Femtio nyanser av honom.
Datum: 2012-09-30 ♥ Klockan: 22:54:13 ♥ Kategori: Böcker
Denna bok har jag hört en del om så nu får vi se hur den är.
Mycket sex så de är väl tantsnuskvarning,,,,, å vem vet? Kanske blir de mysigt i sovrummet av lite läsning?? Om nu maken uppskattar det? Den som lever får se.
Kommentera här ♥
4 st
Helgen
Datum: 2012-09-30 ♥ Klockan: 12:20:42 ♥ Kategori: Allmänt
Som vanligt har helgen passerat för fort. Som vanligt sitter man såhär på söndagen och funderar över var dagarna blev av. Men jag kan inte klaga på att vi inte haft helt underbart bra dagar.
I fredags efter jobbet blev det lite handlande och så gjorde Daniel god mat och vi mös med film tillsammans med Oskar och Svenja..... och igår var vi iväg till Örebro och kikade runt i affärer. Det var evigheter sedan och vi kom hem med lite fynd. Mycket nöjd över nya tennisdojjor i bra material för skogen och Daniel gjorde klipp på ett par brallor. August fick ett par innegympadojjor och lite saker från Panduro fick bli med hem.
Käkade ute på vägen hem och väl hemma så åkte vi till syrran. Det var länge sedan. Där bakades det cupcakes och lite smått och gått med småknoddarna och det var hemskt skoj att se dom för de va länge sedan. Spelkväll och massa prata.....
Idag är de så söndag och inte förstår man när man vaknar halv tolv... HALV TOLV??? Jag sover aldrig så länge.... så jaaaa.... dagen försvann direkt. Inga som helst planer har vi heller och inget får man gjort.... men vi ska väl ta något ryck här hemma med tvätt och annat eller bara se någon film sådär en söndag när vi inte har barnen hemma. Tomt och konstigt.
Albin är på konfirmationsläger. Får se hur han haft det och om han känner att han vill vara med. Jag frågade honom om varför han konfirmerar sig. Jag är både döpt och konfirmerad själv men är idag inte ens medlem i kyrkan. Jag gjorde det mest för att mina syskon gjort det och att de på något sätt skulle göras. Oskar började med slutade och jag sa till Albin att du får inga mopeder och dyra saker för att du gör detta. Han svarade så klokt anser jag....
-Men mamma, någon kan man väl få tro på,,,,,,
Ja det får man. Man kan konfirmera sig av nyfikenhet och nyfiken det är han. Han menade att han kan gå i kyrkan på söndagarna med för då gör han inget speciellt. Sedan är det ju toppen att få bli med på läger till Polen och Rom om man vill. Det är ju otroligt skoj att få se lite saker och det fick inte vi när jag konfirmerade mig. Vi var inte på något läger osv.
Han vill med till Polen. Jag med känner jag. Måste nog se om de kan behöva lite vuxna som följer med, ler. Jag hoppas kunna se till att han får bli med på båda lägren. Det är överkomliga priser och det finns tid att lägga undan.
Barnen växer.... de håller på att bli så stora. Vi pratade om det på jobbet och vi pratade om det igår. Småbarnstiden. Åldrarna när det kan vara tufft och jobbigt. Förra läsåret var det tufft med de två stora. I år har vi fått en bra start. Jag hoppas de fortsätter hålla i i skolan och att det inte ska bli så tufft igen. Det tar på en och jag hoppas allt ska få rulla på i lugn och ro nu framöver. Det är en del att vänta med Albin bland annat och August har ju sitt. Allt runt barnen är inte enkelt och jag vet att det är en del nu som jag inte hade räknat med som jag inte kan styra över. Saker jag måste igenom. Saker i vårt liv som jag inte vet hur jag ska möta. Saker osm jag tycker är svåra. Saker jag inte valde.
Jag är dok tacksam att mina killar är så nära mig att vi kan prata. Vi kan prata om allt och jag är så glad att vi är så raka med varann. Att skaer sällan eller aldrig växer sig så stora att vi inte på ett enkelt sätt kan lösa dom.
Jag är tacksam att jag står upp och att jag kan få saker att fungera i det övriga livet med jobb och sådant med. Jag försöker ta saker med ro. På jobbet flyter det bra och att ha elev tre dagar i veckan är helt underbart skoj. Vad man växer i detta. Det är SÅ ROLIGT!
l
Kommentera här ♥
6 st
Mössor och andra hemsydda kläder....
Datum: 2012-09-27 ♥ Klockan: 20:20:00 ♥ Kategori: Allmänt
VIll återigen slå ett slag för Petras fina kläder....
Här är jag och August i våra mössor....
Kika in på: LopeLope Barnkläder.
Kommentera här ♥
0 st
Hur?
Datum: 2012-09-27 ♥ Klockan: 16:07:58 ♥ Kategori: Allmänt
Jag vet inte hur jag ska kunna fungera. Jag vet inte hur jag ska bete mig för att allt ska bli rätt, att jag ÄR rätt. Hur är man när man är rätt och vem ska bestämma?
Efter allt som hände är jag rejält trasig. Jag känner mig inte hemma. Jag känner mig inte tillfreds och det mesta går på auotopilot och jag har gått ner mig. Självklart ler jag och försöker vara normal och vanlig.
I regel är jag rejält tom och tömd på energi efter minsta lilla. Att orka något hemma eller för min egen del finns inte. Jag orkar inte ta kontakt med någon heller utan nu är jag på väg in i isoleringen. Jag har ingen lust med något. Saker far runt inom mig och jag får ingen ordning i mitt inre kaos. Inom mig ploppar tankar och ideer upp och det finns ingen hejd och jag blir rejält trött, ändå sover jag inte som jag borde igen.
Jag kan inte bara släppa taget för jag blev så grymt kränkt och ledsen. Jag kan inte bara glömma att jag allt för ofta får känna att hur jag än gör blir det fel och sedan ska man fortsätta springa runt och låtsas som inget har hänt och anstränga sig och vara någon man inte är.
Jag vet inte hur länge jag kommer orka med det här. Jag undrar om jag ångonsin kommer kunna bli hel. Kommer jag någonsin att få känna hundra procent stöd och känna mig lugn trygg och harmonisk?
Mitt inre är i tusentals bitar och jag famlar i vardagen efter alla de positiva glimtar som kommer på vägen. Det finns ljuspunkter och jag mår gott stundtals, jag fungerar självklart helt okej i många sammanhang, men ändå finns det inte riktigt någon ro inom mig. Jag är inte okej. Jag är inte rätt.
Jag har ställt mig frågan om jag bara omges med konstiga människor eller möter sådana och de flesta rensar bort såna de inte behöver ha i sitt liv, men riktigt så enkelt är det inte alla gånger. Jag kan inte välja bort det här. Självklart kan jag men rent praktiskt är det en omöjlighet. Jag kan inte.... jag vill men inte på det viset att det går att säga tack och hej för då står jag ensam.
Jag stänger ner och försöker flyta bort. Jag vill resa bort. Jag behöver komma bort. Jag behöver få slippa detta. Jag orkar snart inte. Vet inte vad jag kan göra för att verkligen slippa. Hur kommer jag vidare?
