Har tagit mig ork att skriva ett svar på det brev som kom från Jan Björklund...Men just nu vill jag ringa teve. Uppdrag granskning typ. Fan va förbannad jag är. Det spelar ingen roll hur många ord de gömmer sig bakom. De vet inte hur det fungerar.

Hej igen

Tack själv för ditt svar.

 Men jag undrar givetvis om Jan Björklund verkligen läser våra brev. Om han tänker göra något konkret än att bara be dig skriva samma svar till oss alla. Jag är minst lika upprörd som innan.

 Jag VET att alla barn oavsett ska få det stöd de behöver i skolan. NU vet vi alla att så är inte fallet. Men om vi tittar på mitt eget barn. MIN August. Vi bryr oss bara om honom. Jag hoppas ni förstår att han inte är speciellare än andra och att hans funktionsnedsättning inglalunda är specifik för just honom. Att HAN med många andra har hamnat i en sk GRÅZON.

 Min son är nio år. Han går i tredje klass. Han går i en specialenhet för barn med Autism. Han ÄR alltså på helt rätt ställe enligt skollagen. Han ska följa den vanliga läroplanen. Han följer idag den vanliga läroplanen. Han har gjort detta och är inne på sitt tredje år.

 August har diagnosen Autism och ADHD samt SVAG begåvning. Just det. SVAG eller LÅG begåvning. Detta innäbär att han ligger strax över den gräns på 70 som man ligger för att vara ett sk normalstört barn. Han ligger på 74. Ni ser att gränsen för LÅG begåvning och förståndshandikap är väldigt liten. Någonstanns måste gränsen gå. Han passerade precis. Han är MINNESSVAG....PLUS att han har sin Autism med allt vad det innebär. Men jag antar att ni är väl insatta i diagnosen och hur man fungerar. Att man inte har så lätt med att se helheter och ha ett abstrakt tänkande. Bland annat. Men eftersom ni valt att skriva skollagen så att dessa barn INTE får vara på särskolan och få en individanpassad skolgång med möjligheter att klara vuxenlivet senare så förstår jag ju att ni KAN detta.

 Mitt barn kan inga bokstäver. Han kan inte forma dom ens. Han kan inte läsa eller skriva ens på datorn. Han har enorma svårigheter att klara av skolmiljön. Han lär sig inte mycket för han minns inte. Hur mycket vi än tränar med honom, hur mycket resurser han än får av pedagoger och lärare som KAN sin sak så lär han sig ändå inte. MEN han känner att han inget kan. INget förstår. Han är som tur är en glad och pigg kille som jag ALLTID får höra men ja han vet att han inte är som andra. För SÅ dum är han inte. Han ser att andra kan, att klasskamrater lärt sig.

 Han tar ibland den tjockaste boken vi har i huset. Sätter sig med boken och säger att nu ska han läsa. Jag kan inte men jag tror att dne här är bra.

 Vet ni vad som kommer hända med mitt barn? Han kommer bli knäckt. Tappa självförtroendet totalt. För han kommer aldrig kunna nå målen i skolan. Som Jan Björklund anser att ALLA barn ska få möjligheten att göra. Vi har försökt. Han får alla resurser han behöver men de hjälper inte. Det spelar ingen roll hur mycket resurer vi kommer sätta in. Han kommer aldrig nå dit. Han är lågt begåvad.

 Så vad händer med August? När rapporter hela tiden strömmar in att de vanliga barnen inte klarar målen. Larmrapporter om allt fler barn som inte tar sig in på gymnasieskolan. Inte klarar matten. Hur tror NI att mitt barn som är lågt begåvad ska klara detta ens med stöd???

 Det är som en spark i ansiktet att ni bara sitter där och säger att alla barn ska få hjälp. Men vilken hjälp menar ni att mitt barn ska få? Det finns ingen hjälp. Det här är August. VI måste möta honom där HAN är.... inte kräva saker vi inte kommer uppnå hur många timmar vi än lägger ner.

 Så nu får ni allt ta och tänka till. Vad ska hända med våra barn som ligger i denna gråzon? I detta ingemansland??? Var ska detta sluta? Vad ska jag säga till mitt barn när han gång efter annan kommer hem och känner sig dålig och misslyckad? Ja du duger som du är, du är ju alltid så go och glad. Men är han det om några år när han fortfarande inte kan läsa? Han har inte ens kunnat lära sig läsa med den sk Karlstadsmodellen. Inte ens den. Jag vet inte ens om ni är insatta i detta heller. Denna modell används på ganska gravt utvecklingstörda.

 Jag blir arg och ledsen. Frustrerad för ingen lyssnar på detta. Jag har många i min närhet där barn i samma sits är så dåliga psykiskt och man har fått ännu fler Autistiska barn som vägrar skolan. Som är hemma pga psykisk ohälsa. Inte kommer detta gynna dom. Aldrig.

 Jag vet snart inte var jag ska vända mig. Men om jag orkar ska jag bråka och jag undrar om jag ska ta mig hela vägen upp till Jan Björklund personligen för att få er att förstå. Om ni då kan förstå. Ta med er till skolan. Visa vilket fantastiskt jobb de gör men att detta inte ger resultat. Ge er kunskapen. För den vet jag att ni inte har. För om ni hade den hade detta aldrig blitt ett så stelt beslut och en ny skollag.

Sedan blir man så ledsen när man får dessa svar med svar som inte ger något alls. Ord som inte har någon betydelse eller tyngd. Massa fina saker som låter så bra. Men tyvärr hjälper inte detta min August.

MVH Therese Andersson

Jag borde inte lämna ut mitt barn såhär. Men jag måste göra något för att något ska kunna hända. Jag måste ändå försöka. Man ska inte prata intellegenskvoter. Men i de här sammanhanen är de JUST detta man går efter. Såhär ser vår verklighet ut. 

Kommentera här ♥ 10 st

Ja kan inte säga att jag tycker dessa är snygga. Jag skulle nog inte villja gå ut i en... men vafan... kolla va ja hittade. En rosa och vitrandig.

Har haft såna brallor.

Nu vill jag HA!!!



Men TJENA... 1400kr? Skämtar dom eller???

Men om någon vill ge mig en sån så då ska ja fan gå ut i den å mysa runt.

Kommentera här ♥ 6 st

Just tom är ordet som passar efter mötet igår.

Jag har ett barn som är i ett gränsland.

Det låter bra Herr Björklund. Alla barn ska få det stöd de behöver. Mitt barn får allt stöd han behöver. MEN de räcker inte. Det spelar ingen roll. Han kan inte ändå.

De som styr och bestämmer tror de gör rätt. De har dock inte kunskapen. Jag tycker de pratar bort sig genom att gömma sig bakom massa ord.

Jag vet att han får allt stöd han behöver. Det som gör så ont är att han måste följa skolplanen. Han kommer aldrig nå målen.

Det är det vi vill i dagens samhälle. Knäcka våra barn och visa att dom inte kan och klarar av det man ska. Vi ska få dom att känna sig odugliga och knäcka dom.

Vad kommer detta kost samhället sedan?

Jag kan ringa HAB och BUP i all oändlighet. Det räcker inte. De kan inte göra så mitt barn får ett bättre minne. Ingen kan ta bort hans funktionshinder.

Men om man sänker kraven och låter dom jobba mot sin egen kapacitet så kan de få lyckas. Men man är inte välkommen i särskolan utan diagnosen utvecklingstörning. Men mitt barn är vad man kallar lågt begåvad. Gränsen är så hårfin. Gränsen måste gå någonstanns. Det gynnade inte mitt barn. De nya skolreglerna hjälper inte mitt barn.

