycket är helt underbart.

Jag säger TACK varje gång och jag hoppas du förstår va värdefullt det är.

TACK gumman.... du har ett hjärta av guld.

Kommentera här ♥ 3 st

I spöregn har jag samlat in material till kransar. Nu på eftermiddagen orkar solen fram. Skönt. Ingen hade stulit solen trots allt.

Ledig dag.... fast tvätten tvättas och disken diskas. Mat ska inhandlas och katten ska ha gos. MASSA gos. Barnen ska köras till skolan och de ska hämtas och sovmorgon de kan man glömma.

Har laminerat och fixat bilder och scheman... om någon vill klippa ut dom åt mig så e de välkomna...

 

Sedan är jag i full gång med kransarna. Så fort August kommer hem ska vi fortsätta. Jag får så ont i kroppen så man får ta lite i taget...

     

     
Lite enkel lunch i form av pasta parmesan och pesto är inga fel. Samt en dammsugare som efterrätt.
 Ikväll ska jag stuva grönsaker och ha potatis och korv till. MMMMM....

Så ser dagen ut. Jag ska ta igen mig lite mellan varven. Men plocka och pyssla lite är inte fel en dag som denna.

Kommentera här ♥ 14 st

Det är ju så mörkt... mörkret och det gråa har tagit över världen. Det är då vi ser fram emot snön. Det vita. Det frostiga som lägger sig på grenar, träd och buskar.... det sprider sitt vita skimmer och när solens strålar möter allt det vita så glittrar det.

I fönstren ställs stakar och stjärnor och vi fyller vårt hem med varma röda färger. Allt för att få in lite värme i det kalla.

Ljusen och det röda sprider sin värme och det blir så ombonat. Ett sätt att ge ljus i den mörka årstid vi nu kallar vinter.

Bild: googlad. Vinterbild

Jag tycker om vintern när den är vit. Något kallare och snön får ligga. När det knastrar under fötterna. Barnen kan leka och kommer in med röda kinder. Pulkan får fara ner för backen, skidorna är framme och snögrottor och lyktor tillverkas. Jag tycker om det isblåa himmel som solen lyser från. Att stå mot en solvägg och njuta av dess milda värme.

Jag tycker om att se min hund stoppa huvudet i snön och rulla och riktigt se honom njuta av att "vinterbada", jag trivs när det lyser fint i fönstren och man får krypa upp i soffhörnet med en filt, god choklad och se ljusen brinna i alla lyktor.


Bild googlad. Ljus som brinner.

Vi måste släppa in värmen i våra liv. I våra kroppar. Våga släppa taget. Våga släppa in. Våga tro. Känna värmen och tron sprida sig i oss och njuta i stunden. Våga tro på en framtid och tro att allt kommer bli bra. Vi kämpar. Och vi växer. De svåra kriserna gör oss starka. Vi kan. Vi klarar. Vi duger och vi är bra.

Njuta även denna mörka tid. Glöm aldrig att ta de små stunderna och gör dom ljusa. Varma. Tänd ljus. Gör det ombonat med färg...

Det kommer en ny dag. Nya dagar med nya utmaningar.

Ha en fin tisdag.

Kommentera här ♥ 16 st

Lång där inne finns ett rum. Det är där jag sitter. Det är där inne jag är jag. Där jag får vara just jag. Där ingen ifrågasätter mina val. Ingen frågar varför. Jag får skrika om jag vill. Jag får tycka precis som jag vill. Jag får göra som JAG vill.

I det där rummet är det bara jag. Jag släpper bara in den som fått förtroendet. De som jag verkligen känner klarar av mig, MIG. Det innersta i just mig. Det svarta, det livliga. Det arga och glada. De är få. De som släpps in. För så många som jag tidigare släppt dit in har krossat och förstört. Förstört mitt trygga rum. Brutalt har de slagit ner allt fint jag byggt upp. Allt jag trodde på.

Till slut har jag krymt. Blivit till ingen. Mått så hemskt utan de som slog sönder hjälpt mig upp med rummets trygghet igen. Jag har varit blottad. Liten. Ensam. Ledsen.

Jag hade aldrig trott mig få tillbaka mitt rum. Min tro. Min lycka. Känslan av att just jag duger. Att just jag är bra. Älskad.

Du tog allt jag hade. Jag förstår inte varför du krossade mitt rum. Tog det som var mitt.