Kommentera här ♥
2 st
Raggsockar
Datum: 2012-09-26 ♥ Klockan: 21:24:21 ♥ Kategori: August/barnen/Autism
Mammi stickar oss raggisar. Även lillprinsen hade hon stickat till så August ska få ta med till honom imorgon. Han kommer även få med en snutte som jag köpt som Goa Petra sytt.
Kul å få ge bort saker.
Kommentera här ♥
2 st
Magkänsla.....
Datum: 2012-09-25 ♥ Klockan: 20:14:00 ♥ Kategori: Allmänt
Magkänslan säger mig något....
,,,,,,,,,,,,,jag mår lite si och så,,,, och känner mig lite ur funktion och det kryper i hela mig. Detta är inte bra alls och jag vill inte ens ta i detta.....
Alla dessa AUTOMATISKA tankar.
Alla dessa ord. Ord som människor strör omkring sig. Hur uppfattas jag? Jag blir faktiskt ganska ledsen.
Alla dessa förutfattade meningar om mig. Om hur jag är, hur jag fungerar.... vad jag kan och gör.....
Imorgon är det en ny dag och då kommer min goa elev till jobbet och lyser upp dagen. Sedan hoppas jag på en kväll i makens goa famn......
Kommentera här ♥
0 st
Oooops
Datum: 2012-09-24 ♥ Klockan: 08:44:00 ♥ Kategori: Allmänt
Igår gjorde jag något helt otippat.
Jag blev förvånad själv.
JAG sprang med Laban lite granna på ringträningen. Bara SÅDÄR..... JAG?? Mmmmm..... oooops.
Jag var även iväg på förmiddagen och tittade på simtävling en liten stund.... utmaning på flera plan som jag klarade av bra. Trots en massa känslor och en massa oro och ångest klarade jag av det och kände mig okej efter. Jag var helt slut men jag fixade detta och det är jag både glad och stolt över.
Att jag sprang med Laban var dock ett enormt steg. Jag vet inte ens varför. Jag bara gjorde det.
Efter dagen som var igår var jag trött och sov en stund på soffan. Skulle iväg och träna med Laban på kvällen och så hann Daniel hem och följde med och bara det gjorde mig stark. Så kom någon fram till mig,,,, hon la sin hand på min axel och så sa hon ungeför såhär:
-Du är duktig och det duger det du gör. Var stolt över det du gjort.
Så pratade vi en stund och det gav mig så härlig energi och jag bara blev så full av energi så väl inne i ridhuset så tog jag Laban och var med på min allra första ringträning.
Det var inte ens otäckt. Det bara fungerade. Jag bara gjorde de. JAG gjorde något som jag inte trodde att jag kunde.
Det var lagom med folk och det gjorde det självklart lättare men jag kände mig inte ens fel eller konstig när jag sa att jag vet inte riktigt hur man gör fast jag tittat massor så förklarade de och visade och det är ju det det hela går ut på. Det är ju för att träna så man kan när man ställer ut.
Steget till att ställa ut är långt och det är inte min ambition här och nu. Men att göra dessa två saker igår stärker mig.
Jag har så många automatiska tankar som jag får upp i skallen. Inför ringträningen tänkte jag ju inget på det viset för jag skulle ju bara titta som jag brukar men inför simtävlingen kom massor av dessa tankar och känslor upp som det gör när jag står inför saker jag tycker är svåra.
Hur kommer jag vara? Kommer jag upplevas fel? Syns det att jag mår dåligt och är orolig och nervös och hur kommer detta att uppfattas av min omgivning? Ser andra att jag är spänd? Kommer jag klara detta och upplevs det fel om jag går därifrån för tidigt? Hur länge bör jag stanna för att inte verka ointresserad och fel? Borde jag ens gå iväg? Hur kommer jag att bli bemött?
Detta skapar känslor som oro, osäkerhet rädsla nedstämdhet, ångest. Jag känner mig delvis besviken och otrygg.
Få av dessa saker som dök upp som AUTOMATISKA tankar behövde komma. Men de kommer, just precis automatiskt. Jag kan inte styra dessa tankar och med dom kommer då känslorna.
Jag använder mig utav ett formulär där jag skriver upp händelsen, de automatiska tankarna och känslorna. JÄTTESVÅRT är det. Men jag försöker skriva upp. Tre händelser har jag tagit upp. Alla tre har gett stort pådrag hos mig men jag har ändå försökt att bena upp det och sedan försökt att ta djupa andetag och tänkt att det är JAG som sätter upp en massa svårigheter för mig själv och ingen annan.
JAG tror ju en massa. Det är mina sk LIVSREGLER som sätter igång och det är mina tidigare erfarenheter som gör att jag tror att det kommer bli på olika sätt. Jag känner mig även granskad och på något sätt känns det som om förväntningarna från andra att jag ska vara på ett visst sätt spelar så stor roll. Jag ska vara någon jag kanske inte ens är eller kan och vill vara.
På kvällen igår var jag ändå fylld av energi som jag fick på ringträningen. Att Daniel ringer mig efter en hel dags tävling och säger jag är på väg hinner du vänta in mig gjorde mig glad och varm och lycklig. De där orden H gav mig och den där handen på min axel gjorde mig så glad. En människa jag precis börjat lära känna säger saker till mig som får mig att känna att JAG kan och duger. En människa som bara förstår och är sådär otroligt bra på att säga det där jag så sällan får höra. Att sedan träffa och umgås några timmar med bästa Ullis och träna med hundarna och goa Jenni gör mig så glad. Allt känns så naturligt. Allt känns så ovant men jag blir lycklig och glad över att ha funnit nya människor och vänner som faktiskt bryr sig om.
Förra veckan när allt rasade så fanns Ullis. Jag grät och hade panik. Hon ville jag skulle ringa och prata och jag sa att jag kan inte, jag gråter ju bara. Hon sa att DET GÖR INGET.... Jag svarade att jooo det gör det, jag kan inte....
Hon brydde sig inte. HON ringde mig. Hon struntade i att jag grät. Hon brydde sig inte om att jag kände mig liten och ynklig. Hon ville finnas och jag tänkte inte släppa in henne. Jag tänkte inte gråta i luren och visa min ynklighet. Jag är van att få klara det själv, men hon ville finnas och tänkte göra det fast att jag sa nej. Det kom massa automatiska tankar, och känlsor kring ett telefonsamtal så jag avböjde, gjorde som jag brukade.... drog mig undan. Men jag svarade när hon ringde och jag är så glad över det. Hon var någon jag behövde och det blev så naturligt. Det var inte farligt att gråta och få ur sig allt det där som gjorde ont. Dagen efter ringde någon annan upp mig också helt utan att jag behövt be om det. Ett samtal med kloka ord och något att luta sig mot. Det kändes ovant med dessa samtal men jag är så evigt tacksam över dom och de gjorde mig starkare. Jag orkade lite till. Jag tog mig lite framåt istället för att rasa mera.