Det var med tårar jag satt på mötet. August få all hjälp hjan någonsin kan få. Vi har en underbar skola. Han ska i framtiden få gå i en annan undervisningsgrupp men just nu har han det bra där han är. Men min förtvivlan är enorm. Jag vet snart inte vad jag ska ta mig till. Jag slår skallen i väggen. Jag har skrivit till Björklund. Jag har fått svar. Ord ord ord som låter bra. Men jag skulle vilja prata med HONOM. NU.

Luften gick ur mig oh jag är helt slut. Men vem tar hand om oss föräldrar? Vem ger oss tid? Vem hjälper oss orka. Vem hjälper oss stödja barnet. Man ska jobba med det jag idag gör. Det behövs mera. Jag har inte mera ideer eller lösningar. Jag vet inte var jag ska vända mig.

Kommentera här ♥ 0 st

Mazzarin hade fått in så underbara papper med något jag förknippar med min barndom. Det är helt underbara papper med Lilla Anna, Tummen och Spöket Laban. Just Lilla Anna och Tummen är verkligen något som jag förknippar med min barndom.



Jag hade en bok med Lilla Anna och Långa Farbrorn som liten. Jag minns att jag "läste" den för min systerson som är två år yngre än jag. Jag kunde väl egentligen inte läsa men mamma hade läst den så många gånger så jag kunde den ordagrant. Jag visste vad det stod. KÄnde igen varje ord så ja det är väl att läsa det också.

Tummen gick ju på teve. Minns hur man tog fram den röda stämpeldynan. Hur man tryckte tummen på och sedan tryckte den på ett papper. Ritade dit ben och ögon och där va han. TUMMEN.





Här ligger ett klipp med tummen. Kvaliteen är ju inte den bästa men är de fler än jag som minns detta?

Jag har även beställt hem saker från USA. Dixie pieces har helt underbara papper och paket att beställa. Nya kommer varje månad.

Jag bestälde bla Augustis paket med scrappsaker. Helt underbara papper och tillbehör.



Vidare så har jag beställt en bok att grejja med. Ett album där jag kan skriva och scrappa och fickor att spara saker i samt fotofickor. Suttit och tittat på yuotube va mycket man kan göra med dessa album. Fasen va duktiga många är. Jag har så smått börjat med framsidan idag.

Jag har tänkt att samla minnen i. Mina minnen. Tankar och saker. TROR jag.

     

Att beställa över sidan var lite problematiskt så jag fick maila dom. De var toppen och har fixat allt över mailen. Sedan skickade dom en räkning via PayPal och så fort pengarna var inne så skickade de mina saker. Tror jag hade dom här i hemma på ca en vecla tio dagar. Rekommenderar verkligen.

Kommentera här ♥ 3 st

Som ni vet ändrades skollagen i våras. De barn som inte har en utvecklingstörning får inte stanna eller skrivas in i särskolan.

Vi vet dock att många barn har behov av det stöd som ges i särskolan. Man menar att detta stöd ska man kunna få i den vanliga skolan. Verkligheten är ju inte riktigt sådan. Det finns inte resurer och vi vet också att man inte har den kompetens för att möta dessa barn.

Att förlänga lärarutbildningen var heller inte rimligt då man menar att den då blir så lång. Men man kräver ju specalkompetens i så många andra områden. Då är det helt naturligt att man ahr en gedigen och lång utbildning. Ett krav är väl ändå att intresset finns för dessa barn och ungdommar.



Bild: Min August uppe på Lindos på Rhodos.

Men detta är ju inte det enda problemet enligt mig. Det handlar även om att dessa barn inte kommer att nå målen. För i särskolan jobbar man mot egna mål. Där du kan lyckas. Där man vet att du kommer vidare och man har möjligheten att gå gymnasiet.

De barn med speciella behov som inte har en utvecklingstörning som nu ska gå i den vanliga skolan och i bästa fall få stöd ska följa den vanliga läroplanen. Vi vet att alla inte kommer nå målen och man funderar på hur de ska komma vidare till gymnasiet.




Bild: Jag och August. På Rhodos.
Idag är siffrorna hemska när man ser till hur många som inte kommer in på gymnasiet. Då talar vi om våra andra barn som inte har speciella behov. Skolan är tuff idag. Det är stora krav på våra barn. INget fel i det men man måste ju känna att man kan lyckas.

Jag anser att systemet varit hemskt. Barn som kämpar och kämpar men inte klarar målen blir inte godkända. På min tid så fick man kanske en etta eller tvåa. Nu blir man inte godkänd fast man försökt. De som skiter i det totalt ja de blir inte heller godkända. Så vaför ska man anstränga sig? Ja känner att det är orättvist. Man får inget fast man försökt.

Nu är det ett nytt betygsystem och jag ska ärligt säga att jag inte är så insatt i hur det blir.



Bild: August på bryggan i Villingsberg. Storfiskaren är ute och fiskar med morfar mamma och syskon samt kusinen Petter.

Jag har ju min August. Han är inte utvecklingstörd. Men han har Autism och ADHD bland annat. Han går idag i en specialklass för barn med Autism. Men han har svårt. Man har inte hittat nyckeln till hur han ska minnas och lära sig. Det går sakta framåt. Jag skulle vilja ha honom i särskolan så han kan känna att han kan lyckas.

Där är dörren nu stängd.

Idag ska vi dock träffas för han behöver ett annat sorts stöd. Så man ska ha en grupp som jobbar som särskolan men man förljer grundskolans läroplan. Nu väntar jag på att min August ska få gå där. Få det stöd han behöver med den speciefika kunskap personalen har där.




Bild: August lånar Oskars elgitarr.


Jag hade önskat att han fått börja där redan i höst men jag vet att det är andra barn som är i mer akut behov av detta just nu. Men man är sig själv närmast. Samtidigt är august på ett bra ställe nu. De är toppen. Man jobbar bra. Sedan har han tiden för sig. Han är ju ung. Bara nio år ännu. Så det är inte panik.

Men planeringen måste ändå ske. Jag är nervös. De är lite sådär. För man tänker ändå frammåt. August har ju sina drömmar. Han vill ju bli brandman.

Jag vill att han ska kunna nå sona drömmar på något vis en dag. Jag hoppas mötet ska gå bra. Vi har en bra skola här. Men visst finns små brister. Men man är alltid öppen för lösningar. Man vill. Man är där för barnen. Så jag är glad att vi bor just här.

Jag vill att mitt barn ska ha samma förutsättningar som alla andra. Han ska få göra allt andra gör. Vi försöker göra allt som alla andra. Vi försöker leva som andra. Vi vill våra barn de allra bästa.



Bild: Underbar bild som Alex tagit på Malou och August vid sjön. Älskar denna bild.

Kommentera här ♥ 3 st

Fast att jag bestämmer mig för att inte låta mig påverkas.

Att jag gång på gång beslutat mig för att inte bry mig.

Hur mycket jag än försöker stänga av så kan ja säga att jag inte klarar av det fullt ut.

När magen spårar ur och jag får nässelutslag på kroppen för att min inre stress knäpps på av sig själv. Per automatik.

Det enda jag i nuläget känner är att någon måste vara nöjd.

Jag knäcktes återigen. Jag synade mig själv i sömmarna och insåg att jag är patetisk och ynklig. Fel på alla sätt.

Som vanligt kan jag inte stå på mig.

Jag kan inte tänka att det inte spelar någon roll. Att jag inte påverkas. Att jag är jag och att jag duger. Att sånt här inte är något att bry sig om.

För visst gör man det någonstanns. Tydligen eftersom min kropp reagerar. Där inne slog det rot.

Värken sitter i hela kroppen. Jag är dålig. Igen.

Tack. Fan att svagheten ska få mig på fall. Att denna förbannade svaghet har tagit kol på mig.