Varför? Utan att vända dig om så försvann du bort.

Mitt rum.

I mitt rum är jag jag. Och där släpper jag inte in vem som helst. Jag är mera rädd om rummet nu.


Ensam kvar i mitt innersta rum sitter jag. I rummet av trygghet men jag vill inte vara ensam. Jag vill bygga en framtid med någon. Någon som vill vara som jag. Jag som vågar. Vi som älskar.



Du är inte värd mina tårar. Inte min ilska. Men jag släpper ut just alla känslor jag har. Ut ur rummet för att sedan släppa in nya friska vindar. Någon som är värd just mig.

(bilderna är goolade och lånade just där)

Kommentera här ♥ 17 st

Solen sken en stund idag. Jag passade på att plocka material till en krans. Tyvärr orkade jag bara göra en.... och nu regnar det igen. TUR att man hann ut i solen.




Bild: Min dörrkrans.

Under helgen har även maken börjat fixa klart runt våra fönster. Hade tur att de sålde ut fönsterbrädor billigt.

 

Jag har även förberett alla bildscheman som August ska ha hos sin helgfamilj....



Bjuder på ett axplock av bilder från veckan som varit.

   
Bilder: August i skolan.

   
Bilder: Mat från veckan som gått.

^^^^^^^^^^^^^

Nu blir det matlagning och sedan ska jag fortsätta läsa.

Kommentera här ♥ 16 st

Hur kan någon man stod så nära bara försvinna iväg?

Hur kan den som sa så många fina saker plötsligt bli hård och kall?

Helt plötsligt inte behöva just mig?

Utan ett ord, utan en förklaring.

Plötsligt står man där ensam.

Utan att förstå.

Med sina känslor.

Men utan dina.

Hårt.

Förvirrande.

Ensamt.

En förklaring.

Hur den är är gör lättare.

Gör begripligt.

Sårad.

Ensam kvar.



Bild:Tomater

När man tror man känner en annan människa innan och utan. Sedan händer något. Något man inte förstår. Personen man trodde man stod så nära försvinner iväg. Man står ensam kvar och man förstår ingenting. Vad hände? Gjorde jag fel? Var jag fel? Eller har han lurat mig? Var det vi hade inte sant? Var den känslan jag hade så fel? Var jag så lättlurad? Men kan man inte få kräva ett svar? Ett varför? Varför du försvann? Någon förklaring finns ju alltid där så varför inte ge mig det? Eller är jag så betydelselös så jag inte ska ha något? Är jag inte värd det? Ett svar? Man känner sig som skräp. Som skiten under skon. Som om jag är en människa värd att trampas på.


Bild: Halv scharon frukt.

Det har inte hänt mig något. Jag mår bra. Men mina tankar finns hos någon idag. Någon som blivit sårad. Någon som är värd allt fint. Någon som underbar. Någon vars matta har dragits undan. Brutalt. Önskar jag kunde finnas hos dig,, men jag finns på det sätt jag kan. I tanken finns du hos mig och jag sänder all styrka jag kan. Vi, du och jag ska finna vägen tillbaka.

Kommentera här ♥ 15 st

Att älska.

Älska sitt barn.

Jag älskar mina barn.

Jag älskar.

Att älska ett barn med funktionshinder.

Jag älskar min son.

Men att älska räcker inte till.

Hur högt jag än älskar mitt barn med Autism så hjälper det inte honom.

Jag kan inte älska honom trygg.

Jag kan inte älska honom så han fungerar i sin vardag.

I vår vardag.

Som är så mycket kaos för honom.

Som innehåller så mycket han inte förstår.

För att han tolkar världen på ett helt annat vis än vad du och jag gör.

Hos mig krävs mer än att älska.

Jag måste ha kunskap.

Och jag måste omsätta kunskapen till handling.

För att han ska förstå och fungera samt känns sig trygg.

Vardagen innebär förberedelser och struktur.

Men jag älskar honom högt också.

Varje dag.

