När jag blir sådär dränerad på energi har jag så svårt att ta mig ur det. Att finna ballansen och verlkigen fylla på. Vardagen kräver så mycket så jag helt enkelt inte alls får kvar något för att lagra.

Jag får aldrig något kvar att lagra känns de som så det fnins en reserv när de blir extra mycket i det sk livet.

Ändå så gör jag massor som gör att välmåendet ska bli bättre. MASSOR. Små och lite större saker. Jag vet vad jag behöver. Men många tror nog inte att man faktiskt försöker hitta sk egen tid. Saker som stärker.

Men en av de viktigaste sakerna för mig är ändå en speciell vän.

Denna vän är otrolig. Finns alltid där. Ställler alltid upp. Men framförallt så fyller han mig med sitt lugn och med den positiva energi som han alltid bär på. Lyssnar alltid och har ett hjärta av guld. Allt stannar där. Allt. En tillit som alltid funnits. Som jag känt i 20 år. Även om inte vi haft denna nära kontakt hela tiden så har han alltid funnit där. Varit speciell. Nära.

Känner varann utan och innan och inget är för litet och inget känns jobbigt med honom. Att gråta ut och bli lyssnad på.

Efter en dag eller stund med honom är jag pigg igen. Glad. Fått lite lite mer av energin i den depå som alltid är slut. Så jag är så glad och tacksam för att jag alltid får vara just jag. Att jag alltid duger precis som jag är och för att han står ut. Ler.

Givetvis finns de fler som fyller mig med energi och som är de bästaste goaste vänner som finns. Men M är den som finns nära. Som jag alltid kan åka till, som finns inom någon mil. Men de andra ja de finns oxå om än inte fysiskt.

Ni vet oxå vilka ni är och jag är så tacksam för att ni finns.

Bild: Några av de tomtar jag målat genom åren.

Kommentera här ♥ 5 st