Igen. Grattis.

Gråten och ångesten är nära. Men fan ta dig. Du ska inte ta över mitt liv. Så bort med dig. Ut ur mitt liv. Ut ur mitt hus. UT.

Du är inte välkommen här. Jag vill inte ha din åsikt. Jag vill inte se dig i ögonen mera. Ingen ska trampa på mig.

Kommentera här ♥ 0 st

Har läst några av Kajsas böcker. Jag har tyckt om dom. Den senaste heter Någonstans inom oss. Denna har väckt känslor. Den är en speciell berättelse. Kanske ensam i sitt slag?

Jag tycker mycket om den och det var en brytning från det jag brukar läsa.

Rekommenderar denna.

 Text och bild har jag lånat från www.bokus.se

Kommentera här ♥ 0 st

Vem kan känna hur andra känner?

Vem vet hur andra har de?

Vem kan dömma andra? Vem har rätten?

Har någon rätten att tro sig veta hur andra lever och hur deras liv ter sig? Hur var och en upplever sitt liv eller hur det faktiskt är.




Bild: Ett ensamt fiskespö vid sten och brygga.

Vem kan förstå varför man gör de val man gör? Man kanske helt enkelt inte har några val? Vem har rätten att säga att jag är tragisk? Att jag är något misslyckat? Eller är de så? Är jag misslyckad? Udda? Konstig?

Jo val har vi väl alla. Givetvis. Alla kan välja och alla kan nog förändra. Men i våra egna liv är det inte alltid så enkelt. Kanske får vi göra val för att just vårt liv ser ut som det gör. För att just vårt liv ens ska fungera. Kanske ter detta sig märkligt och ytterst konstigt för andra.

Det finns ibland orsaker som gör att vi får välja saker vi inte skulle valt om livet såg annorlunda ut. Vi kanske hade valt ett mera socialt liv om inte hemsituationen såg ut som den gjorde. När man har ett barn med funktionsnedsättning så finns inte alltid möjligheten att vara ute bland vänner. Åka till stranden eller vara som de flesta andra.



Bild. Älskade träskor. Mina fötter. Vita söta träskor.

Jag hade kanske gjort andra val om inte mitt liv blev som det blev.

I detta lägger jag dock ingen sorg. Ingen bitterhet för jag hade inte velat haft ett annat liv. Givetvis hade jag velat ha det enklare. Lättare. Men då hade jag fått välja bort saker jag älskar. Älskar så högt att jag ändå väljer de saker jag är mindre nöjd och glad över.


 Mitt liv blev såhär och jag har fått med mig så mycket. Ibland har jag fått krossa drömmar. Gått vidare. Men ajg har alltid gått stark ut ur det. Det har varit saker man inte trodde eller planerade. Men i de felsta fall har jag vunnit stort i slutet. Jag har gått vidare. Jag har fått nya insikter. Nya erfarenheter. Allt har inte varit förgäves. Jag har fått betalat stort för saker som hänt. Jag har gått över lik ibland. Jag har sårat och jag har fått stå till svars. Jag har fått betala dyrt.

 Givetvis borde man handlat annorlunda många gånger. Det vet även jag. Jag borde valt andra vägar många gånger. Men just där och då var det kanske rätt. Eller så fanns inte tanken med och så blev det som det blev. Många saker har jag ångrat. Men mycket har inte gått att få ogjort. Men jag har lärt mig på vägen. Utan misstag kan man inte lära sig att göra på andra vis. Man får nya erfarenheter. Vissa kunde man ju ha varit utan men andra är jag glad att jag fått uppleva. Men man är inte mer än människa. Jag är människa. Jag gör fel. Jag felar.



Bild: Björkhäng i förgrunden mot sjön.




Så vem kan sitta och säga att jag skulle nog leva mitt liv på ett annat vis? Kanske är det just den som inte förstår? Eller den som gjort annorlunda för att förutsättningarna sett helt annorlunda ut. För även om vi lever liknande liv så kan vi ändå inte säga att man skulle göra annorlunda. För vi är alla individer. Vi är olika. Vi upplever till och med samma saker helt olika.

Med åren har jag insett att jag kanske inte kan leva det sociala liv jag skulle vilja. Jag har inte de möjligheterna. Jag har inte den hjälp som alltid krävs för att göra detta möjligt. Jag har heller inte alltid den ork jag skulle behöva för att orka när jag väl fått möjligheten. När möjligheten finns där så måste jag kanske ta tag i andra saker. Ibland när önskan är så stor att jag vill bara ut så kanske jag ändå får ta tillvara det som är möjlighet till ett socialt liv som är den enda möjlighet jag har. Något so är opersonligt för många som gjort att jag lärt känna så många som jag inte gjort om inte detta funnits. Jag är så glad för alla dom jag fått lära känna. All den erfarenhet jag fått genom detta. Genom alla vänskaper jag knutit.



Bild: Vinbärsgryta. Ska bli gele.

Jag har kämpat. Jag har verkligen fått vända ut och in på mig själv. Jag har strävat framåt och jag har utvecklats och jag har fått förändra. Jag har kämpat förbannat hårt. Jag har kommit långt. Jag har lärt känna mitt innersta. Jag har sett mina möjligheter och mina svagheter. Mina begränsningar. Till detta har jag lagt livet. Det liv jag har med min familj. De vänner jag har. Jag har nästan gett upp ibland. Jag har varit på botten. Så därför blir man så sårad när någon tror sig stå där och dömma. Dömma mig. Mina val. För vad vet dom om mig? Egentligen? Kanske har de rätt. Kanske har jag fel. Men jag har försökt. Detta är mitt sätt. Min livssituation. Min egen.

Jag har försökt hitta en ballans. Jag har valt bort. Jag har sagt upp kontakter. Jag har rensat energitjuvar. Jag har fått säga nej. Jag har fått stå tillbaka.  Jag har fått höra saker jag inte velat. Jag har dock sugit åt mig. Tänkt till. Men jag har vunnit mycket. Jag har inte bara förlorat. Jag har fått insikter och växt.




Bild: Ensam vit näckros.


Kanske är jag mera ensam. Jag lider av detta ibland, ganska ofta. Ja gnäller. Jag är ledsen. Jag får panik.  Därför är jag så glad att det finns andra sätt att träffa mina vänner. När jag inte kan göra det i verkliga livet. Jag är så glad att jag har hittat intressen och saker jag kan njuta av och som jag kan finna ro och lugn í. Jag är så tacksam för de mina. Jag är så glad att jag har de jag har omkring mig.

Jag är så glad över att jag har ett visst stöd i vissa saker. Att jag genom en sak fått en ny familj. Att jag har mina djur. Att jag har mitt hem. Mina älskade barn. Min man. Gud vad jag älskar dig. ER.

Kommentera här ♥ 5 st

.... de är så klockrent så de är inte klokt... Mina katter i ett nötskal.

Kommentera här ♥ 2 st

Lite dåligt med besök och kommentarer på bloggen. Tråkar den ut er läsare? Är inte renoveringen intressant att läsa om och se bilder från?

Funderar då jag fått enormt lite respons. Vad ska man skriva om so intresserar så pass att man orkar lägga in en kommetar?

Nåja. Igår inhandlades en mängd med nya papper. Laban och Lilla Anna och Tummen. MIN barndom.

Jag fick en beställning på ett dopkort. Så jag visar detta.

Annars ska denna lördag gå till att grejja på nya våningen i huset är tanken. Just nu sitter dock hela familjen och bara sitter.









Annars så går allt i sin vanliga lunk. Första skolveckan är avklarad för barnen. Det har gått bra. Det rullar på och vi är inne i rutinerna igen. Skönt för alla.

Önskar er alla en fin helg.