Några dagar senare tänkte jag som vanligt stå över en aktivitet pga de händelser som hänt. Jag tänkte inte delta för att jag mådde dåligt. Nina gjorde väl mer eller mindra klart för mig att jag skulle med, punkt. Jag gjorde som hon sa. Hittade på saker som att jag behövde följa med för hennes skull. Jag skulle ju hämta henne och jag skulle ju vara tillsammans med henne och så skulle nog A blir besviken om jag inte kom. Så jag åkte och det gick bra. Jag är tacksam att hon inte tillät mig stanna hemma.
Så kom min elev. Jag blir så glad av att handleda. Jag är så förbannat lycklig över att få jobba med elever. Jag är så stolt över att få vara en del i någons utbildning och det ger så mycket. Man går med lätta steg till och från jobbet och det är så otroligt kul. Detta KAN jag. Jag mår skitgott.
Ett samtal under fredagen och en otroligt trevlig och härlig middag med en aldeles speciellt inbjuden gäst. Automatiska tankar återigen och känslor men efteråt infann sig ett lugn och en känsla av att vi är på väg mot något nytt och mot något som är bättre. Att vi alla vill och bjuder till. Ett steg fram.
Veckan var otroligt omtumlande och jobbig på många sätt men jag tog flera stora kliv framåt. Jag växte.
Kommentera här ♥
2 st
De där om sex....
Datum: 2012-09-22 ♥ Klockan: 23:12:25 ♥ Kategori: Allmänt
När jag nätdejtade så stötte jag ju på en HEL del killar.... ja de va liksom syftet kan man säga. Jag träffade många som var hur trevliga och bra som helst och sedan de som hade ett lite konstigt sätt att börja umgås på....
Man kan säga att det första man presenterade var snoppens längd och vidare frågade mig om BH storlek eller rent av bjöd med mig på någon liten Ålandsresa eller en tur till stugan eller båten och då utan att ens sett en bild på mig eller ens vetat något om mig överhuvudtaget.
Det blev en del skratt där framför skärmen åt alla dessa karlar....
När jag var aktiv på Familjeliv hängde jag på många forum.... bland andra forum för sex och samlevnad. Inte så mycket för min egen skull utan mest för alla skratt som blev av det som togs upp och där lärde jag känna en kille som satt och skrattade och förundrades lika mycket som jag. Där pratades det OFTA om killarnas storlek.... ja och nu var de tjejerna som stod för snacket. Den stora massan hade ju en kille med snopp över medellängd, ja 20cm och lääängre. Självklart blev min fundering om de mätt riktigt ordentligt eller om de hade fel på ögonmåttet eller rent av att det är något fel på statistiken som säger att medelsnorren har måttet 15 cm nått?
Nu har jag råkat ut för ett nytt fenomen.... "spela med killar på min iphone"..... ja jag spelar ju alltså en del på min iphone. Wordfeud, inte så mycket nu, Ruzzle... mindre nu och framför allt Fråge Feud. På alla spel kan man chatta. Det är sällan eller ALDRIG en tjej som ens säger hej.... men killarna kan säga hej och jag har "lärt" känna ett flertal via spelen. Inte lärt känna att vi ses men pratar lite medan vi spelar. Det har inte varit några konstiga killar jag chattat med. Vardagsprat.... hej hur är de? Gjort idag, gör du? Ålder, sysselsättning osv.
Igår kom så killen med stort K.
-Hej hej....
Allt började som det brukar. Hur har du de? Gjort idag? Jobbar du med? Han var personlig tränare.... bilden visade en mage med sexpack...... skrev här har du en latmask.... han menade att alla gör det de mår gott av. Verkade ju trevlig den här killen.....
-Vad gör dig glad?
Fortfarande okej frågor..... vad gjorde honom glad? En sak var LUST.... Lust undrade jag?
Jag tänkte lust att äta sova spela springa..... Nä men självklart LUST till SEX.... så var isen bruten och jag skrev att joo de är ju bra att ha....
Vad tänder då jag på? Jag försöker självklart vara liiite neutral och ler lite och skriver att det skiftar..... Daniel tycker jag ska skriva ÖLMAGE eftersom han har allt annat än spelarens tvättbräda..... jag skriver inte så mycket utan han fortsätter eftersom han är så nyfiken som han skriver....
-Vad är det mest ovanliga du gjort inom sex?
-Alltså kinky eller annorlunda?
Ja svarar trevligt eftersom jag ändå vill spela klart och nu är rätt road av denna typ att jag nog är rätt vanlig och sådär....Jag har ingen lust att gå in på mitt sexliv.... prata sex kan jag förvisso men inte dela med mig om sexlivet på de vis som denna kille vill.... verkar det som.
JO visst killen skriver självklart sin bästa sexupplevelse.... å den ville ju jag självklart veta... INTE....
Va e de för fel med en del? Frågade faktiskt en annan kille jag spelar med som INTE tagit upp ämnet SEX..... utan de blev ju JAG som öppnade den dörren..... Han sa att jasså blev jag uppraggad.... Nä de vill jag nog inte påstå.... va handlade de om tro? Ville han ha lite erotiska texter från någon han spelade med? Ja troligen för när lilla trista vanliga jag inte ville ge honom något saftigt att läsa så ville han inte spela mera.... eller va de för att jag sopade mattan med han å vann? Nä jag vet ju inte men klart man funderar..... har en del så lite hjärna så de tycker de är okej att skriva vad som helst? Klart de är ju anonyma.... men ändå.... har de så trista egna liv så de ska krydda den lite?
Jag är ju mest road och förundras över detta.... Men självklart blev de massa sexsnack i chatten idag.... inte på det plan som killen med sexpacket drog igång utan mer vad som gör att en del killar känner sig manade att berätta om snoppen? Å min syn på storleken självklart.... skrattar.
De värsta är att jag en gång var med om en kille som faktiskt berättade om storleken som jag sedan träffade.... jag lovar att han hade fel på tumstock och ögonmått..... Man kan inte annat än att säga att de va FALSK marknadsföring.... skrattar,,, men de som pratat med mig om detta med storleken vet ju att STORLEKEN inte har någon betydelse..... Vet man inte vad man ska använda den till och HUR så spelar de inte någon roll om den är stor eller liten.....
Jag vet att många tjejer säger att den måste vara stor... så kanske det är för dom eller så har de inte hittat en man som kan sin sak.... men det är en annan historia och jag står för att storleken inte betyder så mycket.....ni duger som ni är grabbar.
Kommentera här ♥
0 st
Barnkläder,,,LopeLope barnkläder
Datum: 2012-09-22 ♥ Klockan: 16:53:28 ♥ Kategori: Allmänt
En av mina goa bloggvänner har börjat sy upp kläder i helt underbara tyger till barn och även vuxna.
Mössor, snuttefiltar, tröjjor och byxor.
Jag delar med mig av en länk till henne och uppmanar er att kika in och göra beställningar. Underbara presenter och julklappar eller till dig och dina barn.
Jag har beställt denna underbara mössa:
August ska få en i lime med stjärnor och Lucas ska få en snuttefilt i samma tyg.
Snuttefiltarna ser ut såhär:
Petra är otroligt duktig och sänder sakerna per post och är mycket pålitlig. Jag rekommenderar verkligen er att leta er in till henne och beställa saker ni med. Fler tyger osv finns på sidan jag här ger en länk till här nedan:
Bild på byxor i velour. Helt underbara och det är bra priser.