Men jag måste lägga mera tid. Kraft. Handling. För att få vardagen att bli mindre konstig för honom.

~~~~~~~~~~~~

Jag duger som jag är, fast jag inte blev som jag skulle!



Bild: Frukter

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~


Vi duger som vi är. Vem är normal? Finns någon som verkligen är detta? Jag säger ofta om mig själv att jag inte är som jag ska. KNÄPP. NU börjar jag gilla att just JAG är såhär. Jag börjar inse att jag får acceptera detta jag som är. Precis som jag accepterar mitt barn. Även om han har ett funktionshinder. Det är så enkelt att göra det. Acceptera honom. Han är den mest goaste unge som finns. Klart även jag duger. Men vi har våra dåliga dagar. ALLA har de. Inte bara DU med funktionshinder. Låt oss ha de dåliga dagarna för eftertanke för att sedan orka ytterligare en dag.

NJUT, LEV. Tänk JAG DUGER.

Kommentera här ♥ 15 st

.....dagar som rusar. Försvinner. Drar iväg.

Jag hinner inte. Och ibland är det kanske tur. Just nu fungerar jag.

Jag försöker att ta det LUGNT i all KAOS.... För vi har mycket. Dagarna är fullbokade men ajg LÄR mig mycket.

Just nu är det mycket med August. Föräldragruppen har startat och ikväll blir det en föreläsning. Detta är POSITIVA saker. Saker jag vill. BEHÖVER. Träffa andra med samma problematik.

Vi växer.

Sedan har jag lärt en sak. Att låta saken bero. MAILA istället för att ringa. Det gav bättre resultat. I ett mail fick jag ner ALLT, det hade jag aldrig fått i ett samtal. Att sedan vänta på det samtalet istället för att ändå ringa och fråga om de läst. NU har vårt beslut ändrats. Vi har blivit beviljade hjälp och nu är det bara att få klart VEM. Jag vet VEM jag vill ha... och nu håller vi tummar att det blir så. August vill också.

Tack A för att du peppar mig. Att du lyssnar. Ger råd. 

August hälsade på hos M & A i måndagseftermiddag. De skulle se film. Han pratade mest. Sa till honom att du vet man är ju tyst när man ser en film. Ungen tittar upp från sina mackor och flingor och  säger:

-Jag är bara tyst när jag ser på film med min riktiga mamma.

För August är ju alla tjejer mamma när de har hand om honom. Men han vet att jag är den som är den riktiga. Go ungen.

Trots att vi har så här mycket så känner jag att vi kommit närmare varandra. Jag och barnen. Jag och älsklingen. Jag trivs. Mår ganska bra. Ganska bra är bättre än inte alls bra.

Idag tänker vi ordet ORKA och NJUTA!!



Jag lämnar kroppen för en liten stund. Jag lämnar och ser ner på mig. Min kropp. Tänker detta är jag och jag är bra.

Kommentera här ♥ 4 st

Frustrerad. Måste och ska tänka idag. Jag måste ta djupa andetag och jag måste tänka VÄLBEHAG.

Kommentera här ♥ 9 st

Varför kan vi inte acceptera det vi innerst inne vet. Att vi faktiskt har dom som älskar oss. Att vi faktiskt har de som finns där.

Varför vi inte hör det andra säger. Att vi duger. Att vi kan. Att vi är älskade.

Det bottnar väl mest i att vi själva ser ner på de vi faktiskt är. Att vi inte själva vill se att vi faktiskt är bra. Duger. Att vi inte är fel.

Så länge vi kan stå för de val vi gör och våra åsikter så är vi ju bra. Alla älskar oss inte men det måste de ju heller inte. Huvudsaken är att vi själva kan älska oss.

Det är det som är det svåra och att ta till oss det andra säger om oss.

De flesta vet HUR men ändå kan vi aldrig komma dit. Vi tar oss inte dit där vi kan säga JAG DUGER. JAG ÄR BRA. Passar det inte så klarar jag detta utan dig.

Ibland undrar ju också varför allt drabbar just mig. Men det kanske ändå är så att jag är stark. Att någon vet att JAG kommer fixa det. För på något vis så måste jag. Och jag måste sluta reagera så kraftigt på allt. Tänka att det jag gör det duger.

Fan detta inlägg suger... min dator hänger sig HELA tiden, som allt annat knölar den med och ett inlägg försvann. Ett bra inlägg.... Men de va lite om det jag hade i tanken.... för där rymmer mycket...

Kommentera här ♥ 6 st