Kommentera här ♥ 0 st

Då är trappen på väg in. En gedigen tung pjäs. Furu. Imorgon kommer faktiskt en målare tur nog som målar den.  Blir vita vagnsstycken och vitlaserade steg.











Sedan blir de nog ett räcke eller ja tjock rep, mot den väggen som är vit panelskiva nu. Uppe runt trappen kommer Martin bygga spalje samt en bokhylla på två sidor. Bilder kommer när detta är på plats.

Trappen är tillverkad av en kille som gör just trappor. Så denna är alltså helt anpassad efter vårt hus och hur det gick att få detta att fungera här.

Vi tog helt hjälp av snickaren och denna kille som vet hur det ska vara. Det ska ju räknas ut vinklar och allt böjligt för att detta ska bli säkert och bra.

Kommentera här ♥ 3 st

Ja som sagt hål upp för trappen är ju gjord. Daniel har satt dit panelskivor idag och håller på och målar. Trappen har anlänt. Vi ser ut att få måla den med. SUCK...

Martin gör klart på taket. Vi har fått vindskivor och han kapar tegel nu så att det blir klart.

Bjuder er på några bilder. Klickbara som vanligt.

                               


Just nu händer det lite här och lite där. Men man ser att saker börjar att ta form. Martin sitter inte på latsidan för när han inte kan göra saker på ett ställe drar han ju igång och fixar klart något annat. Ska bli så skoj att få den nya panelen på huset. JÄKLAR vilket lyft säger ja bara.

Tapeterna borde ha kommit så kanske ska man åka å hämta dom. Vidare ska vi köpa golv till rummen där uppe samt till hallen. Jag vill ha samma golv i vår hall som vi ska ha på rummet där uppe. Maken är visst av en annan åsikt. Jag ska kanske ge mnig och få nytt golv in i köket istället. Ler...

Rörigt blir det i alla fall. Men snart så ser man ju ändå en ende på allt.

Jag kan säga att vi är SUPERNÖJDA. Martin e enormt bra på detta.

Kommentera här ♥ 1 st

Ja lyssnade en hel del på White Lion... When the the children cry.




Här kommer den med bara Mike Tramp. Akustisk och live. Så fin.

Kommentera här ♥ 2 st

Suttit under dagen med lite scrapp. Beställningar. Det är SÅ skoj att man får förmånen att göra något helt unikt efter någons önskemål.

Jag har skrivit det innan men gör det om igen. Tveka inte om du vill ha något kort. Jag gör som sagt på beställning och jag kan skicka per post. Det är ju så enormt skoj att få något helt unikt.

Snart är det dax för julkorten också. Kanske man vill ha några som är sådär lite extra att skicka?? Då hjälper jag så gärna till.







Vikkort med blå och grå toner. Ett tack kort kan jag säga. Med text till mottagaren. Jag skulle bli jätteglad för ett kort.

Håller även på med ytterligare ett fadderbevis. Det är inte klart ännu men efter beställarens önkemål har jag börjat.



Något helt eget att ge faddrar/gudföräldrar vid dop eller namngivning. Det kommer bli en text till mottagaren här sedan. Bilder kommer när detta är klart. Men visst är detta en bra sak att ge?

Formatet jag jobbat i här är A4 men jag kan jobba i 30x30 och ner. Men vill man ha en del text är detta minsta möjliga.

Kommentera här ♥ 8 st

Igår började stora grabben gymnasiet. JISSES.

Jag körde in honom för upprop igår. De var där en timme ungefär. Han blev lite nervös.. av tre klasser var han den de ropade upp sist. Ler...

Men vilken positiv grabb jag hade igår. Vi käkade på MAX, satt och pratade. Var sedan och handlade lite han ska ha. Idag skulle de få en lista över saker de behöver. Jag har köpt lite redan.

Idag åker han in själv. Tåg först sedan byta till en lokalbuss till skolan. JAG är nervös. Jisses. Skrattar. Men han är så duktig. De klarar ju de där. Det VET jag men ändå. Mammas lille kille.

Planen är att bli industrielekriker.

I söndags fylde han 16 år. Tänk att åren har passerat så fort.





Jag tänker så sällan på åren. Alltså mina år. Jag är så lite intresserad av det. Det spelar ingen roll. Men på barnen ser man ju att barnen har blivit äldre. Jag får tänka till hur gammal jag är. Tänka till vad gammal någon jag känner är och dra av eller lägga till. Skrattar.

Jag hade precis blivit 21 år när Oskar föddes. Ung mamma. Tänkte inte så mycket på det då. Jag reagerar ju själv idag om andra får barn så tidigt. Men jag ville ha barn tidigt. Jag ville inte inte vara en mamma som var lastgammal när barnen växt upp.



Oskars pappa var 23, och vi hade varit ett par i många år redan då. Jag var 16 när vi träffades och hängde ihop i 16 år. Jag fick albin när jag var 24 och vid 28 kom min August. Sedan tog jag ett beslut om att vi inte skulle ha flera barn.



Mina älskade ungar.

Albin tog klivet upp i sjuan. I oktober blir han tretton. Alexandra började också sjuan. Så två barn som börjat högstadiet. Det är inte klokt va stora de blitt. Elin började femman och August trean.





Alexandra och Elin är mina extrabarn. Lika älskade. Våra ungar.

Så har ju min gudson Petter också börjat gymnasiet. Bygg. Han har ju bott hos mig här ett tag men är nu hemma igen. Men ja är lika stolt över han... våran Petter.



Ja man är stolt. Man ska vara stolt. Goaste barnen. Älskade ungar.

Kommentera här ♥ 4 st

Det börjar ta form och bli klart. Uppe kan vi tapetsera och spackla nu. Golven ska in. Lister å och lite plock med dörrar. El.

Idag river Martin upp hålet för trappen.

Vi har en del kvar men som sagt det tar form. Jag lägger in bilder. Det är miniatyrer men är klickbara. Då får ni upp en större bild.

                       

Ni ser heller inte att alla väggar är gipsade och isolerade här. Men idag är de klara. Daniel har hunnit spackla en del men inte allt. Men det kommer. Kortväggarna ska målas en gång till.

Vi är så jäkla nöjda. Å jag har haft lite främmat i dagarna so inte sett bygget. De tyckte om det de såg så jaa det är skoj. Nu går man och funderar över inredningen. Oskar väntar som sjutton på att få börja flytta upp. Det är ju inte så långt kvar nu än att han kan detta. Det rummet är mest klart nu och där ska vi snart dra igång.

Kommentera här ♥ 7 st

Har läst boken ETT LITET SNEDSPRÅNG... en första bok i en kriminalserie.

Jag gillade denna bok. Ny författare för mig. Ett annat sätt att skriva kriminalare på med. De löste fallet på ett lite mer avslappnat sätt på nå vänter. Karaktärer som sätter sig.

Rekommenderar.

Kommentera här ♥ 7 st

August sommar har varit bra. MEN för det finns MEN, det har varit en jobbig sommar med. Det blir inte samma rutiner och det blir en aningen kaos.

Att börja fritids var inte något han ville. Varför? Ja det får man inte svar på. EN dag på två veckor. Sedan var det stopp. Fick stanna hemma igår. Det gick inte med något överhuvudtaget.

Han är rörig och upp i varv. Speedad. Ingen tycker att han är sig lik. Beslutet att inte jobba hela helgen innan skolstart blev ganska självklar, men man får så dåligt samvete. Som tur är har jag en underbar chef som tyckte jag gjorde helt rätt.

Idag har jag förberett August lilla fickschema. Där sätter vi in bilder på de övergångar som är under dagen. Så han vet hur han tar sig till, bil, cykla gå... bild på skola fritids. Om man ska äta mellanmål eller har idrott eller utflykt. Sedan bild på vem som hämtar.



