Funktionshinder
Datum: 2009-10-20 ♥ Klockan: 10:17:38 ♥ Kategori: August/barnen/Autism
Vi lever mitt i detta. Ett liv med funktionshinder. Det är vår vardag. En vardag som blir tuff.
Tänk vad tufft det är när andra ser mitt barn och tänker att han är ouppfostrad. För att han inte verkar lyssna när han egentligen inte alls förstår.
På simskolan i söndags kände jag både glädje och stor sorg.
Efter en uppvärmning där sonen försöker av hela sitt lilla hjärta göra rörelserna rätt förklarar "fröknarna" vad som ska hända sedan. August gör fel... fröken frågar om Augsut har lyssnat. Han svarar JA... hon frågar ju givetvis vad hon just sagt. August säger något obegripligt till svar.
August HAR lyssnat. Men han KAN inte ta in flera instruktioner. Han kan inte få ihop allt. Han vill. Men han kan inte. Det är ju hans problem.
I bassängen ser jag vad DUKTIG han blivit. Han VÅGAR vara i badet. Han vågar vara i och under vattnet. Han låter fröknarna ta i honom. Lära honom saker. MEN han kan inte simma.
MEN återigen han försöker. Han gör simrörelserna med händerna men går på botten. Han klarar inte två saker.
Jag är så glad att han inte är rädd för vattnet. Att han kan delta i gruppen. Samt att han låter fröknarna ta i honom. Det visar på tillit och att han känner sig trygg.
Efter lektionen samlar jag mod. Jag går fram till tjejerna som leder gruppen och sätter mig på huk. Dettar känns. Detta är tungt.
- Hej... vet inte om ni fått den informationen tidigare men sonen har Autism. Han har även en motorisk skada.
Jag försklarar. De tittar intresserat. Säger att de lättare förstår nu. De nickar... de funderar. De kommer fram till att en annan grupp innehåller färre barn. Lugnare barn. Vill vi prova DEN gruppen?
Jag tackar ja. Känner mig lättare när jag går från simhallens barnbassäng. De säger August är duktig. Att det går framåt. Jag VÅGAR berätta. Jag går stolt därifrån. Jag KAN berätta. På ett bra och sakligt sätt vad min son behöver för att utvecklas.
Att få förklara att han inte kan redogöra vad någon sagt. Att han behöver korta instruktioner. EN sak i taget. Han kanske förstår efter hundra gånger... men inte innan. Men han VILL.
Han är inte ett ouppfostrat barn. Han är ett underbart barn med funktionshinder.
Jag har aldrig skämts för mitt barn och jag har inga problem med att säga det högt. MEN det är svårt när man ska gå fram sådär, säga HEJ... mitt barn har Autism. Därför är det si och så... förklara. Det är stort och det är tufft. Svårt att förklara men så är det. MEN jag måste... för hans skull. Han kan ju inte själv förklara detta. Jag vill inte att han ska känna sig misslyckad för att andra inte förstår honom. Jag vill att han ska klara av att vara i grupp. Lära sig det sociala spelet och då måste jag finnas. Ge honom och andra verktyg.
Jag måste alltid finnas för att han ska lyckas. Växa. Känna sig duglig. Han är ju duktig bara han får tid och hjälp.
Få förstår. Jag läser och jag lär mig. Lär sedan vidare till alla andra som finns i hans liv. Jag vill inte att vi ska isolera oss. Vi ska vara en del av allt annat. Han kommer klara detta. Tillsammans är vi starka.
STARKA!!
Det som är så tufft är när DU tittar snett. Pratar bakom vår rygg. Våga komma fram. FRÅGA... jag förklarar gärna. Mitt barn gör fel så många gånger men inte av vilja. Det tär när föräldrar och människor i vår omgivning inte vill förstå. Se bortom det som händer och söka en förklaring.
Våga fråga....
**************************
UPDATE:
F kassan ringde. Hon sa att hon ville boka ett samtal. Det blir den 19 november. De känns långt dit MEN jag har en tid. Sedan lovade hon att hon ringer mig tidigare OM någon annan avbokar. Hon trodde heller inte vårt samtal skulle bli så långt eftersom jag har beskrivit ALLT så i detalj. GLAD att jag lyckats med ansäkningen så väl.
LÄTTNAD
Kommentera här ♥
23 st
ja det är sant. väldigt mkt som händer på vägen. får ju se hur man känner då man fått ett, två... eller om man ens kan få barn? det vet man ju inte heller :)
SV: Roligt!:) Jag bor i Kristinehamn!! :)
Fastnade för din blogg när jag läste om din autistiska son, jobbade själv med en autistisk flicka för nått år sedan! Underbara små liv!:)
Nemen hej! Det var inte igår, är allt bra med dig? :)
vad duktig han är som verkligen kämpar på med simningen sådär!!! måste vara jättekul att se!!!
