Jag flyttar....

Datum: 2012-01-15 ♥ Klockan: 11:36:55 ♥ Kategori: Allmänt

Funkade inget bra, det kommer bara upp en sida som det står error på "/

Då blir detta sista kommentaren i den här bloggen då... Känns lite vemodigt faktiskt. Hur länge har du haft den här bloggen?



Du har haft det jobbigt och tungt det senaste ser jag. Mycket tankar, mycket som händer. Men jag finns här, alltid, om du vill prata eller så. Mail, SMS, FB, alla kommunikationsvägar är öppna :)



SV: Ja precis, jag har för mig, om jag minns rätt, det var ju ett tag sen nu igen, att du skrev att han hade OCD. Det reagerade jag på, för det har han väl inte?



Jag är väl kanske inte sådär jättebra på att hälsa på folk heller, men en del av det, jag ska inte säga allt, men en del, beror nog på att jag inte ser. Som svrnsk idag går man inte och hälsar på lite vem som helst på stan. Visst, jag skulle kunna göra det, det värsta som kan hända är väl att ingen svarar, men det hänger nog ihop lite med att man inte vill känna sig dum. Hälsa på någon man hör går förbi, men som kanske har uppmärksamheten någon helt annanstans. Nej, det gör jag sällan, men hälsar någon annan är det klart man hälsar tillbaka. Ibland har det t.o.m. blivit lite fel, när någon intill mig har hälsat, jag svarar, men han/hon har hälsat på någon helt annan, någon som är på väg mot oss, någon på andra sidan om mig e.d.



Då när vi träffades tänkte jag och Elias vänta på J och sedan gå ut och möta er, eftersom du sa att ni väntade utanför. Men så kom ni in och ja, jag trodde bara ni kom in och hälsade... men ja, nu när du berättar får jag en lite annan bild av det :)

Jag är väl ingen överdriven krammänniska jag heller, men närhet är viktigt och det gillas, även om man så klart inte kramas med vem som helst. Sådär tycker jag dock det är helt okej. Att Elias bara ska hålla sig i bakgrunden tycker jag är lite fel. Visst, han är min ledsagare, och nu var det ju faktiskt vi som skulle träffas, men jag vill ju att ledsagaren ska bli så mycket som möjligt som en vän. Men det är klart att han hamnar lite i bakgrunden sådär när jag träffar andra. Så är det ju med alla. Skulle han träffa någon han känner skulle ju jag troligen hamna i bakgrunden.

J hälsar och jag tycker definitivt att vi får göra om det så snart som möjligt. Det vore skitkul! :)



Ja, man måste våga ta plats. Det är lättare sagt än gjort ibland, men så är det. Även det lilla ger någonting, det är bättre än inget :)



Det låter ändå som ett häftigt jobb. Men det är lite som med goalballen. Man åker på tävlingar utomlands, men det ända man ser är i princip ett hotell och en idrottshall. :)



3 år! Det var inte illa... och nu har du fått massa skit efter det också... men du klarar det, det vet jag! Hoppas att du mår bättre snart, det är du värd!

Med mig flyter allt på som det ska. Förra veckan var ruskigt seg träningsmässigt, men nu börjar formen återkomma, så det känns bra. Jul och nyår var bra. Tillbringade drygt 2 veckor bara med J. Helt underbart. Nu är vi tillbaks i vardagen igen, så nu träffas vi under helgerna. De som det finns tid i vill säga. Snart kommer det bli 6 veckor då vi inte kan ses under helgerna. Det är landslagsläger, tävling i Malmö, hon åker till italien och åker skidor, landslagsläger igen och så är det landslagsturnering i Italien. Får se om jag blir uttagen dit. Därefter åker hon och jag till Idre. Ska bli grymt kul! :)



Ta hand om dig nu vännen och återigen, du vet var jag finns! :)



Kramar