Bild: Plastar in scheman. Färgerna efter vilken dag i veckan det är.

 

Bilder: Sheman som jag satt kardborreband i som jag sedan sätter bilderna på. Har haft häffmassa men det blir så kladdigt. Nu gör jag med kardborre.



Här har jag fixat alla bilder. Dessa plastar jag in och sedan skär isär och förser med kardborre. Jag använder egna bilder men i första hand Boardmaker. Boardmaker har jag fått som hjälpmedel på Habeliteringen för att göra detta enklare.

Kommentera här ♥ 6 st

Älskade denna låt med Frankie goes to Hollywood. Så fin.

Den väcker en del minnen. Köpte låten som Maxisingel när jag var till London som 16 åring. Tänk att jag fick åka ensam till London med en kompis. VI skötte oss. Såg oss omkring. Shoppade.




Men så finns låten med Jennifer Rush. Den singeln fick jag av syrran. När hon var någonstanns när jag var liten köpte hon alltid något till mig. Sedan var ju denna låt den bästa man kunde tänka sig när man var på disco. Till den fick man dansa länge med killen OM man fick chansen att dansa då. Jag var ju inte så modig.

Kommentera här ♥ 2 st

Skrev ju ett brev till skolministern.

Detta svar fick jag.

Hej Therese Andersson!

Jan Björklund tackar för dina intressanta synpunkter. Han har bett mig, som medarbetare i den politiska staben, att svara på ditt brev. Jag vill börja med att be om ursäkt för att svaret dröjt.

1. Den nya skollagen innebär att elever med autism inte längre tillhör målgruppen för särskolan, eftersom de inte har någon utvecklingsstörning. En elev som är inskriven i grundskolan kan dock få sin utbildning i grundsärskolan. Undervisningen ska dock utgå från grundskolans kursplaner och eleven har rätt till särskilt stöd om det behövs för att kunna nå kunskapskraven. En förutsättning för att en elev ska vara integrerad är att de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

2. Regeringen har i den nya läroplanen förtydligat att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Det finns olika vägar att nå kunskapsmålen för olika elever.  Om en elev har behov av särskilda stödåtgärder, ska rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ansvarar rektor för att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Beslut om åtgärdsprogram kan från och med den 1 juli i år överklagas, vilket ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Genom en tydlig koppling till Barnkonventionen markeras dessutom att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning. Särskilt stöd finns reglerat i skollagen (2010:800), 3 kapitlet, 7-12 paragraferna. Vill du läsa mer finns den nya skollagen här: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800#K3

De pedagogiska konsekvenserna av autism och aspergers syndrom kan man till viss del kompensera genom att skapa förutsägbarhet och tydlighet i lärandesituationerna. Det är därför viktigt att skapa en lärandemiljö som av eleven upplevs som meningsfull, begriplig och hanterbar. För att lyckas med detta kan skolorna få stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Stödet kan ges i form av rådgivning, specialpedagogisk utredning, information och utbildning av både skolpersonal och föräldrar. Myndigheten arbetar också förebyggande genom kommunsamverkan som är en dialog med förvaltningschefer och motsvarande i syfte att få en bild av respektive kommuns struktur, kompetens och kompetensbehov. Inom Specialpedagogiska skolmyndigheten pågår ett antal utvecklingsprojekt som syftar till att möta de behov som framkommit i kontakten med skolorna. Vidare information kan du hitta på myndighetens webbplats: www.spsm.se.

3. Du frågar i ditt brev vad som händer med de elever som har en funktionsnedsättning och inte är behöriga till gymnasiet. De elever som inte är behöriga till gymnasiet får med start i höst fler alternativ att välja bland. Det gamla IV-programmet har i många fall inte fungerat tillfredsställande och lett till att många elever hoppat av, och därför reformeras det i höst. Det finns fem olika typer av introduktionsprogram, så att varje elev ska kunna hitta det som passar bäst utifrån sina förutsättningar:

1. Preparandutbildning
Ger eleven behörighet till ett nationellt program, antingen högskoleförberedande eller yrkesprogram. Utbildningen är anpassad för en elev som är studiemotiverad och snabbt vill bli behörig. Den utformas för en enskild elev och ska pågå i högst ett år.

2. Programinriktat individuellt val
En utbildning som ska leda till antagning på ett nationellt yrkesprogram. Utbildningen är sökbar och står öppen för ungdomar som saknar behörighet till ett yrkesprogram.

3. Yrkesintroduktion
Vänder sig till ungdomar som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram. Eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram.

4. Individuellt alternativ
Förbereder elever till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. Utbildningen utformas för enskild elev och vänder sig till ungdomar som saknar behörighet till ett nationellt yrkesprogram.

5. Språkintroduktion ska ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning i svenska för att de ska kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning.

Du kan läsa mer om de olika introduktionsprogrammen i en skrift från Skolverket. Den kan laddas ned här: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.114332!Menu/article/attachment/Intro_program.pdf



Vänliga hälsningar

Linda Nordlund
Departementsledningen

Nåja... men ja vet inte. De låter så bra på papper men de fungerar inte i verkligheten. Kag ska ta med detta till vår rektor. MEN ibland hur många insatser man än sätter in så kommer inte alla nå målet. Det är bara så. Tur min grabb går på en bra skola.

Kommentera här ♥ 4 st

Titta vilken liten sötnöt hon va....



Å kolla hur man kan ligga på en fönsterbräda om man är just Arwen... ser förbannat skönt ut.

Kommentera här ♥ 3 st

Det finns någon där ute. Någon som känner mig utan och innan utan att vi ens förstår varför. Någon som jag kom så nära.

Du är min Soulmate. Jag vet att det finns ett band. Ett starkt band mellan oss. Ett band du ville klippa innan vi ens fick knyta det hårdare.

Vi har ett förflutet. Jag tror du vet. Jag tror du känner det lika väl som jag. Du fick veta något som du undanhöll mig. Pojken som kom. Det var du. Jag kan inte tro annat.

Så bad jag honom att lämna mig. Den enda rest från ett förflutet som jag inte fick veta mer om. Ett förflutet som jag tror vi delade. PÅ riktigt.

Drömmen sa att vi en gång skulle ses igen.

Jag vet inte när dagen kommer. Jag väntar men har inte brott. Jag dras mot denna pol. För att ajg vet att vi blir hela. Att vi behöver varandra.

Du ville inte ta reda på hur. Varför.

En dag kommer jag få mina svar. Det vet jag. Du är en del av mig.

Du fattas mig.

Kommentera här ♥ 3 st

Jag vet inte vilka som minns bandet The Pinks.

Killarna kommer från min hemby. Robban som sjunger gick i min klass.

Första singeln spelade och sjöng han på roliga timmen i skolan. Att vi hade en Marie i klassen och att de faktiskt var ett par gör väl att vi alla vet att låten var till henne.



Låten skrevs av Robbans bror Micke om jag inte minns helt galet.

Robban medverkade sedan en del i Svingelskogen när de turnerade runt med teatern som Monika Forsberg skrev.
Fotot var ju något som han sedan blev hans stora intresse. Vi tjejer i klassen stälde flitigt upp som modeller. Själv fotades jag med jeanskläder. Ett av de fotona använde sedan Robban när han sökte jobb som fotograf på Expressen. Det jobbet fick han. Man ser honom på teve ibland när han skymtar förbi när han fotar något som hänt.



Bild: Jag.... Robban har fotat.

Kommentera här ♥ 4 st

Ja varför inte en till med Kim Larsen.

Satt å lyssna lite... älskar denna.

Kommentera här ♥ 7 st

Som sagt gör jag saker på beställning.