Kommentera här ♥
1 st
Lördag
Datum: 2012-09-22 ♥ Klockan: 10:03:55 ♥ Kategori: Allmänt
Idag är en ny dag.
Hade en bra dag igår.
Fyld av go energi efter en bra dag på jobbet. Det är så roligt med elev så jag sprudlar av lycka.
Sedan hem och gjorde fisk i ugn och hade Elin hemma eftersom hon älskar fisk. Pannacotta med björnbär fick det bli till efterrätt också.
August slog på Piraterna i Caribien sedan så vi mös i soffan resten av kvällen.
En bra dag. Sedan fick jag telefin från bästa A.... alltid lika välkommet.
Idag har vi lördag och nu ska vi göra lite småsaker annars blir det hemmapyssel.
Vad har ni för planer idag och vad gör er lyckliga??
Kommentera här ♥
1 st
I allt inre kaos
Datum: 2012-09-20 ♥ Klockan: 20:40:45 ♥ Kategori: Allmänt
I mitt inre är allt ett ända kaos. En röra som jag inte alls vill ha. Jag försöker sortera både saker händelser och känslor och tankar.
Jag mår inte alls bra men jag måste hitta någon väg där jag hittar det som är bra.
Men jag undrar om jag kan resa mig. Jag undrar om jag har kraften. Jag säger inte att jag inte ska kämpa eller försöka och en del är ju att hitta minsta lilla glimt av lycka. Njuta och stanna i den känslan. Men så ofta slås jag omkull igen och jag vet inte hur många gånger jag kan resa mig och kravla mig ur mörkret.
Jag har som tur några helt underbara männsikor runt mig för första gången i mitt liv som verkligen finns där och helt naturligt bara hör av sig och peppar och får mig att orka vidare.
Men ibland undrar jag hur jag någonsin ska bli hel. Jag undrar om jag någonsin ska få det där jag behöver och önskar.
Jag saknar något och jag försöker verkligen hitta det där....
Igår var jag ute med mina arbetskamrater. Jag kan säga att utan Nina hade jag inte gått.... och att få komma till Mattias efter och få häva ur sig och bara få vara jag är det jag såväl behöver. Att jag fick vara med om något speciellt under denna kväll.
Idag började min elev och det är så roligt och kändes sådär jättebra på en gång..... så jag har så ljusglimtar och jag tar vara på dessa. Tro mig.
Kommentera här ♥
5 st
Överskott
Datum: 2012-09-19 ♥ Klockan: 11:39:56 ♥ Kategori: Allmänt
KBT idag.
Det blev inte så mycket jobbat efter agendan vi skulle med tanke på det som hänt. Men vi gick igenom det och ändå lägga in överskott och underskott i händelsen och bena ut och gå till botten med mina känslor och handlande och det är ju bara det jag kan påverka.
Jag har ändå rätt till mina känslor och jag måste även få bemöta den kritik jag får. Jag måste få förklara eller försvara.
Men sedan är det hur jag ska handla och möta saker och hur jag reagerar på de känslor som kommer.
Nu ska vi jobba med ett senario och så ska jag kunna skriva ner händelsen, vad jag sedan gjorde och vilka känslor av händelsen som uppkommer. Vilka automatiska tankar har man och hur gör jag och hur kändes detta.
Det låter väldigt svårt och det är första gången som jag ska använda detta formulär.
Det känner enormt tungt. Det är skitjobbigt för samtidigt som jag går igenom saker i livet för övrigt och ska jobba med mig själv och min ADHD så ska jag fungera på jobbet och jag ska i det som hänt reagera agera och finna mig. Jag ska försöka lösa uppgifter som jag inte själv vet hur jag ska möta eller agera omkring.
Jag känner mig kränkt ledsen och arg och jag känner mig väldigt ensam och liten i detta. Ingen har ju någon enkel universallösning på det som uppkommit men all energi och lust har försvunnit. Jag är dränerad och jag satt i 45 minuter och pratade oavbrutet på terapin. Jag är så ledsen över det som hänt och jag är så rädd för vad som kommer ut av detta. Jag är vettskrämd och vet inte hur jag ska bete mig framöver heller.
Jag känner mig värdelös och liten. Missförstådd och fel. Synad i kanterna och det känns som om att man får häva ur sig vad man vill utan någon som helst hänsyn.
Jag är vuxen och kan ta kritik och jag kan bemöta saker bara jag får en chans. Jag är inte varken oresonlig eller har svårt att anpassa mig eller vara flexibel. Jag gör inte saker av vare sig uträknad elakhet eller för att sätta dit någon.
Jag vet också att jag måste hålla ut och hålla mig samman. Brakar jag nu förlorar jag allt. Just nu har jag förlorat en stor del av mig själv. Jag känner mig inte alls som en bra människa. Allt jag gör blir tokigt och fel. Är det så att jag är så dum och konstig?
När jag gick från terapin sa hon:
-Glöm inte att du är duktig.
Jag tar med mig de orden och jag hoppas allt ska kännas lite lättare om några dagar.
Men tänk vad så lite kan förstöra så hemskt mycket och knäcka en människa så. Tänk vad ord kan göra men även vad ord kan lösa saker om man bara har en kommunikation. En dialog är för mig en bra lösning på det mesta innan det blir så stort att inte ens ord och handling räcker till.
Kommentera här ♥
5 st
Tungt
Datum: 2012-09-18 ♥ Klockan: 20:20:08 ♥ Kategori: Allmänt
Det är tungt nu.
Jag har som vanligt lovat mig själv att släppa taget och se framåt men jag vet att det inte är så lätt och enkelt som man önskar men nu är det som det är och vi måste resa oss..... igen.
Kommentera här ♥
2 st
Buzzador
Datum: 2012-09-18 ♥ Klockan: 15:00:27 ♥ Kategori: Buzzador
Ledsen
Datum: 2012-09-18 ♥ Klockan: 08:45:50 ♥ Kategori: Allmänt
Saker händer som man inte kan påverka. Hur man än vänder och vrider så kan jag inte förstå. Jag känner inte att jag förstår alls. Jag kan inte förstå. Hör men får inte ihop orden. Kan inte se hur det jag hör hänger ihop med den verklighet jag ser, upplever eller deltar i.
Livet har rasat. Återigen är vi på botten och vet varken ut eller in. Mattan har dragits bort under mina, våra fötter. Jag ser sorgen och skräcken, rädslan som har tagit ett sådant grepp om oss och mörkret som omsluter är svart och tjockt och jag försöker se ett ljus men kan inte. Hur kan detta hända?
Jag känner mig så fel och misslyckad. Känner mig helt fel. Jag försöker med all min kraft göra det rätta. Göra det som är rätt. Vara till lags och hur jag än gör så blir det fel. Vem ska jag vara? Någon jag inte är eller kan vara? Någon som inte är jag? Hur ska jag komma vidare och komma ut hel? Hur ska jag komma igenom och vara jag och hel?
