Ja hinner inte mycket.

Idag har ja i alla fall träffat goaste N. Att ha någon som faktiskt förstår. Att man ändå finner vänner senare i livet. Vänner som faktiskt accepterar att jag är jag.

August har haft sina dagar och timmar med Malou och Alex. I fredags sa August till och med när en kompis kom att han inte kunde leka. Jag ska till Malou sa han, min extra mamma.

August är verkligen en del av deras liv. Familj. Räknas. De känns härligt när man ser att Alex syster tackar för att de tog med August på kalas. Att alla tycker han är go. En sak Malous pappa sa när vi träffade honom på jobbet kändes också så otroligt. Han ställde den där frågan som gjorde att jag kände att August är inte bara utan han räknas. Som om han var Malous.

I allt de gör så räknas han. Å nu kommer han få vara med om något mycket speciellt. En resa han inte kan få av mig. Detta är stort. Jag är tacksam. Att höra mitt barns glädje i detta. Att räknas. Att delta.

Att Malou och Alex i sig är en saga så är mötet med Malou något som förändrade våra liv. Det blev rikare. Ödet.

Kommentera här ♥ 2 st