För en tid sedan gjorde jag layouter, albumsidor till en bloggvän: http://barnenshjaltar.blogg.se/ 

Det blev några med hennes barn. Teman och färger omkring dom och foton hon valt.

Idag såg jag en bild på hennes blogg som jag genast lånade. Där ser jag nu inramade layouter på väggen. SÅ KUL.



Här kommer några av layouterna som bilder jag tog....

           

Bilderna kan du klicka på för att få dom större. Vill du se mera jobb jag gjort så finns det under kategorin scrapbooking i menyraden.

Tveka inte att beställa om du är intresserad. Jag gör de mesta och det går att skicka per post.

Kommentera här ♥ 1 st

Tänk vilken utveckling man haft. Som människa.

Många saker handlar ju om mognad men även om att lära känna sig själv. Att hitta verktygen som gör att man kan hantera saker. Att komma vidare. Inte fastna i saker som inte gör en gott.

Dåligt mående kan jag mycket om. Av egna erfarenheter.



Bild: En mini pelargon med söta stjärnblad.

Jag har dock lärt mig att ingen anna än jag kan göra något åt det. Jag kan ta hjälp från andra runt om men själva jobbet måste jag stå för.

Jag har slitit hårt i många år. Jag har verkligen jobbat och jag har nått ganska långt med mig själv. Samtidigt finns mycket kvar som jag inte har kunnat göra något åt. Det är liksom jag. Men vissa saker har jag fått mera hjälp med. för att komma i ballans.

Jag har slutat att skämmas över att jag är som jag är. Att jag mår som jag gör och att det är såhär jag är. Jag har slutat upp att hyckla om mig själv. Jag vågar säga att det är en dålig dag. Men ajg har även lärt mig att försöka se saker på ett annat sätt. Att alltid försöka se det positiva i allt. Även om det är en tung erfarenhet så kommer alltid något gott ut ur det. Alltid.



Bild: Sönerna fiskar. Oskar å Albin. Fridfullt. Njutningsfullt å avkoppling.

Livet lär oss. Bara vi tar detta till vara.

Det låter så förbannat enkelt. Som om ja gär så förbannat bra på detta. Men så är det inte. Jag har som man säger gått den hårda skolan. Från avgrund till solsken och tillbaka igen så många gånger. Inget av det jag lärt mig har kommit ut enkelt. Jag har fått jobba. Jag har fått tänka om. Jag har fått slå mig blodig. Vissa dagar fungerar det inte alls.

Men att omge sig med positiva tankar. Att fundera över vad som är viktigt. Att fundera ut var man kan fylla på med positiv energi är så viktigt.



Bild: Sockerkasbotten med skogshallon och grädde. Smakar gott. En fröjd för så mycket mer än mage och öga.



Jag har fått ta bort sk vänner. Jag har till och med tagit bort vänner. Jag har fått gjort omvärderingar. Jag har fått lagt mig platt och gett mig fast jag inte velat ibland. Jag har tagit tag i saker på alla plan. Tagit och bråkat till mig den hjälp som finns.

Jag är kanske inte någon supermänniska. Så varför ska jag itne kunna ta hjälpen som finns? Varför vara martyr? Varför måste man klara allt ensam? Eller varför gör vi saker vi inte fixar bara för att sedan få straffet från kropp och själ eller bara för att kunna säga att nu gjorde ja detta själv bara för att du inte gör de på mitt sätt eller för att vara just martyren å säga att ja nu klippte jag gräset och se nu hur de blev...



Bild: en underbar bild som jag antar Alex tagit på Malou och August vid sjön. Fiskar... Kika in till Malou: http://mallamousan.blogg.se/index.html



Ja ibland måste man. Ibland finns inte hjälpen. Men ofta så gör den de. I de flesta fall.

Å det mesta kan man göra något åt. Andra saker får man bara lugnt acceptera och förlika sig med. För sådant är livet.

Kommentera här ♥ 5 st

Gasolin. Kim Larsen....

Ja detta är mitt liv. Mitt. Å så här lever ju jag. Jag borde inse att jag har de förbannat bra.

Kommentera här ♥ 5 st

Fan va bra detta är....






Ja måste säga att Robert Gustavsson e underbar.

Kommentera här ♥ 2 st

Just nu skulle jag vilja vara i Skåne. Utställning för möss idag. Inte så mycket för utställningen utan att få kunna få hem min mus.



Bild: Tårtan. En röd mus..

Ikväll kommer han finnas i Stockholm. Jag borde åka dit å hämta honom. Imorgon eller så. Men jag vill inte åka ensam direkt. Men jag skulle gärna göra en utflykt dit. Mer än gärna till och med. LER.

Jag är rastlös. Det kryper i hela mig och jag vill göra saker. Men vet egentligen inte vad. Det är ju inte så att jag inte har något att göra men det ska ju vara något som kan fylla tomheten som rastlösheten ger mig. Detta något är ofta saker som jag inte borde. LER.

Jag skulle bli skitglad om någon bara kunde ringa och be mig hänga på till var som helst. Sånt där oplanerat. Men ingen ringer ju. LER. Vill gärna köpa lite saker. Jag vill MER än gärna få lite uppdrag i scrapbookingen så jag kommer igång där. Ingen som behöver få några kort gjorda? Något skoj att ge bort? Jag gör ju på beställning och jag skickar gärna per post. Gör någon glad vet ja!!!



Solen försvann. Den sken när jag kom upp vid halv åtta. Nu är det grått. När Daniel vaknar kanske jag borde kolla av vad vi kan göra uppe på våningen vi gör iordning. Om vi har färg finns en del att måla. DET vet jag. Det händer en del där uppe nu. KUL. De börjar likan något. Här följer lite bilder på det som skett under veckan. Nästa vecka ska det komma upp väggar så det blir de rum vi ska ha där. Martin jobbar på bra. Efter att ha haft ett annat jobb emellan tror jag att han kommer jobba på en del här nu. Sliter som ett djur. Bättre snickare hade vi inte kunnat få. Han har ideerna. Han har lösningarna och är duktig. Tack Maluo för att du tipsade oss. vi kan inte bli nöjdare de säger jag bara.



Bild: Kortväggarna börjar bli klara. Innanför blir det som ett litet vindsuttrymme. Garderob för saker att förvara.





Bild: I kuporna är det klart med panelen runt fönstren och väggarna är gipsade och klara för att spackla. Panelen ska dock målas en gång till runt.





Bild: Den ena gavlen är oxå färdiggipsad och har fått in det fönster som ska sitta där. Så där det är gipsat nu kan vi börja spackla. Jag ska även börja kika på tapeter. Ungarna ska ha enfärgad vägg vid fönstren men sedan en fondvägg på motsatta sidan. I mellanrummet funderar jag på en enfärgad tapet. Grått har ja tänkt i en ljusare ton men jag måste iväg och titta.

Så visst har vi att göra. Jag veet. Jag har en sån tomhetskänsla som hela tiden ska fyllas med saker och så ska jag komma igång med de där som fyller den. Men vad? Om jag kunde komma på ett bra sätt att ge mig på den där rastlösheten.

Nu ska jag dock ta tag i mina möss... kolla allt som behövs runt dom och ge dom sin dagliga dos av GOOS. De e myyys de.




Bild: Lilla söta Mazzarin. Svart vit liten mustjej. Här ser ni även mina nya fräscha naglar. Fransk manikyr denna gång. Å denna gång är de ordentligt gjorda. NÖJD.


Idag kommer August hem igen med. Har spenderat helgen hos Malou.




Bild: Sugust åker i BMX parken och Teuqila och Titus kollar på. Gogrisarna.

Kommentera här ♥ 10 st

Vill ni se en riktigt skoj film så ni får skratta ska ni se filmen JUST GO WHIT IT.