Visst är det märkligt att en dag som denna när huset är tomt och ingen tvingar dig upp vaknar du tidigt. Man kan inte på något viss somna om. Inget stör men du ligger där klarvaken. Den där morgonen du hade tänkt sova ut. Det är just en sådan morgon man ligger där och funderar på varför man inte sover. När man faktiskt får.

Jag är otroligt trött efter dagens slut så jag somnar tidigt. Givetvis är jag ju utvilad när klockan är före sju. Men det gnager lite i en när man helt enkelt vaknar så kristligt tidigt.

Men jag ligger aldrig och vrider utan idag har jag fått allt det där gjort jag aldrig klarar av på vardagen. Då jag jobbar. Att sköta hemmet. Ta tag i de där högarna som bara växer, allt det där som måste städas undan och allt som ska rensas bort. Allt det man varje dag retar sig på att man inte har kraft att ta tag i. Allt är nu klart och det kändes bra. Inte som ett tvång utan som att det var och är helt okej.

Dagen har precis börjat och allt är färdigt. Det är det positiva att vakna tidigt och vara helt ensam. Sedan har man hela dagen kvar till att NJUTA, vila.... läsa. Släppa tankar. Rensa hjärnan. Koppla bort. Koppla bort allt det som du inte kan påverka. Som du inte kan göra något åt idag. Det där som veckan har lagt på högar som måste göras så fort måndagen kommer. Men just NU ska man sätta punkt. Man ska lägga åt sidan. Man ska inte lägga energi där. Sådant som JAG måste lära mig. Att sätta PUNKT. Ge mig. Slappna av. Det jag inte kan påverka idag.

Det är en process men nu har jag beslutat mig. Det får bli avlsut. Punkter.

***********

OUTFIT


Bild: Jag.... sliten och trött men på väg till Elina på kalas. Blå grå tunika samt leggins. Och det är något jag bjuder på... en SLITEN mamma.


Bild: Leggins som är svarta och glansiga som gör att det blir mycket SKINN över dom. SÅÅÅ nöjd med dom.

SNÄLLA pigga upp mig lite lite till genom att lämna en kommentar.

Kommentera här ♥ 22 st

Om ni visste vad ledsen jag blir när jag får ett brev hem fån min LSS handläggare och hon inte alls har fattat det beslut hon sagt över telefon....

Visst kan det vara ett missförstånd men just nu käns ju inte livet så skoj. Det känns som det mesta tar slut.

Det mest underbara är ju att det är fredag och att hon gick hem en kvart innan jag ringde för att få svar.... å nu får man vänta.... det är långa dagar....

Man tappar tron och jag kan itne släppa sånt här även om det är ett missförstånd.

Ledsen.... hopplösheten sprider sig i kroppen.

TACK för detta.

Detta var inget jag behövde... inte inför helgen.

BESVIKELSE.

Kommentera här ♥ 8 st

Katten hemma undrar när tv4 ska satsa på ett nytt program...

BONDKATT söker fru.

Nu vill Arwen hitta sin man. Visst kan en fin raskatta med erfarenheter av natur och skog passa på en gård. Bli en lantkatt? Det tror hon.

Hon vill oxå få bli serverad champange i mjölkglas och bo tillsammans med sin nya man och hans mor och far. Gärna morfar och farfar oxå... samt syskon.

Hon vill också ha grillfest och få åka på dejt.

Ska maila TV4

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Kampen fortsätter. Var hittar DU din kraft? När ingen återhämtningstid finns? Var hittar DU lusten?

Nu väntar fyra dagar ledigt. Nu måste jag VILA. Vi har en del roliga saker att se fram emot i helgen och jag SKA njuta. Önskar jag fick besked om lite saker.... Kollat arbetsmarknaden... finns inget. Inget jag kan. Skola? Jo om sådär två år. När Daniel är klar. OM vi har råd. Min tid kommer aldrig. Man tappar lust, man tappar sugen.

Alla säger att man orkar, och visst vi kämpar på. I motvind. Men vem betalar priset för den kamp vi för?

^^^^^^^^^^^

Kommentera här ♥ 10 st

Jag lägger ner.

Mitt liv blir aldrig annorlunda.

Det kvittar hur positiv man än är.

Var vänder man sig när orken inte längre finns?

När man inte längre orkar?

När ingen förstår?

När ingen lättnad finns.

När alla andra står i fokus.

När det ingen hjälp finns för oss som inte orkar från samhället.

Så jag lägger ner.