Jag har kämpat med mig själv i så många år och när jag tror jag hittat en ballans eller en grund att stå på rasar den samman. Marken är minerad och när granaten exploderar är jag sargad och trasig och rädd. Skräckslagen och det sitter i mig som en stor tagg och jag tassar på tå för att inte göra fel. Jag är livrädd och kroppen späns och jag blir någon jag inte vill vara för det där är inte jag. Inte den jag vill. Jag blir ingen. Tyst. Jag går in i mig själv och försvinner. Magen drar ihop sig och fungerar inte, kroppen värker och jag mår illa. Huvudvärk och en känsla av att vara sjuk infinner sig.
Slaget i magen. Fötter som slogs undan. Ångest och panik om framtiden. Rädslan inför vad detta för med sig för det drabbar oss så hårt. Ångesten slet tag i mig. Gråten som forsade fram. Tankarna som inte tar slut. Tänker igenom allt som rör mig, alla situationer. Hur har jag gjort? Hur skulle jag gjort? Vad gjorde jag fel och varför blev det fel och blev det missförstånd? Vad gjorde jag? Vad gjorde jag inte? Tillslut liggandes på golvet i en hög. En trasa som krampar och tankarna på livet far runt. TA DIG SAMMAN, RES DIG. Kunde inte. Slutade andas. Blåa läppar, sprängande lungor som inte får luft.
Din sorg, min sorg. Du finaste, du finaste. Finaste människa. Älskade. Vi, allihopa. Älskade. Alltid. Viktigaste underbara underbaraste finaste. Jag,,,, vem är jag?
Om jag inte fanns, om jag försvann. Om jag tillintegjordes. Upphörde. Då, kanske? Är det svaret? Problemet, problemlösningen? Är det så det borde vara och bli?
Dövar, lider och ser din smärta. Ser min kropp försvinna och tyna bort. Tillintedgöras. Jag är rädd. Livrädd. Kroppen svarar inte, fungerar inte. Funktioner som rasar. Sorgen och smärtan. Smärtan i mig över att alltid göra fel och aldrig göra rätt. Hur ska jag göra för att ställa till rätta? Hur ska jag vara? Vem ska jag vara? Ska jag bli någon annan? Hur? Jag har inte gjort något med uppsåt. Jag har inte gjort illa med avsikt. Jag har inte med vilja felat. Jag har försökt göra rätt. Jag är livrädd. Kroppen skriker. Tankarna snurrar och jag vet inte var jag ska göra av dom eller hur jag ska handla. Hur jag ska ställa till rätta. Jag vet inte hur jag ska ta mig vidare.
Jag ligger där... barnet som skriker SLUTA, JAG ORKAR INTE MERA.
Ta mig samman. Resa mig ur paniken.
Jag har kämpat med mig i så många år. Jag har kämpat och slagits för att vara rätt. Vara någon som fungerar och som passar in men hur jag än gör så gör jag fel. Ska jag ge upp? Släppa taget och lämna för att sluta vara det problem jag så uppenbart är. Försvinna.
Jag försvinner och ju mer jag försvinner desto mera fel är jag. Jag är en slagen människa. Jag är helt orkeslös och vet inte hur jag ska orka vidare men tillsammans måste vi vara
starka och på något vis måste det finnas en väg ur detta helvete vi inte valde.
starka och på något vis måste det finnas en väg ur detta helvete vi inte valde.
Kommentera här ♥
0 st
Livet
Datum: 2012-09-17 ♥ Klockan: 22:39:52 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD
Livet har rämnat. Rasat samman.
Kommentera här ♥
1 st
Livspusslet
Datum: 2012-09-15 ♥ Klockan: 09:49:03 ♥ Kategori: Allmänt
Tänk vad man kan få kämpa för att få ihop sitt livspussel... kämpa för att kunna leva som de flesta andra gör... tänk vilken kanp det bara är att känna att man har rätten att leva som just jag vill leva. Att mitt sätt att leva accepteras och inte blir ifrågasatt.
Jag är innerligt less på att behöva försvara mina val. Försvara varför jag lever som jag gör. Försvara mina val eller det jag väljer bort.
Jag har valt att välja bort en hel del. Sedan är det saker jag väljer bort som jag egentligen inte vill välja bort men får göra pga mitt mående. Jag har ändå beslutat att jag inte ska fortsätta begränsa mig och att jag ska välja det jag mår bra av så långt jag kan och att jag ska sluta gå i försvar. Jag ska även inte låta bli saker för att vara andra till lags. Det är förbanne mig mitt liv och jag ska inte stå över saker för att andra gör mitt liv till en strid.
Jag ska sluta vara så förbannat snäll....
Om nu du har såna probem med mina val kan även du välja bort mig... gör mig den tjänsten....
Kommentera här ♥
7 st
Livsregler
Datum: 2012-09-14 ♥ Klockan: 07:04:41 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD
Det var det där om livsregler. Vilka livsregler lever just jag efter?
Om jag inte..... Så känner, tänker, händer.....
Såhär måste jag vara eller göra.
Ja man kan väl säga krav??
Jag ska lära mig att inte använda måste eller ska. Jag ska leva här och nu och inte tänka att det jag gör orkar och åstadkommer räcker och duger. Jag måste inte något jag inte vill.
Vem säger att vissa saker måste vara på ett speciellt vis? Varför ska jag försvara just mina val i livet?
Finns det verkligen något som säger att det ska vara så som jag tror?
Många av mina livsregler bottnar i den erfarenhet och ryggsäck jag har. Åsikter andra haft och som de gärna delat med sig av utan att jag velat haft deras åsikter. Åsikter i all välmening.
Många saker har jag växt upp med. Dels duktigheten. Att göra bra ifrån sig och sköta saker på ett visst sätt. Noggrannheten och även att få tycka vad man vill. Men att säga vad som helst kan ge skuld, göra att man känner sig dum liten eller fel. Dålig.
Det är mitt liv och jag måste få känna att de val jag gör är mina val och de måste inte jag försvara.
Det jag gör duger. För mig.
På skattningsskalan låg jag denna vecka 25 förra veckan låg jag på 45. Det var ju bra.
Kommentera här ♥
2 st
KBT och en son som behövde tid med mamma.
Datum: 2012-09-13 ♥ Klockan: 20:13:56 ♥ Kategori: Allmänt
Dagen har gett en hel del. Speciellt KBTn idag. Jag kommer skriva mera ingånende om detta vid ett senare tillfälle men det vi pratade om idag var,,, å där tappade jag ordet..... livs..... ja vad jag själv sätter upp för krav och föreställningar som jag måste leva upp till.
Om jag inte..... så händer eller känner jag mig....
August har dock haft en jobbig dag idag så därför har vi haft en eftermiddag och kväll tillsammans. Troligtvis så är det mycket som rör sig i den lille herrns huvud nu kring sin "lillebror". De ringde från skolan redan efter en timme och frågade om något speciellt hänt. Han kunde inte koncentrera sig och var väldigt olik sig. Inget har hänt, mer än detta.
Jag behövde inte hämta hem honom men var tvungen att finnas stand by OM....
Idag hade han cyklat till skolan och när lille herrn kom hem hördes han långa vägar innan han nått huset. Han skrek MAMMA och tjöt så jag trodde han hade slagit ihjäl sig minst. Jag blev så rädd och sprang ut för att åtminstonne möta en hel son.