Jäklar va kul den va... Adam Sandler och Jennifer Aniston.

Kommentera här ♥ 8 st

Hittade en liten mustös på djuraffären från privatperson. Fyra veckor. BRA. Nu har vår Gabbi sällskap igen.





Bilder: Lilla Mazzarin. Svart å vit mus med tan på magen.







Bilder: Lilla Mazzarin med vår svarta lilla tjej som är STOR nu, Gabbi.

Kommentera här ♥ 2 st

Att jag aldrig tar mnig iväg å ser dom live... suck på mig.

Kommentera här ♥ 2 st

Jag har släppt många saker som hänt.

Gått vidare.

Accepterat att saker varit som de är och tänkt att jag får förlåta både mig själv och andra för saker. Rett ut allt har inte gått. Så jag har fått accepterat och gått vidare.

Det har gått bra. Väldigt bra.

Men insåg vad skört det kan vara.

I en stund där allt ställs på ända så är jag riktigt skör. Där något händer som gör att jag slås helt omkull.

Men jag är stark. Jag vågar göra något åt det. Reda ut och försöka göra rätt. Direkt. Inte prata runt och tro saker. Reda ut.

Jag hoppas jag ska kunna må gott idag. Jag har gjort det JAG har kunnat. Jag har gjort så gott jag kan.

Jag är inte en person som är perfekt. Vem är de? Jag passar inte alla men jag gör inte saker för att göra illa. För att såra. Men jag säger ifrån. Jag säger på en gång hur jag känner. Jag försöker göra saker rätt. Gör jag fel kan jag erkänna detta och förklara hur jag tänkte. Varför jag gjorde fel.




Redan då jag kom hem igår så var jag nedstämd och fick ett utbrott på mina tre tonåringar här hemma. Så detta gjorde ju inte saken bättre. MEN de lyssnade och jag vet att idag kommer de hjälpa till. De hade redan pratat ihop sig och jag är lättad. Så nu på förmiddagen ska jag ägna mig åt mig själv en stund. Fixa naglarna. IGEN. Ja nu går jag tillbaka till de jag gått hos innan för jag är less på att naglarna inte håller mer än ett par veckor. De är INTE bra. Så är de inte på de andra stället och de är billigare. Halva det pris jag betalt nu. Nej ingen riktig finisch heller så nej nu har jag gett det en extra chans å nu är de stopp.



Jag ska även försöka ta tag i extratonåringen idag. Allt runt detta. Samt försöka fixa vår mushona Gabbi en kompis.



Bild: Vår lilla Gabbi.

Sedan ska jag givetvis kolla av vad snickarn har hunnit. Just i detta nu lyfts det upp fönster med lyftkran. Å jag har inte varit där uppe denna veckan. Martin har varit här tre dagar med idag så jag måste gå upp och checka av och fota. Lovar att jag ska lägga in senare för dem som följer vår renovering.



Bild: Martin Jobbar. Så som vi vill se honom. LER.

Hur ser er fredag ut? Planer? Tankar? Berätta i en kommentar...

Kommentera här ♥ 2 st

Titta kan man. De kostar inget.



Bild: August omringad av nästan alla valparna. Fem tjejer å fem killar. De kröp upp hos honom.



Bild: Två valpar kom till mig. Jag är nyklippt med. LER.



Bild: En av de små liven. Fem veckor gamla.

Jo jag är sugen på hund. Men jag skulle kunna tänka mig en som redan är rumsren. LER. De är så mycket jobb med en valp. Jag hade tänkt mig en hanne som ska omplaceras. Men kravet är att man är utställningsintresserad då han e gudomligt vacker. Men nja jag är ju inte de. Så jag kommer inte få ta honom. Å de andra i familjen är väl inte så på.



Bild: Vår Isak. Saknar dig gubben.

Kommentera här ♥ 6 st

Det är en ny dag.

Jag ser en ny chans till en bra dag. Man måste ju tänka så. Att vakna och bara tänka att aj va ont ja hade i ryggen å jag tror jag får huvudvärk och ja visst fan i natt regna de så grymt å åska så jag sov illa... vad får man för förutsättningar till en bra dag då?

Nej man får vakna och sträcka på sig och se att dagen ljusnar. Att det kanske blir finare väder idag. Att jag är lite stel för att jag var så duktig och tog en lång promenad i skärgården igårkväll med goaste Malou.

Jag får tänka att jag sedan ska till jobbet och där göra det jag är riktigt duktig på. Ta hand om de gamla.

Innan jobbet ska ja hinna gosa med mina goa katter och möss. Umgås med mina ungar.

Ja jag tror helt enkelt att dagen blir bra. När jag jobbat klart ska jag till goaste kompisen M.... å där hinner jag nog prata så han får skavsår i öronen innan vi ska sova. LER.

Ja varför tänka på de som är lite mindre bra i tillvaron. Vi måste ju försöka se de lilla som faktiskt är bra. Hålla tag i detta och må gott.

Jag har mått så jävla dåligt så ofta och mycket så jag vet hur de kan vara. Men att inte göra något åt det och ta tagi sig själv gör att man till slut inte orkar. Det går att förändra. Vi kan mer än vi tror. Vi kan ta hjälp men det är bara vi själva som kan förändra.


Bild: Jag å Albin. Goaste ungen min. Nu ska han på matteskola....

Kommentera här ♥ 13 st

Den fjärde boken i Hammarbyserien heter Helgonet. Jag rekommenderar alla fyra men presenterar här just denna bok.

Läs dom.

Text och bild har jag som vanligt lånat på www.bokus.se

Kommentera här ♥ 5 st

Givetvis är katterna intresserade av mössen. De har luktat på dom. Zonnic vår åtta kilo stora Maine coon var med idag när jag städade åt några av mössen.



Bild: Här luktar han på vår svarta mus August kallar Fjanten.



Vardagsbestyr annars denna lediga dag. Jag tog någon timme till mössen på förmiddagen.



Bild: Dumle... han e så fin så. Lite skyggare men trevlig bara han får komma upp i handen.



Bild: Vår chokladfärgade mus Scabbers.



Bild: Favoriten är denna svensktypade mus Milk. Han e hur go som helst å är lite som en liten hamster när han grejjar i buren. Supersöt.

Kommentera här ♥ 1 st

Ja ha då blir de en liten muskille till som kommer och bor hos oss. Men jag får hem honom i september då vi är på utställning. Under tiden kommer han att bo hos en annan uppfödare i Stockholm.

Ja jag är väl inte klok men de skiter ja i. Men visst är han fin. Han ställs ut på söndag så får vi se hur de går. Tårtan heter han.

Kommentera här ♥ 7 st

Har läst första boken av Jo Nesbö. Jag gillar den skarpt och kan inte göra annat än att rekommendera.

Kommentera här ♥ 1 st

Igår gjorde jag de där jag vill göra oftare.

Vara spontan och liksom bara göra de som jag känner för här och nu.

Jag sms min arbetskompis. Kan vi komma upp?

Ja de kunde vi. Såna där oplanerade besök som man bara får för sig att göra och gör slag i. De där besöken som inte är så planerade. Som blir som de blir.

August hämtades upp å så åkte vi. För att titta på kaninbebisar och hästarna.



Bild: August vid hagen. Lille Affe och islandshästen Farfus. De är av färgen FUX... lär mig.

När vi var där uppe frågar Lena om August och jag hinner med att ta en ridtur. Inte kan vi säga nej. Så vi hjälper till och gör tjejernas ponnys klara. August tycker de är små som är van med stora hästar när han ridit med Malou. Linnea berättar att de är A ponnys. Att August inte är för tung.