För nu orkar inte jag.

Orken finns inte alls.

Kraften har lämnat.

Kroppen är slut.

Ingen glädje.

Avslut.

INgen annan än känslan av tomhet sprider sig. Var vill man? Var ska man? Hur orkar man? Jag är svag. Inte alls stark. Styrkan lämnade kroppen med besked igår. Jag går på rent tvång. Jag går inte av vilja. Jag går inte på lust. Det är måstet som gör att jag fungerar. Jag måste. Jag har inget val. Inget val överhuvudtaget. Säg inte att alla har ett val. Ska man säja upp sitt tunga jobb, lämna familjen bakom sig och släppa det tunga. Ja ska jag släppa det tunga blir bara jag kvar. Lätt va? Jo visst. Allt är så lätt för alla andra.

Därför lägger jag ner. Sätter punkt.

Kommentera här ♥ 9 st

Saknad gör en människa tom

Tom på närheten

Närheten av den man saknar

Att sakna tynger

En tyngd som gör så ont

Önskar så att du ville

Ville vara min vän

Som förr

Du och JAG

Tänk va mycket som vi delade

Varför kan vi inte släppa?

Släppa taget om det gamla?

Det som blev

Hitta tillbaka till det som var

Tomhet

Saknad

Efter dig!

Men jag står här

Alltid väntandes

Jag kommer aldrig ge upp

Aldrig

I detta är jag stark

Styrkan gör att jag orkar

Vänta

Vänta på DIG

Längtan

Saknad



*************************

Det är mycket tankar just nu. Många känslor som far runt. Ändå känner jag av.... jag är mer avtrubbad. Det är ganska skönt. Att inte reagera så häfftigt på allt. Kanske hittar man en linje där man kan stå och orka. Orka livet som jag brukar säga.

Höstväder. Regn och isande kyla men det är okej. Jag ska lägga mig och vila på spikmattan nu. När jag är ensam och inte har några barn som kommer och mammar mig ;-D



Känslan från gårdagen håller i sig. Det känns bra. Det känns rätt. Jag hoppas och tror på detta.

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Jag önskar att FLER kommenterar..... Det vore så skoj. Gör mig GLAD!!!! Säg bara HEJ.... eller skriv lite om vad ni saknar i bloggen. Fråga... vad vill ni veta???

Kommentera här ♥ 12 st

Idag yrade vi iväg till Karlstad och ögon. Hade förberett August på ett längre besök då det skulle droppas i ögon osv. MEN när vi kommer dit är doktorn sjuk så en sköterska tog hand om den del av undersökningen som hon kunde.

August var kanonduktig men skolsköterskan hade missat att skriva in att August har Autism. Men när jag berättade det var hon ju helt införstådd och gjorde ett bra jobb med honom.

Hon var verkligen duktig. Hon fick honom att jobba med henne kanon. BRA,,,proffsigt.

Han blev ju besviken på att vi inte var där LÄÄÄÄNGE.... men annars var inget som var oroväckande. Det är väl fortfarande lite tankar kring färgblindheten men de övningar som var orkade han göra och de fungerade bra. Men de gjordes med båda ögonen.

Vi kommer nu bli kallade om några måndader igen. Kändes bara så onödigt att åka ända dit för en kvart. Varför lägger de ner alla sjukhus? Så dumt.

Efter har barnen fått titta i leksaksaffären och tittat lite på saker de ville. Jag har även inhandlat lite snyggt.....





Tunika och glansiga skinnaktiga leggins. SÅ snygga.

Nu ska jag ta igen mig lite. VILA. Älskar att vila och ska lyssna klart på en bok. Ny ska läggas in.

En undran... vore SÅ kul om alla kunde lämna en kommentar idag. LÄmna ett HEJ. ALLA för här är alla välkomna. Även ni utan bloggar... de jag känner och inte känner. Du som inte vill bli sedd. SNÄLLA. KOm igen nu!!!!

Kommentera här ♥ 26 st

Idag fyller min man år... gubben min... ÄLSKA..

Det har varit pyssle i helgen.... det är så kul och Albin är med och grejjar.

På kvällen igår skrämde barnen slag på moster och morbror med spökerier..... visar två av barnen. Alla fyra var otroligt spöklika och hade kämpat hårt för att se läskiga ut.

Å nu doftar det himmelskt av äppelkaka.

^^^^^^^^^^^^^

Släpp taget
Släpp in ljuset
Våga tro
Våga känna
Våga vara just DU
Du är älskad
Bara du vill se
Se dig omkring
Vi duger
För vi är vi
Jag är jag
Släpp taget
Släpp in ljuset.

Kommentera här ♥ 13 st