Han hade på vägen hem mött en huggorm på vägen. Han satt ju på cykeln så det var ju ingen fara men han blev så rädd så han var verkligen skräckslagen och trodde att ormen kunde ringla efter och bitas.
Han hade trots att det var en bit kvar tagit sig hem men helt glömt att han har sin nödknapp på mobilen. Det tog en lång stund innan han lugnade ner sig och jag är så glad att jag redan efter samtalet fårn skolan tog beslutet att vara hemma med honom idag.
Så fick han ett sms från Malou med lillen på väg hem från BB och jag ser på honom att han har svårt att förhålla sig till detta. Men vi har myst tillsammans och börjat med hans tusenbitarspussel och varit på stan och fikat och köpt lite mera saker till lillbrorsan. Ler. Så här under kvällen har han äntligen kommit till ro och har precis krypt ner i sängen för kvällen.
Ett bra avslut.... och på lördag ska vi äntligen få träffa lillprinsen.
Kommentera här ♥
5 st
Viktkampen
Datum: 2012-09-13 ♥ Klockan: 11:13:00 ♥ Kategori: Allmänt
De här med min vikt går sådär. Jag är ju en gottegris av naturen och en latmask av de större kaliberna. Det handlar ju verkligen om att hitta nya rutiner och liksom ända livsföring. Det är inte så enkelt.
Att jag sedan har ett sötsug som delvis beror på en biverkning på en medicin gör det ju än mer knivigt.
Jag har inte mätt mig på tio dagar men tycker mätningen är något som mer rättvist visar reslutat. Har man rört sig och byggt muskler väger muskler mer än fett och man blir även fastare när man rör sig så där brukar det synas mer. Jag har valt att bara mäta min mage då det är där mitt största problem sitter. Det är magen som jag lider mest av så därför har jag lagt fokus där.
Jag är inte ute efter en supersmal kropp, dit kommer jag nog aldrig igen och jag vet inte ens om jag anser att det ser sunt ut. Jag har under större delen av mitt liv varit sjukligt mager och så mager vill jag inte bli igen. Det är inget jag strävar efter. Min målsättning ligger mer på att hitta ett sundare leverne som gör att jag mår bättre. Jag lider av en svullen mage pga min IBS i alla fall och ingen mår bra av så mycket socker som jag får i mig.
Det har gått sådär med ätandet men jag äter inte de mängder kaffebröd och sötsaker som jag har gjort. Jag vet att jag inte gått ner något större då jag tyvärr inte rör på mig som jag borde. Men jag har mätt magen idag och på tio dagar har jag mist 3,5 cm. Det är jag fantastiskt nöjd med.
Kommentera här ♥
3 st
Funktionshinder
Datum: 2012-09-13 ♥ Klockan: 07:40:22 ♥ Kategori: Allmänt
Mitt barn har Autism och ADHD. Många säger funktionshinder medan jag säger funktionsnedsättning. Ett hinder blir de först när inte saker är anpassade så han fungerar som andra. Visst kan det vara ett hinder ibland men oftast är det mer en tillgång.
Jag har inte valt att se mitt barns svårigheter som något hinder. Jag har valt att se möjligheter att överbygga hindren och se hans styrkor. Om jag hade valt att se svårigheterna som hinder hade vi inte varit där vi är idag.
Han har fortfarande så mycket som han behöver lära sig och som han inte klarar och behöver vår hjälp med men tänk om jag hade valt att isolera oss och gjort allt åt honom, ja då hade han inte kunnat allt han kan.
Hade jag lysnnat på andra som ansåg att det är övergrepp att utsätta honom för krav eller utmana honom hade vi inte sett någon utveckling.
Jag vet andra som inte gör något för att hjälpa barnen på traven utan tillrättalägger så mycket så att man inte kan komma att se en utveckling, där man väljer att se svårigheterna som just hinder och bygger livet kring detta.
Vi har aldrig avstått något pga August. Vi har förberett och hjälpt honom under resans gång istället. Vi har aldrig tackat nej eller jobbat för att han inte ska ha några krav eller sätta små mål. Vi har låtit honom växa.
Igår och några fler dagar senaste tiden har vår kille fixat nudlar till sig själv. Han börjar kunna fixa små enkla saker i köket. Han tycker om att fixa med sådant och självklart under vår översyn har han fått göra just detta. Självklart var det dax för en mobil också som har fungerat toppen som det hjälpmedel som det var tänkt. Vår kille har växt massor och jag tänker fortsätta låta honom växa.
Hans diagnoser är inget hinder i sig utan stora fördelar. Han har även sista tiden börjat få kompisar och det har fungerat att leka.
Min kamp runt August har gett resultat så tänk om jag bara hade låtit honom vara här hemma och inte låtit honom träffa andra på ett naturligt sätt så hade vi aldrig varit där vi är idag. Jag kommer aldrig låta hans Autism bli något annat än en styrka.
.
Kommentera här ♥
2 st
Livrädd
Datum: 2012-09-12 ♥ Klockan: 17:03:28 ♥ Kategori: Allmänt
Jag är rädd....
Jag får knappt luft och behöver kontgjord andning. Ingen ger mig den och det gör att syrebristen gör mig snurrig. Jag vet snart inte ut eller in. Jag vet inte vem jag är. Jag vet inte vad något är.
Jag är livrädd.
Ur ballans.
Tystnaden är svårare än ord.
Ord kan jag på något vis förhålla mig till. Tysnad kan jag inte ens bemöta.
Kommentera här ♥
0 st
Soulmate
Datum: 2012-09-12 ♥ Klockan: 07:09:09 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD
Vad jag saknar dig.
Saknar din röst i andra änden av telefonen.
Tänk när du på skoj härmar just mig och säger:
-Duuuu........
Det där du som är lite långdraget och som efterföljs av något extra viktigt för stunden. Du som är en början efter en tystnas så naturlig och som innehåller mer än någon tror.
Vi. Du och jag. Starka oförklarliga band. Tvillingsjälar.
En människa som bara förstod och som jag kände en sådan tillit till. Du som var som jag. Mitt stöd. Mitt allt. Vi.
Men så långt bort. Försvann. Saknad, längtan.
Hör din röst. Känner din närhet. Du kommer i tanken, drömmen och som en liten pojke när det är för tungt. Du står där och jag vet att det är ditt sätt att finnas.
Ibland när du stått där eller krypt ner i min säng har jag bett dig gå. Jag har velat klara mig själv. Nu önskar jag inget hellre än att du kom till mig igen. Saknar dig.
-Duuu,, minns du drömmen? Min? Din? Minns du? Drömmer du än?
Kommentera här ♥
4 st
Insikt
Datum: 2012-09-11 ♥ Klockan: 15:32:52 ♥ Kategori: Allmänt
Jag har kommit till insikt. Självklart har jag det. Jag vet att min lott i livet ser ut så som det gör idag och jag vet att jag liksom andra har ett val. Man har alltid ett val.
Hur jag än väljer kommer jag dock vara den som mister något. Något kommer alltid vara förlorat och jag stannar i något jag inte kan eller vill lämna men ändå ger det mig något som gör så ont.
Förtvivlan är stor och jag når inte fram och vet att om jag fortsätter kommer jag stå där, där jag inte vill vara. Dit jag inte vill, till det jag valde bort. Men ändå far jag illa. Det blir stora hål. Hål i mig. Svarta hål, ihåliga med ett eko där allt som kommer tillbaka är insikt. Insikten om att vara mindre värd. Ingen man slåss för, ingen att lyssna på. Bara jag. Ekot speglar den där känslan som återkommer. Hålet spelgar ditt hånleende. Speglar dig som inte har med mitt liv att göra. Du som äter upp oss, mig. Förgör och förstör. Du som är mer än oss andra och som lyckas....
Jag lagar punktering. Lagar hål. Olika stora. Det pyser ut energi och jag täpper till. Slår tillbaka, väjjer... kör undan. Parerar och backar, står tillbaka. Känner mig mindre och mindre.... mindre värd? Ja mindre värd och bara sådär fel. Gör jag något rätt? Kan jag något?
Nu måste jag bara acceptera mitt val. Såhär kommer det vara. Jag väljer för att jag inte vill eller kan välja bort men jag väljer ändå något som gör ont. Hur länge det går vet jag inte och jag vet heller inte till vilket pris. Jag kommer nog inte heller kunna stå emot när trycket bubblar upp och ventilerna öppnat, lagningarna kommer explodera och ut kommer all svart skit komma ut. Ut och just där och då kommer sanningen ut och det kommer vara skönt just då, men sedan kommer priset. Det högsta pris jag fått betala, till någon som inte ens är värd skiten under mina skor.
Du är en parasit. Vad får dig att tro att du är bättre än jag? Varför är jag ett hot? Vad har jag som inte du har? Kärlek? Du är så rädd och feg och jag har kommit till ett beslut. Tro du vann, det rör inte mig i ryggen.
Kommentera här ♥
0 st
Att få en sms på morgonen med en glad nyhet är inga fel.
Datum: 2012-09-11 ♥ Klockan: 10:09:28 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD
Att få en glad nyhet på sms på morgonen är inga fel alls.
Hela jag bubblar av ett lyckorus. Ringde August på fritids.
-oj oj oj, sa han. OJ!
Mys säger jag bara.
Kommentera här ♥
1 st
Ännu en dag
Datum: 2012-09-10 ♥ Klockan: 21:45:49 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD
Så kom kvällen och tröttheten med den. Jag tycker det är skönt att krypa ner. Öppna boken och dras in i en mordutredning.
Jag älskar alla karaktärer jag möter och jag summerar även dagen.
Idag har varit en låg dag men jag accepterar ändå mitt läge och efter lite pepp känner jag mig ändå okej och nöjd. Jag är inte hundra men jag är långt ifrån nere under noll.
Imorgon är en ny dag och nya utmaningar. Jag är tacksam för allt det där jag klarar. Det är så viktigt.
Kommentera här ♥
2 st
Ensam
Datum: 2012-09-10 ♥ Klockan: 17:06:24 ♥ Kategori: Allmänt
Hur ska någon annan kunna sätta sig in i mitt ensamhetstänk? Hur ska mina ord inte ge andra skuld? Jag menar inte att ge andra skuld när jag säger att jag är ensam. Känner mig utanför och ensam. Någonstanns är det väl just bara jag som får mig att tro saker som inte finns.
Det var ju just detta en del i terapin senast tog upp. Vad tror jag om andra? Hur tänker andra om mig? Vems är känslan och finns det någon sanning i den?
Hur fan känns de inte när jag sitter och säger att jag känner mig ensam.... jag är ju här, jag finns ju.... å där sitter hon å säger att hon känner sig ensam och utanför. Hur fan får jag andra att må med mitt jäkla ältande? Alla dessa förbannade ord som bara poppar upp i skallen och gror som ogräs och tar över mitt inre.... Vem är jag som kan säga dessa saker och inte förstå vad ont det gör?
Ensam? Hur kan hon säga så? Ja hur kan jag säga så?
En sak är i alla fall helt klar och det är att känslan är min. Jag känner denna tomhet och ensamhet. Den är min och även om jag önskar att någon kunde ta den ifrån mig så är den ändå där och är min.
Jag önskar så att du förstod. Att du förstod vad viktigt det är för mig att du ser mig. Att du säger:
-Fan va bra det har gått nu... du fixar ju detta. Vad du klarar saker bra nu. Va bra saker går, du kan.... Jag tycker om dig som du är. Jag har saknat dig. Jag älskar dig. Du är fin och viktig för just mig.
Självklara saker.... saker som behövs.
Jag kväver mig själv.... jag har så svårt att känna tillit. Jag har svårt att tro på mig, min förmåga. Jag vet inte men just nu är jag hon som fixar livet men jag har mina skrymslen och jag kan säga i ärlighetens namn att jag kämpar. Men vad kämpar jag för? Varför är kraven på mig så stora?
Fan ta mig om jag inte sköter saker snyggt. Fan ta mig om jag gör fel. Å om jag gör fel som alla andra så får jag betala dyrt. Ett hånleende i en entre gör så förbannat mer skada än du kan ana. Men jag är väl värd det medan du din präktiga apa får gå runt och göra som du vill. Spy ur dig och göra andras liv till ett helvete. Ett helvete vdär du håller lågan igång och själv står du bredvid och njuter. Njuter av andras misslyckanden och rider på vågen. Tänk va nöjd du ska vara. Nöjd. Du förstör mitt liv och ingen gör något åt det. Ingen.
Men någon förstod min känsla. Någon satte ord på och förstod. Det gör mig glad. Det finns människor som inte är som du. Det är jag så evigt tacksam över. När jag känner mig liten behöver jag någon och idag har jag flera som jag trots allt kan finna tröst hos när den man trodde mer om inte fanns. Då fanns du.... just du.
Kommentera här ♥
11 st
Förnimmelse.
Datum: 2012-09-10 ♥ Klockan: 07:09:04 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD
Förnimmer saker. Påminns om saker som jag lagt åt sidan.
Åkte tex bakom en lastbil på vägen idag och med små bokstäver står en ort som har med dig att göra.
Sovit oroligt och inatt drömde jag om en resa. En resa till ett ställe du en gång drömde att just vi åter skulle mötas.
Igår skrev jag om en vänskap och idag tänker jag på en annan. Var hade den vänskapen fört mig om jag haft tålamod?
Två människor. Två vänner som försvann. Vänner kommer och går och jag kan vara utan många. Men två saknar jag. Enormt. Andra vänskaper är jag glad över att slippa. De som bara tog eller förminskade mig. Där jag kände mig mindre och mindre. Där allt jag gjorde var fel och allt som oftast gav mig en känsla av att vara dum och liten.
Konstigt nog är jag starkare än du. Jag har åstadkommit en hel del och mitt liv bygger inte på lögner. Jag är sann. Sann mot mig själv. Jag är inte perfekt. Jag gör fel. Misstag.
Jag klarar mig själv. Står här och ljuger. Jag vill inte klara mig själv men ju mer jag tänker på de är jag ensam. Så förbannat ensam. Ensam mitt i smeten. Hur ska någon förstå?
