Aningen upprörd...
Datum: 2010-07-09 ♥ Klockan: 09:24:04 ♥ Kategori: August/barnen/Autism
Ena dagen så bränner Gudrun upp massor med pengar. Som ett hån för de osm inga har... som att pengar inte har något värde....
Allt för att få publicitet.
Som med barnen som vill synas. Spelar ingen roll om man gör något dumt bara man syns.....
Igår försöker Mona få väljare genom att lova 30 timmars barnomsorg till ALLA barn. Även de som har arbetslösa och föräldralediga föräldrar.
Jag blir så förbannad... va e de för samhälle vi lever i idag??? Kan man inte ta hand om sina barn om man är hemma? Varför ska barnen till dagis när man är hemma? Varför skaffar man barn överhuvudtaget om man bara ska lämna iväg dom?
Å sedan undrar man varför barnen är totalt superjobbiga när de kommer hem... å förklaringenblir att de behöver dagis. Kompisar osv.
Men förstår man inte att barnen känner sig undanskuffade? Mamma är hemma med en liten bäbis och själv får jag inte delta... man ska iväg... ja jag begriper varför barnen är jobbiga sedan.
Att ha kompisar ÄR viktigt men jag som förälder har väl ett eget ansvar att se till att mina barn har vänner och sysselsättning. Det finns massa bra alternativ. Öppna förskolan tex. Men dit går ju mammorna sedan när de lämnat sina stora barn på dagis... för att prata bort dagen över en kopp kaffe medan babyn ligger i vagnen och sover. Öppna förskolan är för övrigt nästan tom på stora barn som leker för de är som sagt på dagis.
På dagis drar man ner personalen.... de hinner inte med de stora barngrupperna....det har gått från något bra till ren och skär förvaring. Det tycker vi tydligen är helt okej... ja så ser jag de eftersom de som har sina barn där medan de är hemma och myer med sin baby. de tar upp både tid och plats för de som jobbar och behöver sin plats.
Nej ja tycker dagens föräldrar ska ta och tänka efter. Varför skaffar de barn när de inte vill ha dom hemma? Varför?
Jag skaffade mina ungar för att jag ville ha så mycket tid jag kan med dom. Sedan vet jag också att man måste jobba. Jag jobbar också men jag har haft mina barn på dagis så lite som möjligt. Inte för att jag är emot dagis men för att jag som förälder vill ge min tid till dom. JAG vill fostra mina barn. Jag vill göra saker med dom.
Dagis är bra men det börjar bli sämre pga av neddragnignar samt stora grupper. Grupperna kommer öka för pengar till personal de finns inte och det vet vi.
Tänk till.... barnen växer så fort och varför betala pengar till något man inte behöver? Folk klagar på att de inga pengar har men att betala barnomsorg de inte behöver DET har de råd till....
NJUT av era barn. Ta vara på tiden med dom så ska ni se vilka fina och harmoniska och trygga barn ni får.
Mona vill vinna röster och barnen är de som förlorar...
UPDATE:
Nej jag säger inte att det ALLTID är fel att ha sina barn på dagis. Jag har oxå haft barnomsorg. Jag vet att det finns situationer då både barn och föräldrar behöver få denna tid men det är inte dom som kommer vara hjälpta av detta. Det finns många som inte vill ha sina barn hemma och inte vill hitta på något utan de ska bara ha sin egen tid. Jag vet flera som utryckligen har sina barn så länge de kan på dagis så de själva får vara lediga och kan lägga dom direkt. Ja de är sant.
Så jag säger inte att det är fel. Bara att många skulle ta sig en funderare varför de har barn.
Kommentera här ♥
8 st
God morgon! :)
Ja, det var det.
Allt är toppen! Hur är det själv då?? :)
Heja Tess!!!!
Precis så tänkte jag också! Eller rättare sagt, våra barn var aldrig på dagis, vi valde att hanka oss fram på en lön. På den tiden (90-talet) lönade det sig inte för mig att jobba med de dagisavgifter som var. Men egentligen kvittade avgiften, vi ville uppfostra våra barn själva och andra barn träffade de ändå! Och de är allt annat än asociala idag.
Hej!
Jag håller med dej till viss del, men långt ifrån alla mammor/pappor är som vi...
Tyvärr så bor jag i ett sånt område där jag ser alldeles för många barn som mår dåligt. Varför? Jo för att de har just ensamstående mammor (även en del som är sambo) som hellre skaffar barn och lever på bidragen, går på soc osv, än att skaffa ett hederligt arbete, men skiter blanka dän i att ta reda på sina ungar. Jag har ett typexelmpel ovanpå. Hennes barn har hittills suttit inne i lägenheten hela sommaren medans mamman sitter på balkongen med sina cigg, kaffe och likasinnade vänner. Så många gånger jag önskade att den minsta (3 år) kunde få tillbringa några timmar i veckan på dagis, för det är hans enda chans att få lämna lägenheten en stund, att få umgås med jämngamla, träffa "normala" vuxna människor, få lite rutiner osv. De är så stressade och understimulerade, får raseriutbrott osv. Och det här är ett vanligt problem i den typen av område som jag bor i...
För övrigt så håller jag med ovanstående. Jag la om arbetstider och pusslade för att ha mina barn hemma så mycket som möjligt och för oss var det bra att göra så!
Så förslaget kan jag ge både ris och ros...
Jag tycker inte att det är fel att ha sina barn på dagis även om man är hemma med ett mindre barn....Många barn behöver den stimulansen och ta typexemplet barn med svår ADHD.... Både barnet och den förälder som är hemma kan behöva just den tiden. Och att skriva att det är föräldrarnas ansvar att hitta vänner åt sina barn är inte så lätt i alla sammanhang! I lilla kiruna finns det inte alltid en öpnna förskolan som är i gång! Och har man inte massor av vänner med småbarn är det inte heller lätt! Jag har haft mina barn hemma själv men tycker absolut inte att det är fel att man har sina barn på dagis kortare stunder! Kram vännen//Angelica
Svårt det där... Jag ville vara hemma länge med min dotter, men vår ekonomi var så dålig så jag var tvungen att börja jobba när hon var 15 månader. Sörjer det än idag och känner att jag missade en viktig tid. Men, som så ofta, pengarna styr...
Vi var aldrig på dagis men det varför att pappa jobbade hemma och mamma natt, så behövde inte vara där, förskolan däremot var vi på och det var kul, men det var ju på 70-talet och mindre grupper då! =)
Det var kul att träna idag men jag börjar känna av det nu, ska nog testa på tisdag igen. =)
Kram
Hej!
Jag är personlig assistent till en flicka med autism och utvecklingsstörning och epelepsi. Jag är så otroligt glad över att jag började jobba med detta och bli inkastad i en så fantastisk värld!
Jag hamnade på din blog genom att jag känner, eller snarare vet vem Malou är, min moster är gift med hennes morfar Werner.
När jag väl började läsa blev jag sittandes i en halvtimme och bara läste. JÄTTEbra att få höra dina tankar krring autism och pedagogik. Jag har bara jobbat i en månad, utan tidigare erfarenhet, och jag älskar mitt jobb! jag har varit på några föreläsningar och kurser och tycker att alla kurser och jobbet i sig är nästan omättligt intressanta!
Tack för att du delar dina funderingar kring din pojke som ska ut i livet! Rolig läsning också.
Varma hälsningar
Ida Arnesson