Undrar/Tandtrollsbomb
Datum: 2010-03-28 ♥ Klockan: 06:46:01 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD
Att leva med en förälder som större delen av ens liv inte mår bra... vilka spår sätter det egentligen hos ett barn?
Jag tänker en del på detta och igår hände något som verkligen fick tankarna att återkomma med full kraft.
Om man är öppen med sitt mående hjälper det då barnet att förstå? Eller ska man tiga och barnet ser att något är fel utan att begripa?
Jag tror ju att en öppenhet är bra men hur mycket tar de med sig? Kommer de att må dåligt av detta senare i livet? Kommer det påverka i negativa termer?
Givetvis tänker jag på detta.... å funderar på hur jag som mamma kan lindra det fall de kanske känner av att ha en mamma som mår eller har mått som jag.
Två av mina barn lever även med ett syskon med funktionsnedsättning. Hur kommer detta att påverka?
Vet att vi är öppna hemma hos oss. Hos oss är inget tabu och vi ventilerar och disskuterar. Tycker ju att man måste berätta varför och hur det kan vara. Men ändå.... får de men sedan???
Stackars mina ungar tänker jag ibland som har en sådan mamma som just jag. De kunde inte välja. Det var mig de fick.
_________________________________
Håller ju på med en rotfylning... idag på morgonen small de till i munnen. Tandtrollen detornerade en BOMB... Å vips gick tanden i två delar. Det blev ett helvetesgap. Pang bara.. undra va fan bet jag på. Inget. Den bara sprack. I mitt horoskop stod att läsa:
Du får oförutsedda utgifter. Jo jag tackar... FAAAAN säger ja. TUR jag inga rötter ha i tanden de gör BARA ont nere i tandbenet...
Kommentera här ♥
13 st
Spräckta tänder är ingen höjdare, jag har "lyckats" med det tidigare men tackolov var det bra länge sedan sist... Hoppas du får tid hos tandläkaren snabbt.
Hej.
Synd på tanden men skönt att den inte har rötter.
Jo, öppenheten är nog absolut bäst. Att barnen förstår att du mår dåligt men oxå att det finns någon form av lösning på problemet. Dessutom tror jag att barnen kan må bra av att få hjälpa på något vis. För att lätta din börda. Då växer deras självförtroende och chansen är mindre att de själva mår dåligt en dag.
Har en bekant som är manodeprisiv och där ser jag en risk att ena sonen blir exakt som hon. Jag tror inte de har varit så öppna med sina problem och barnen har i viss mån hamnat utanför. De bara ser att mamma inte mår bra.
Ni gör rätt!!!
Ta hand om er. Kram
hej!
Jätte fin blogg du har.
Dessutom så fastnade jag för dina tatueringar!
Stackar med rotfyllning! Var risk jag skulle behöva det för något år sedan, men tanden klarade sig med vanlig fyllning. Tur att du inte hade någon rot i tanden när den sprack! Måste ändå var hemsk känsla trots allt!
Du, detta med hur barnen blir efter att växt upp med en förälder som mår dåligt tänker jag också ofta på. Liksom hos er är vi öppna med hur vi mår, tycker det är viktigt att visa att man är accepterad även om man är sjuk.
Tror att komunikation är jätte viktigt, att inte hålla barnen utanför..för dom fattar ändå.
Påverka dom gör det alldeles säkert..men så länge dom vet att det inte e deras fel "att mamma mår dåligt p.g.a mig" e viktigt.
Barn har ju annars en tedens att ta åt sig saker och lägga skuld på sig själv.
Hoppa du får en fin söndag!
Tänk inte så mycket på det, dina barn älskar dej! :)
Sv; okej.
Ska du se Wipeout ikväll?
God kväll vännen.Hoppas att du har haft en skön helg.kram
Tycker absolut inte att du ska stänga ner din blogg bara för det känns så nu...Förstår att det kan vara små kämpigt i vissa stunder,men du inte inte ensam om det..
Du skriver så bra och allt kommer direkt från hjärtat och det gillar jag för det är inte många som vågar dela med sig så mycket av sitt privat liv för många..Så jag beundrar dig att du skriver ner så mycket som du gör o delar med dig...Ha en skön och mysig kväll med familjen.kram kram
Skoj att du blev glad för mina ord och kommentarer...Måste berätta att jag ska stå brud till sommaren :) och det ska bli så underbart att bli fru :) Hoppas att du får en mysig kväll med manen din.kram
tråkigt om du slutar att blogga kunde ej kommentera ditt nyaste inlägg,
hör gärna av dej om du fortsätter att blogga jag kommer verkligen sakna dej som blogg vän ,å gnällblogg tycker jag absolut inte det har varit du skriver ju ändå så varierande,
massor av kramar till dej
Jag tror nog man ska berätta vad felet är. Speciellt om barnen ser att det är något. Märker de inget får man kanske välja lite själv, men märker de att något inte är som det ska är det mycket bättre att berätta. Det tror jag :)
Ajajaj, det låter inget vidare det där med tanden! :(
SV: Ja, det vore ju häftigt, men jag har ju goalballen. Det går i 1:a hand, så jag vet inte om det finns tid för det, men gör det det, då tänker jag absolut försöka med det! :)
"Stackars dina ungar", Du är dum som ens tänker så... Dina barn har den bästa mamman de kan tänka sig och du gör allt du kan för dem!!! Du är en underbar mamma, det är det enda som är viktigt!!