August har länge tjatat om att få klippa gräset. Har väl ansett att det är lite för tungt och lite för svårt osv osv osv. De sista dagarna har han tjatat rejält. Han har stört sig på den långa gräsmattan och han har tagit upp detta gånger flera.

Han har ansett att både han och även andra som Martin kan klippa gräset när inte jag eller Daniel nu gör detta. Saken har varit att vi gjort annat och dessutom var tvugna att fixa klipparn. Idag var detta gjort och tjatet tog vid igen.



(Bild: De underbara gullvivorna åkte all världens väg när august gick över dom men jag hann fånga dom på bild idag med mitt nya objektiv. )

Så jag gick ut å herrn började klippa.

Man kan säga som så att jag tänkte å herreguuud.... detta blir inte skoj att klippa rätt. Jag försökte mig på att förklara hur man går med gräsklipparen i raka gångar bredvid varann. Inte för att det är snyggare så men enklare att veta var man klippt och för att man mest går rakt fram. Lättare.



Hur gräsklipparen fungerar och allt sånt det var inga problem men att gå i någon rad ja det begrep herrn inte. Liten och tunn som han är så kan ja säga att det snarare var klipparen som gick med August än tvärtom.

Han klippte hit och dit, lite runt sådär och backade lite. Så tog vi några vänder frammåt för att genast svänga runt. Hit och dit bakåt och framåt.... Jag tror INGEN kämpat så med en gräsmatta. Ingen har klippt en gräsmatta som min August.

Ett tag avbröt jag och hjälpte honom lite och då gick han och slog i ett par spik i några brädor och när jag drack vatten försökte han starta gräsklipparen själv. Jag hjälpte honom och resten klippte han. Lite hit och så en liten cirkel där och så lite bakåt och sådär höll han på. Jag satte mig i solen och tittade. Han verkade trots allt ha koll på var det blev tuppkammar och fält som hade långt gräs. Han slet i sitt anletes svett och höll koll. Det är ju tungt... det var varmt.


(Bild: August i full färd med klipparen. Å fullt påklädd. Lite svårt just nu att känna vad som är rätt kläder. Men han blev varm och klippte klart i kortärmad och shorts. )

Men jag lät honom grejja detta själv. För vem har bestämt att det måste vara på ett visst sätt? Vem har sagt att det måste vara perfekt?

August var stolt som en tupp när han var klar.

-De där va väl inte speciellt jobbigt. Kan jag få en slant som tack för att jag klippte?

Å jaaa det ska han få.

-Du vet mamma jag ska utomlands och behöver lite egna pengar.

Fasen va den ungen gör mig lycklig.





Att leva i Autismens vagga gör ju att man lär sig vad viktigt det är att få lyckas. Att få vara delaktig. Vi ska inte sätta upp begränsningar som inte måste finnas. Allt är möjligt.

Kommentera här ♥ 14 st