Lena visar hur han ska rykta och han ställer sina tusen frågor och får svar. Lena är hur go som helst med barnen.

Sedan får han följa med ut i skogen. Å han rider helt själv. Ingen håller i mer än när de ska trava. Då springer Lena bredvid. Han får prova rida båda hästarna.





Bild: Rider ut i skogen... nu minns jag inte hundra... Grim och Pollux tror ja hästarna heter som han fick rida. Den sista va brun och vit och då kallas det Skäck tror ja de va.

Ni ser mamman lär sig om hästar.

Den 21 Augusti börjar faktiskt August på ridskolan. Nu e de dax att lära sig på allvar. Så skoj. Det är en grupp för funktionshindrade och jag valde så efter att de förklarat. Det är tydligt och man är noga med att repetera hur man rider osv så jag tror han behöver detta. Jag ser fram emot detta fast att jag inte är en hästtjej. Men jag har ridit. Jag har till och med hyrt häst en sommar. Så jag är inte helt nörd fast nästan. LER.

TACK Lena för att vi fick komma. Å tack för ditt tålamod å detta hoppas jag vi kan göra om.

Kommentera här ♥ 1 st

Nu är jag åter där.... om jag ska stänga ner bloggen.

Syftet är ju att skriva. Att nå någon som finner det jag skriver meningsfullt. Att det ger någon något. Om det inte gör detta ja då kan ja sluta och enbart skriva för MIG.

Valet är mitt men jag har velat många gånger.

För jag gillar ju er som visar att ni läser. Ni som kommenterar.

Statistiken är inte illa men visst någon storbloggare är man inte. Men jag tycker väl att man borde kommentera mera kring texten. Kring det som skrivs. För varför skriver vi annars? För att säga hej. Starta en trevlig konversation. DE gillar jag. Jag har lärt känna många via bloggen. Det är jag så glad över.

Men vi skulle kunna konversera på andra sätt.... genom FB, mail... sms, träffas. Detta gör jag med några idag.

Så bloggen har tillfört en hel del. Men just nu känner jag att neeee jag ger nog inte det någon vill läsa och då borde jag sluta och bara skriva för min egna skull.

Jag har en bredd... men de räcker inte. Opersonliga bloggar med massa modebilder man snott på webben å annat skit är mer intressant idag... tyvärr.

Kommentera här ♥ 4 st

Gjorde ett liten annat kort. Annan vikning.

Ett kort till någon. För att göra någon annan glad.

Vi är för dåliga på att skicka varann ett kort. Ett brev.

Varför har vi glömt bort att visa vår uppskattning genom brev och post?









Så varför inte skicka ett brev eller ett kort och göra någon glad när posten innehåller anant än reklam och räkningar? Jag hjälper gärna till att göra ett personligt kort. Lämna bara en kommentar. Allt går att ordna. Även för dig som inte bor nära.

Kommentera här ♥ 2 st

Denna låt gillar ja faktiskt...

Kommentera här ♥ 1 st

För någon vecka sedan flyttade Zonnic hem till oss. Han är min systers hankatt av rasen maine Coon. Han är samma ras som vår Arwen.

Han är en charmig kille och stor... väger åtta kilo. Men inte så stor å tuff som han tror.

Efter en vecka rymde han. Men denna gången kom han hem.

Detta är en av anledningarna att herrn flyttade hit. För att han försöker rymma ut. Hos syrran kan han inte vara ute. Sedan är han aningen trött på en viss fröken hund där hemma.

Så nu bor han här och kan gå in och ut som han vill.

Arwen och Baylies och Marfil har fått en kompis till. LER. Marfil å Baylies är vårt lilla söta kärlekspar och Arwen en riktig surkärring så jaaaa..... men de funkar.



Bild: Zonnic ligger hos August.



Bild: Marf och Baylies sover... han med en tass på henne.... så ligger de ofta. Nära. Å han tvättar henne gärna. Grannarna säger till och med att de väntar in varann och är tillsammans jämt. Marfil är en fd avelshanne på sju år. Han är en Norsk Skogkatt och en import från schweiz. Han har en del i sitt bagage och jag övertog honom från min systerdotter. Innan dess har han fått flytta runt och behandlats ganska illa. Hos oss har han äntligen fått det bra. Här stannar han.



Bild: Zonnic på ena hörnet och Arwen på de andra. Hon kan inte gå ut i hallen när han ligger i vägen. Ööööö.... mmmm sant.

Kommentera här ♥ 4 st

Eftersom vi fått tillskott i familjen så blev det både present och kort.

Detta är vår tredje lilla bäbis i år i familjen. Tre av mina systrar har gått å blitt farmor under årets gång. Tre årsbäbisar. En lite Novalie startade året för att sedan få sällskap av Charlie... nu har lilla ISOLDE gjort entre.

Det är min systerson Mathias som fått sitt första barn.

Jag har köpt present och gjort ett kort som jag hoppas landar i postlådan idag då de bor i Stockholm.



Liten jeansklänning och små mammilucker med ankstjärt.... så skoj å köpa kläder till en liten tös.

Sedan följde ett kort med som jag gjort själv. Det är ju mer personligt med ett eget kort och kan man inte själv kan jag bistå med hjälp. Hör bara av er.

 

Jag hoppas vi snart ska få chansen att se lilltjejen. På bild har jag sett henne och hon va så söt.

Kommentera här ♥ 6 st

Då har jag läst en bok av Christoffer Carlsson. Fallet Vincent Franke.

En udda bok. Men ändå gripande. En bok jag i stort sträcktläste.

Kommentera här ♥ 0 st

Som när man var barn.

Jag och pappa vid sjön å fiska.

Nästan som när man var barn.

Den här gången är jag vuxen och det är mina barn som är med tillsammans med min pappa, deras morfar.

Det fanns en annan skillnad. Pappas lugn.

Jag vet inte hur mycket trassel det blev. Hur många byten av drag och flöten och hur ofta man satt fast någonstanns och han va helt kolugn.

Min pappa är inte känd för att vara lugn och ha tålamod. Men idag hade han det.

Fyra barnbarn och en dotter. Å dagen har varit underbar. En regnskur så man fick mysa i vindskyddet. Korvgrill och inte en enda fisk. Men glada barn och en glad mamma är ävl inte så illa?

Albin å morfar dortsatte fiska när vi andra fyra styrde hemmåt efter fem timmar.











Förutom ett hysterisk anfall för trollsländor så gick det jättebra. August har även börjat säga TACK när man säger han är bra på något istället för att svara att nej jag är inte alls bra. Jag kan inte. Säger man nu va duktigt du kastar så säger han TACK.

Underbart.

Kommentera här ♥ 6 st

Imorgon kommer jag få hjälp att få hem i alla fall en ny liten muskille....

Detta är en chocolate tan berkshire (vit på magen) Ja de har namn... för färgen. Å ja dennahar även den stamtavla. Han heter Översten. Men här hemma, även om det passar min make så ska han heta just Choklad.




Om allt går som de ska ska även denna lilla muskille få bli med hem.



Han är en LH ckoklad tan bandad.

Vi får se hur det går. Har även en liten mus nere i Trelleborg jag vill få hem. Men det ser inte så lätt ut som man önskar.

Imorgon får jag inhandla nya burar och flaskor till våra nya killar. Kanske jag kommer ha någon liten kull med möss senare med.

Inte trodde jag det skulle vara så härligt med möss. Jag har suttit med vår lilla chokladkille Scabbers under kvällen. De får mig lugn. Jag kan sitta å snusa länge på dom och känna hur de myser är underbart. Katterna är faktiskt med å tittar å nosar på dom. LER. Ska försöka få de på bild framöver.



En mysgosig liten Scabbers.

Kommentera här ♥ 4 st