Bara jag

Datum: 2011-11-16 ♥ Klockan: 08:12:00 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD

Det är ju min känsla.

Det är såhär jag känner. Såhär jag upplever.

Ingen kan säga att min känsla är fel. Såhär upplever jag det som händer just mig.

Jag väljer inte att drabbas. Möta hinder i vägen.

Många hinder eller saker som händer parerar man lätt förbi. Andra springer man rakt in i. Rakt på. Pang. Och där står man ett tag. Ser sig om efter utvägar eller omvägar eller vägar rakt igenom.

Man bearbetar. Man lär sig. Man upplever. Man tar tag i. Man finner insikter och lärdomar. Man hittar små saker av glädje och massor med positivitet.

Jag är rak. Jag säger hur jag känner. Jag får ur mig.

Ett sätt att överleva.

Ett sätt för mig att komma vidare.

Besvikelsen är inte alltid konstant. Jag har givetvis de runt mig som bryr sig om. Jag har de som jag står nära. De finns andra som jag saknar. Det finns de som jag funderar på varför de inte finns där. Vänner jag funderar på varför de inte finns mer än de som jag kanske nyss lärt känna. Ibland är de personer som finns precis i min precisa närhet jag kan bli besviken på.

Sånt är livet. Vi finns inte alltid där. Jag skriker ut min vånda. Jag ställer mig mitt i smeten men jag orkar inte alltid ta plats. Jag orkar inte visa allt. Jag vill inte stå där naken.

Jag är öppen men ingen vet allt. Det jag ibland skriver kanske tolkas på ett sätt som inte blir rätt. Men texten är min egen. Min. Den äger jag liksom min känsla. Känslan över det jag drabbas av. Jag letar inte elände. Jag letar lycka. Jag letar glädje. Men livet är inte enkelt. Det är krokiga vägar.

Varför måste vi alltid le och säga att jooo allt är bra? Varför får vi inte säga att fy fan va jag mår skit. Jag är orolig.

Kommentera här ♥ 3 st

sv: Hej! Med mig är det bra:D Hur är det med dig?



Så klart att livet inte är lätt. Men vore den det skulle det väl inte någon mening med att födas, leva och sen dö.

klart du är orolig, det måste man få vara.. hoppas du får klarhet snart <3



kram Monica R

Vet inte vad jag ska skriva.. är rädd att mina ord gör ont eller skadar.. vill inte.. vill bara ge en kram och klapp på kinden...