Nervös mamma

Datum: 2011-08-23 Klockan: 07:59:12 Kategori: August/barnen/Autism

Igår började stora grabben gymnasiet. JISSES.

Jag körde in honom för upprop igår. De var där en timme ungefär. Han blev lite nervös.. av tre klasser var han den de ropade upp sist. Ler...

Men vilken positiv grabb jag hade igår. Vi käkade på MAX, satt och pratade. Var sedan och handlade lite han ska ha. Idag skulle de få en lista över saker de behöver. Jag har köpt lite redan.

Idag åker han in själv. Tåg först sedan byta till en lokalbuss till skolan. JAG är nervös. Jisses. Skrattar. Men han är så duktig. De klarar ju de där. Det VET jag men ändå. Mammas lille kille.

Planen är att bli industrielekriker.

I söndags fylde han 16 år. Tänk att åren har passerat så fort.





Jag tänker så sällan på åren. Alltså mina år. Jag är så lite intresserad av det. Det spelar ingen roll. Men på barnen ser man ju att barnen har blivit äldre. Jag får tänka till hur gammal jag är. Tänka till vad gammal någon jag känner är och dra av eller lägga till. Skrattar.

Jag hade precis blivit 21 år när Oskar föddes. Ung mamma. Tänkte inte så mycket på det då. Jag reagerar ju själv idag om andra får barn så tidigt. Men jag ville ha barn tidigt. Jag ville inte inte vara en mamma som var lastgammal när barnen växt upp.



Oskars pappa var 23, och vi hade varit ett par i många år redan då. Jag var 16 när vi träffades och hängde ihop i 16 år. Jag fick albin när jag var 24 och vid 28 kom min August. Sedan tog jag ett beslut om att vi inte skulle ha flera barn.



Mina älskade ungar.

Albin tog klivet upp i sjuan. I oktober blir han tretton. Alexandra började också sjuan. Så två barn som börjat högstadiet. Det är inte klokt va stora de blitt. Elin började femman och August trean.





Alexandra och Elin är mina extrabarn. Lika älskade. Våra ungar.

Så har ju min gudson Petter också börjat gymnasiet. Bygg. Han har ju bott hos mig här ett tag men är nu hemma igen. Men ja är lika stolt över han... våran Petter.



Ja man är stolt. Man ska vara stolt. Goaste barnen. Älskade ungar.





Kommentera här 4 st

Kommentarer
Eleonore

Oj det är stora kliv för era barn! Men de verkar så fina så det kommer gå toppen för dem :D

Jag gillar speciellt hennes serie om 3 böcker som börjar med boken Jenny S så de rekommenderar jag. Hehe jag har varit likadan i sommar, har än så länge plöjt igenom 6 böcker under mina 4 veckor på sjön hehe.

2011-08-23 @ 09:12:26
Länk: http://www.fika.med.nöjesgalaxen.se/
Mallamousan

Finaste grabbarna!! <3

2011-08-23 @ 09:14:54
Länk: http://mallamousan.blogg.se/
Barnens Hjältar

Ja jösses vad de växer ungarna, de är liksom nästan vuxna ju :P



Alla barnen har glädje av Sigvarttavlan här. Främst för att den sitter i hallen så alla har koll på tiden men de små kan se vad som händer och vad det är för dag och annat.

2011-08-23 @ 09:48:09
Länk: http://barnenshjaltar.blogg.se/
Johan

Ja, åren går så fort. Det tycker även jag, som i sammanhanget ändå inte är så gammal. Man börjar inse att syrran och de i hennes ålder, yngsta syrran, lika gammal som Oskar, faktiskt börjar bli stora de med. Inte riktigt vuxna än, men innan man har hunnit blinka är de också vuxna, syrran, som jag alltid har sett som ett barn, men nej, inte nu längre... :)



SV: Haha ja, det är intressant tycker jag, verkligen! :)



Det låter inte som du ser så bra utan glasögon, nej. Förut, när jag såg som bäst, då såg jag ju vad saker och ting var, men kunde inte se detaljer i tex ansikten och så. Jag såg dock ganska långt, troligen mer än de flesta andra trodde att jag gjorde, + att jag antagligen lärde mig att utnytja den synresten jag hade till absolyt max.



Det värmer att höra, Tess! :)



Precis, så är det ju. Men det är inte lätt att se de möjligheterna alla gånger gissar jag. Ibland blir det för mycket, man orkar liksom inte ta tag i det...

2011-08-23 @ 12:23:38
Länk: http://schumacher4ever.blogg.se/
Namn:
Kom ihåg mig!

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: