....ensam och tänker.

Tänker nog aningen för mycket.

Just nu förbereder jag mig för ett slags möte. Tänker igenom utan att egentligen hitta något bra svar. Utan att känna att jag finner de jag söker.

Två av barnen är iväg till skolan och August ska till Malou sedan. Han var inte överdrivet sugen. Igår kom frågan:

-Mamma varför är jag hos Malou EGENTLIGEN.

Ja varför? Vad svarar man?

-Det är för att du ska få göra massor av skoj saker.

-Men dom sakerna kan väl jag göra med min mamma istället?

-Du vet August att Malou och du gör så mycket som inte mamma kan. Rida, åka cross bada i timmar å leka....

-Mmmm men ändå, VARFÖR?

Jag vill inte säga att jag behöver vila. Att han har sin Autism och DÅ behöver en mamma få egen tid. Som om de är något fel på honom så jag inte vill ha honom hemma. För de handlar egentligen inte om de bara. Visst behöver jag vila men mest är de för hans syskons skull.

-Du vet August ibland får du vara ensam med mamma. Ganska mycket. Och Oskar och Albin vill också vara ensam med mamma ibland. DÅ åker du till Malou och har kul.

Han köper inte detta. Och det gör ont i mamma hjärtat en stund. Men jag vet att vi gör rätt. De vet jag. Han kunde inte ha de bättre än hos Malou och jag orkar vara en så mycket bättre mamma när jag har hennes hjälp.

Men att säga att detta är lätt, ja de är att ljuga. Å August förstår. För dum de är han knappast. Slug och smart så de är svårt att förklara ibland. Svårt och tungt.

Kommentera här ♥ 4 st