Att se
Datum: 2009-11-26 ♥ Klockan: 09:00:50 ♥ Kategori: August/barnen/Autism
Det är en konstig känsla att i alla samtal man har med myndigheter kring sitt barn med funktionshinder bara prata om det negativa. Allt som är FEL med barnet. Allt det JOBBIGA. Det SVÅRA. Alla sidor som är TUNGA. Alla BESVÄR. EGENHETERNA. Allt MERJOBB.
Det känns som om man inte har en enda positiv liten glimt i sitt barn.
Detta slog mig rejält i magen när jag hade mitt samtal med försäkringskassan. Där vi satt över en timme och pratade om alla svårigheter. Allt det negativa och även handläggaren sa när jag faktiskt utbrast JAG HAR EN UNDERBAR KILLE.... att hon också kände hur hemskt det faktiskt var med alla dessa samtal. Att hon så sällan fick höra något gott om barnet.
Deras STYRKA... Allt de faktiskt kan. Hur underbara och älskade de faktiskt är. För de är dom. 
Bild: August på hästen Frejja tillsammans med Malou.
Jag har aldrig känt att VARFÖR jag? Varför... ja det har jag frågat mig men jag har aldrig känt att jag inte älskat detta barn. Han är lika önskad som något annat av mina barn och jag har stått så frågande till saker i så många år och äntligen har jag fått svar. Det är en lättnad och jag är ändå stolt över vad duktig han har blivit för att vi ändå inte har isolerat oss.
Idag vet jag givetvis lite lite bättre hur vi ska göra för att han inte ska utsättas på samma sätt som han gjorde som liten MEN jag vill att mitt barn ska växa upp och bli en så självständig person han någonsin kan. Det är min målsättning.
Han ska växa upp till en man med ett eget liv. Här ska vi inte hålla i bara för ett funktionshinder. Vi ska utvecklas både han och jag och vi ska gå starka i detta. Han har ett funktionshinder MEN han är inte ett funktionshinder. Det är vad vi gör det till och vi tränar för att vi ska lära oss hur saker fungerar.
Så fast vi pratar om det negativa för att få den hjälp och stöd man behöver och kan få ska vi inte glömma att vi har barn som är UNDERBARA. Som ger oss så mycket mer än MERJOBBET. Inte bara sorg utan så hemskt mycket glädje.
Bild: Läs boken En riktig människa av Gunilla Gerland och få en liten blick in i Autismens värld.
*********
Otur... det har jag alltid. Idag blir det läkarbesök. Inte pga min förkylning som tur är men för annat. Jag känner att jag vill att oturen ger med sig. Jag tänker mig att ALLT kommer bli bra och att jag får lycka och framgång.
Inte hört något ang jobb heller. JA jag har sökt annat jobb. Jag ser även där att jag inom en snar tid kommer få en utvecklign på just den fronten.
Bilen vill inte heller sammarbeta. Känns som den vill begravas. Jag hade gärna ställt upp på en sermoni om jag inte var beroende av den. Gå tre mil till jobbet enkel tur... nä de lockar inte.
Bild: Lingon
Kommentera här ♥
10 st
Godmorgon gumman..
Man blir så rörd när man läser dina inlägg när du skriver om ditt barn :) Det är trist att vissa inte kan ha förståelse & kan hjälpa en när man behöver hjälpen...försäkringskassan är inte alltid de lättaste att ha med att göra...
Hoppas att det kommer gå bra för honom i vått & tort..Han är lika älskad som alla andra som finns på denna jord..Bara för man har något som inte många andra har så är man inte mindre värd ,.,,många borde förstå det bättre än mobba som de gör...Finns inget värre...Hoppas att du mår bättre denna dag & få en skön torsdag.kram kram
Jo det fick jag..men det var riktigt gött faktiskt!:)
Ne det gör inget alls, men Hjälp jag är verkligen lika blek som jag trott!! Sola kanske vore något!! hehe..
Ha en bra dag!!
hehe jo det är en pojke en dennis blir det. nu ska jag iväg o titta på massa julpynt o så kraam
God eftermiddag gumman.
Tycker det är så underbart att läsa det du skriver som kommer direkt från hjärtat..Hade inte vågat skriva vad som helst här..men tur att man är olika.,skönt att du börjar må bättre & har några dagar på dig att rå om dig.kram kram
Tack för din kommentar, vi försöker tänka på det positiva =)
Nej, försäkringskassan är sällan kul...
Klart målet är att man ska bli så självständig som möjligt, det vill väl alla! Men då gäller det att få den hjälp och det stöd man behöver. Får man det, då kan man bli väldigt självständig, bara man vill.
SV: Ja i och för sig. Det vore faktiskt ganska kul, men då blir det ju mer som något slags samlingsställe där man kan läsa vad som har hänt och inte nyheten i sig.
Ja, än så länge känns det inget i alla fall. Får hoppas man klarar sig...
Jag tycker man ska ha rejält med jullklappar. ÄR det jul så är det! Dår ska det vara riktig jul, och "riktig jul" för mig är massa paket, julgran, julmat, julmusik, släkten är samlad och snön gnistrar och det är kallt och klart =) men så perfekt kan man inte alltid få det...
Hoppas du har en bra dag! =)
Förstår att det det måste kännas tungt att tala om det negativa en massa, dock tror jag ingen nånsin undrar över er kärlek till er son.
Precis som du skriver så är han väldigt älskad för just den han är och så är det väl i regel med dom flesta barn..man älskar dom precis som dom är. Jag vill tro att det är så iaf!
Ha en skön dag!
Hehe, jaa man får ju försöka vara det!!
Ha nu en bra kväll, kram.
Det bästa jag läst på länge... .Ingen kan nog sätta sig in 100%men vi finns här ska du veta för både oss själva OCH för DIN o AUGUSTS skull o det tänker vi fortsätta med...
Allt gott till dig o de dina!
Tyvärr är det ju just det negativa kringa barnen såna samtal handlar om men det betyder ju inte att dom inte är älskade av sina föräldrar. Jag tror att barn med funktionshinder är lika älskade av sina föräldrar om inte mer eftersom dom ger sån glädje. Kram på dig