Att leva
Datum: 2011-11-12 ♥ Klockan: 18:02:41 ♥ Kategori: sjukhus/sjukdom
Kommentera här ♥
9 st
hej
usch... håller tummarna att det inte är cancer... alla varmaste kramar till dig.
Mumin tar jag 150 kr för styck, likaså lilla my även om hon e mindre. Mer avancerad och tidskrävande och pillrig...
Mumin är ca 16-18 cm hög, lilla my blev nog ungefär 8-9 cm hög.
Större figurer kan jag ioför sig göra om jag får tag på mönster men det blir ju prisskillnad om de är väsentligt större.
Håller just nu på med både en kattunge och en flicka. Dessutom lite detaljer på Mårran som är beställd tillsammans med de andra muminfigurerna.
Maila mig om du klurar på nåt ;) Sök gärna på google på "amigurumi bilder" så ser du massa kul :)
[email protected]
kram
Jobbigt när man inte får sova... det får iaf jag, men tror det är mörkret och det gråa trist vädret som gjort mig så trött
Du är inte ensam om att ha haft tankarna om att avsluta sitt liv. De som säger att man är egoistisk och inte tänker på barnen. De har aldrig varit där nere, på nedersta botten. Då när det kändes som om man gör sin familj en tjänst om man avslutar sitt liv där och då.
Samtidigt är det nyttigt att få andra perspektiv, men jag hoppas verkligen inte att du har fått något allvarligt utan att det bara är något spratt som inte betyder något. Kram
Hej, Tess! Har läst hela Din historia. Och förstår att det finns så mkt mer! Välj livet och ljuset! Ina
Det är en otrolig styrka att erkänna och be om hjälp.. du är stark och underbar!
Åh. herregud vilken text.. Blir alldeles tårögd. Tess... Det du skriver är så känslofyllt och jag känner igen mycket. trots att jag haft självmordstankar i många år och även försökt ta livet av mig, så kan man ändå få sån fruktansvärd dödsångest. Ett bevis på att man innerst inne ville leva. Vid mitt första epilepsianfall (då visste vi inte att det var ep) så misstänkte läkarna att jag hade en hjärntumör och jag låg på akuten den natten. aldrig har jag haft sån dödsångest. lovade, att om jag bara skulle få leva så skulle jag vara så tacksam. (vart tog de känslorna vägen nu?)
När låg du på psyk? Du är så stark och fantastisk som kämpar med dina problem och familjen. När får du besked om det är cancer eller inte? Jag kan inte ens tänka mig hur du mår just nu, att behöva vänta på ett sånt fruktansvärt besked. Tänker på dig extra mycket just nu. Kära du, det kommer att bli bra. Det MÅSTE bli bra!!!
KRAM! Finns här om du vill prata <3
ps. kollade i posten igår och hade inte fått ngt.. :( tyvärr går det inte att skicka till sjukhuset. Min adress är:
Jessica Andersson
Föreningsgatan 18 C
411 27 Göteborg
Kanon :)
Maila eller kommentera din mailadress så kör vi lite "privat-snack" :)
Kram
Oj vilken text, man blir verkligen helt tagen! Jag lider med dig och håller alla tummar och tår för att allt ska gå vägen för dig. Vet inte riktigt vad jag ska säga :/
Kämpa på!
Ramlar in här då och då, men över denna text flög jag huvudstupa. Vet inte vad jag ska säga, men vet att jag VILL säga nåt. En krystad klyscha är kanske bättre än tystnad? Det tror jag i alla fall, och även om det är krystat behöver det inte vara mindre ärligt... Krystat därför att det är svårt, svårt att förstå och svårt att ta in. Det är svårt att föreställa sig och svårt att begripa.
Det är inte dödens längtan jag talar om, den känner jag alltför väl. Tack och lov har jag nya dagar nu. Nej, det är knölen jag talar om, slumpen, ödet, livsvillkoret... Kanske blir du drabbad, eftersom du är stark nog att klara av det? Man kan ju undra. Är född i kräftans tecken, cancer, och är livrädd för sjukdomen.
Jag tänker på dig, och sänder en stjärna i natt. Ligger du vaken och sömnlös så tänker vi tillsammans. Så får du stjärnan, något vackert att vila ögonen på.
Kram.