Kan tipsa om en blogg som min kompis driver: http://www.laceup.babyblogg.se
deras son fick syrebrist vid födseln. hon är 23 år som jag men de kämpar på riktigt bra!
De har nu 2 barn... både Alvin och Nova är vääärldens goaste!
SV: Jag jobbade med flickan i 2år ungefär. Familjen jobbar med ett speciellt program. Son-Rise. Du kanske har hört talas om det? Om inte kan du kika in här: http://www.autismtreatmentcenter.org/ Ett väldigt spännande och lärorikt arbetssätt. Vi fick under tiden vi jobbade med flickan läsa några böcker. Dessa böcker stärke mig som person, och man lär sig att förska se det positiva i allt! :) Jag tycker folk oavsett om de har barn med funktionshinder eller inte ska läsa dessa böcker. De stärker och man tänker till en hel del! Jag är nu 23 år. Hur gammal är August!?
Det är bara bra här också, lite trött idag bara men humöret är bra ändå.
Intressant läsning och jag tycker du ska vara stolt som vågar dela med dig här i bloggen och till andra om eran situation.
Kramkram och ta hand om er!!
Precis, rätt inställning =)
SV: Det är jag som har jobbat med flickan hos en familj som jobbar med detta program. Böckerna är på engelska som jag läst (kan nog finnas på svenska oxå) Författaren är Berry Niel kaufman. Det är han och hans fru som startade Son-Rise programet. http://www.barryneilkaufman.com/Books.php?pubtype=book Jag har läst böckerna 1,2,3, och 5 på den sidan.
Jag har ett 7-4 jobb idag, men det är väldigt intressant och jag gillar barn. så klart jag skulle kunna tänka mig det, fast kanske som stöd för några timmar eller liknande till en familj då jag trivs med mitt jobb jag har nu!
ja det var så lite så! hon skriver så himla bra också. älskar hennes blogg :)
ja där ska jag absolut kolla in!
du är duktig på att skriva inlägg som berör. hoppas du har en bra tisdag nu!
ja gör det. hon är världens kanon tjej dessutom! :D är du bara hemma idag eller?
SV: Jag kan försöka få iväg ett mail med några rader om mig själv ikväll efter jobbet och stallet. Då har jag tid att skriva lite. :)
Ha en bra dag! /Malou
vad jobbar du med då?
tack för din kommentar och åsikt :)
haha tack snälla för dom förslagen :D
SV: Ne jag har förstått det genom det jag läst. Hon jag jobbade med var gravt autistisk. Kan nog hjälpa en när allt känns piss!! :) Tror det är ett tanke sätt som är bra att ha med sig. Man får följa familjer hur de haft det, hur de går framåt. Inte bara autistiska barn. Vet inte säkert vart man kan få tag på dem. Kan kolla lite ikväll!:)
okej! lillebrorsan min är också utbildad undersköterska..men svårt att få jobb i dagens läge :/
ja precis... det gäller att få in en fot annars äre svårt.
Hej !
Läser dina texter, du är stark Tess !
Förstår att det är jobbigt att folk pratar bakom era ryggar, folk är för fega för att komma fram och fråga.
Kram
bra skrivet!
Men det är ju så. Nu är inte jag någon expert på autism, men allt tar ju längre tid. Man kan inte gå på som med alla andra och ta nya instruktioner efter någon minut. Man måste få längre tid på sig.
Bra att de verkade förstå i alla fall.
Jag har inga problem så att säga att jag är synskadad. Det svåra är att få folk att förstå. Vissa fattar direkt hur det är och tar in det man säger, men andra beter sig som om de ändå inte fattar. Till stor del är det säkert okunskap, men som du säger, man förklarar ju gärna, men då måste ju folk våga fråga. Jag har faktiskt funderat på att åka runt någon gång i framtiden och hålla föredrag om synskador och mitt liv... =)
SV: Ja, hoppas jag får ordning på det där. Egentligen är det småsaker som inte spelar någon roll för en som ser, men ser man inte, då blir det genast ett mycket större problem...
SV: Jag jobbar på FLYBO. Vi tillverkar bla stugor och servicebyggnader till Campingar och Stugbyar. Jobbar som försäljare och marknadsansvarig!:)
Försöker få iväg ett mail sen! :)
Toppen att du berättade för simfröknarna! Det gör det lättare för dem att hjälpa August på bästa vis. Bra också att ni går på detta, grupp och beröring och allt, det är nog inte helt givet att alla barn med funktionshinder fixar det!