Jag har tillbringat kvällen och natten ensam. Påtvingad ensamhet brukar vara enormt ångestladdat för mig. Igår satt ajg här med datorn, käkade en glass och hade hockeyn på. De mörknade och jag märkte att jag satt i ett totalt mörkt hus med enbart en av katterna som sällskap.

Kände mig helt lugn med detta. Messade maken några gånger för att se hur han hade de. La mig vid tio. Var trött. Lyssnade på min bok ett tag och somnade.

Har dock haft en något orolig nattsömn men vaknade sju och var helt utvilad. Sovmorgondag och jag var klarvaken.

En sådan härlig känsla att klara av min ensamhet. Ett stort steg att slippa få ångest. Att känna harmoni. Att det är helt okej att vara själv en stund.

Många har haft så svårt att förstå detta. Men för mig har det inneburit något enormt jobbigt.

Efter att ha haft en underbart bra dag igår, utan någon bergochdalbana så var även ett av messen från Daniel att han var så enormt glad för min skull. att jag hade haft en så bra dag. Det är ju en lättnad helt klart för alla runt om.

Att orka med och att kunna LE. Skratta. Å känna sig tillfreds. Att slippa känna detta enorma kaos dagarna i ända är ingen lätt sak. få kan nog förstå hur mitt liv varit. Inom mig.

Nu njuter jag.

Kommentera här ♥ 3 st