August går nu i andra klass. Året är snart slut.

August har stora problem med sin läsning. Han kommer inte igång. Sedan ett tag läser han tillsammans med bilder. Ett sätt som många barn lärt sig läsa. Man lär sig koppla och känna igen ordet från en bild. Detta gör att August KAN läsa och inte tappar vare sig modet eller tron om sig själv. Han är väldigt dålig på att tro på sig själv.





Jag tror denna metod kallas Karlstadmodellen. Den har varit lyckosam för många barn med speciella behov. Vet att barn med Down Syndrom lärt sig läsa med metoden. Sidorna tar August lärare fram och sedan har de gjort en bok av detta. Han är stolt när han KAN. Att känna att man faktiskt lyckas trots att man har svårt är så viktigt.



I höst ska August byta skolform, om det finns plats och allt faller på plats. Idag går han i en specialenhet för barn med Autismspekrumsdiagnoser. Men de barnen klarar en vanlig skolgång som är anpassad till mindre grupper osv. August behöver en mer specifik undevisning. Därför kommer man i höst starta upp en ny grupp som jobbar som särskolan MEN som följer den vanliga läropalnen. August har ingen utvecklingstörning så på särskolan med en indviduell läroplan får han inte gå. Vilket jag tror han skulle behöva. Här får han dock samma undervisning som på särkolan. HUR han ska uppnå målen i skolan förstår jag inte alls men jag stannar i att han kanske kommer ikapp. Att det lossnar bara han får ännu mera anpassning. Vi måste vara här och nu. Man orkar inte annars.

August har det anpassat i skolan. Liten grupp med barn. Egna små arbetsplatser. Ja August har till och med ett eget litet rum där han jobbar. Han har alltid en lärare med sig. Han har egen dator och allt är som sagt anpassat just till honom. Han har bildstöd så han vet vad som ska göras under hela dagen. Han jobbar i korta pass. Men hans lärare har inte samma kunskap som de på särskolan. Därför kommer han flytta. Man måste från kommunens sida hitta nya lösningar när skolan återigen görs om.




(Bild: Vi jobbar med bildstöd. Jag använder Boardmaker som jag fått via HAB som ett hjälpmedel. Med detta gör vi planering för dagen och även HUR man gör vissa saker så man inte glömmer. )

 
( Dessa scheman och bildstöd gör att August klarar fler saker på egen hand. Detta gör att man växer och klarar av saker på ett bättre sätt, det slipper bli så många fel. Misslyckanden är inte bra för självkänslan i längden.)


(Bild: August uppe vid Brovallen, ska se brorsan spela boll. Han vill ine vara med på bild..)

Det är så viktigt att se möjligheterna. Inte se hindren. Nästan allt går att hitta vägar till så det fungerar. August har en funktionsnedsättning inte ett funktionshinder. Ett hinder blir det när inte vi runt om kan anpassa miljön. Det är så viktigt att stärka barnen. August kan så många saker. Man måste uppmuntra och visa att det mesta går.

Häromdagen hade de fritidhemmets dag. August deltog. Bland 150 barn. Jag är en stolt mamma som har ett barn med Autism som klarar detta efter år av social träning. Kanske var det bra att vi inte visste varför August var kaos när han var liten och vi åkte på utflykter. Vi hade kanske avstått om vi vetat. Isolerat oss. Inte gett honom den träning han idag har. August har kommit långt därför att vi aldrig sett några hinder. Det har varit tufft många gånger och idag förstår jag inte att vi orkade. Men vi har två barn till. De ska inte behöva lida för att vi inte KAN göra saker.

Det som står på tur är en resa till Rhodos. Något stort och nytt. Alla sju ska resa iväg om en månad. Härligt. Augst måste förberedas och han deltar i all planering. Detta kommer gå bra.

Kommentera här ♥ 9 st