Kommentera här ♥
2 st
Saknad
Datum: 2012-09-09 ♥ Klockan: 19:28:47 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD
Det kommer över mig även om jag förstår och accepterar. Hoppet försvinner aldrig.
Jag står för att jag alltid kommer finnas om den dagen kommer. Jag finns nu också men bara på håll. Tänker ofta på dig och saknar dig. Jag hoppas att även du minns det som var bra.
Det finns ingen ursäkt för hur jag betedde mig och jag förstår dig helt och fullt. Så jag ska inte skriva några men. Men jag ångrar att jag inte lyssnade på dig innan jag satt så nere i skiten att jag inte längre såg det du såg. Eftersom du såg blev du ett hot. Vår vänskap var ett hot.
Din vänskap är den djupaste jag någonsin haft. Jag har aldrig stått en annan tjej så nära. Det fanns inget jag inte kunde dela med dig. Inget. Jag har aldrig vågat dela det jag delade med dig med någon annan och vad gör jag?
Tänk om allt varit annorlunda? Du vet liksom jag hur saker kunde ha varit. Jag önskar att saker vore just annorlunda. Du fanns alltid där. Du fanns trots milen oss emellan. Trots milen sågs vi oftare än jag såg de som bodde nära. Jag minns hur du fanns i mobilens andra ände när en av de värsta stunderna i mitt liv hände och jag vet att du hade satt dig i bilen och kommit. Jag vet att du alltid fanns och du ringde mig när du behövde mig. För vi fanns där för varann.
Sedan skadade jag dig. Gjorde illa. Inte med mening men jag förstår. Jag hoppas ändå att du kan tänka tillbaka och trots detta ändå känna att det som var var just äkta. På riktigt. Jag hoppas jag var vägen som gjorde livet lite ljusare en tid. Att jag ändå gav dig det mod och den styrka du idag har. Att jag ändå betydde något.
Om jag kunde göra om skulle jag göra de för jag saknar dig. Saknar dig enormt och undrar om jag kommer våga lita på någon så som jag så naturligt gjorde med dig. Om jag skulle våga prata om det vi gjorde? Allt du och jag delade. Allt vi va med om och allt vi gick igenom.
Saknaden har idag varit större än på länge. Jag vet inte varför. Om det är någon tröst kommet jag ångra så länge jag lever. Jag kommer alltid kunna se dig framför mig. Kommer se allt det som är du. Dina leenden och höra din röst och saker du gjorde och sa sitter där inne inom mig. Ditt fina hår, dina ögon och allt det som är just du. Du har en stor del i mitt hjärta och det kan ingen ta ifrån mig. Du är en av få som verkligen fick mig att känna mig levande och som lät mig vara just jag och som lät mig vara en del av något. En i gänget. Någon av värde.
Jag kommer alltid ångra året med J. Alltid. Ingen har brutit ner mig så som han. Ingen. De skador han gav finns ännu. Han lyckades. Men jag är hel igen av egen kraft och är bara så ledsen att jag förlorade den finaste tjejen i mitt liv.
Kommentera här ♥
0 st
Latmasken
Datum: 2012-09-09 ♥ Klockan: 10:11:00 ♥ Kategori: Allmänt
Det finns faktiskt en mask inom mig som är en fet präktig latmask. Han är otrolig för han får mig att inte vilja göra något som handlar om att göra mig av med några extra kilon. Sugen är han hela tiden också så han ska ju jämt ha något sött.... HUGA....
Jag kommer inte över detta sötsug och så hade jag varit duktig en vecka... EN vecka och så tänkte lilla jag att jo man kan unna sig några bitar... några blev bara fler och fler... jag kan inte unna mig det är tydligt. Jag får nog vara strikt utan sött några veckor och sedan hoppas de värsta lägger sig för detta bakslag är inte skog alls... skäms över min dåliga karaktär.
Jag tänker i tanken att jag ska röra mig och träna men latmasken och de tusen ursäkter han levererar till mig hela tiden... de är så motigt. Men i tanken har jag joggat... men bara jag tänker på att jag verkligen SKA ut och jogga så är de den vanliga skogsvägen jag ser och blir så jävla less bara av att tänka på de.... samma jävla väg... samma jävla värk i benen.... orkar inte vill inte....
Funderar på om jag inte ska gå med på gymmet igen.... för då måste jag... å när jag väl var med så tränade jag... ett halvår ett år sedan la jag ju av... men de värsta är att de kostar så mycket att gå med... sån anslutningsavgift.... så ja tycker inte jag har råd... men jag borde. Gymmet är litet och det räcker för mig men jag tycker de är för mycket pengar.... men där sprang jag på löpbandet... va riktigt duktig... vibbade.... nu har jag ju inte tillgång till sådant alls....
Behöver komma igång... vill men tar mig inte före. Va fan va alla andra är duktiga.....
Kommentera här ♥
2 st
Barnens dag
Datum: 2012-09-08 ♥ Klockan: 08:50:36 ♥ Kategori: Allmänt
Idag är det barnens dag. Idag ska jag ägna hela dagen med något som barnen vill och njuter av. Bara vi. Jag och barnen.
Det är kul att någon gång verkligen tillsammans göra något extra. Det är fortfarnade härligt att känna att min 17 åring faktiskt vill göra saker tillsammans med mig.... att man vill att just vi ska göra något ihop.
Igår satt vi tillsammans och såg film och myste och idag blir det bad. En heldag med aktiviteter och imorgon ska vi se på fotboll... ja till och med det ska vi göra.... jag som inte är så intresserad men va gör man inte för goaste Svenja...
Laban ska tillbringa dagen hos Ullis med familj och det blir nog roligt sa han... ler.
Känner mig stark. Lugn. Ser dagarna med tillförsikt och känner mig harmonisk och känner att jag orkar. Att orka är så viktigt för mig och är något jag inte alls har gjort innan. Att känna att man fungerar i vardagen är så viktigt och värdefullt så den som inte mått som jag kan inte förstå.....
Idag ska bli en bra dag och jag kan och orkar mer än jag någonsin gjort.
Kommentera här ♥
1 st
Vikten
Datum: 2012-09-07 ♥ Klockan: 09:49:47 ♥ Kategori: Allmänt
Det är svårt detta med att låta bli att äta det man inte ska. Jag har inte ätit godis men lite kaffebrld och även nötter. Jag måste ta och lugna mig med detta med så det inte blir ett substitut för de där jag vill ha istället. Måste hålla mig till mina bitar hälsochoklad när det blir sug, frukt eller grönsak.
Jag måste tänka till och trots att jag tappade ett kilo första veckan är jag medveten om att jag troligen redan är uppe där jag startade för att jag inte heller rör mig efter noter. Jag måste röra på mig för att bli av med dessa kilon. Men jag är lat, så jäkla lat.
Imorgon ska jag försöka simma lite när vi ska iväg och bada. Jag ska försöka gå ut så mycket jag kan. Jag måste peppa mig.... måste.
Kommentera här ♥
4 st
KBT dag.
Datum: 2012-09-05 ♥ Klockan: 11:37:10 ♥ Kategori: Allmänt
Så har jag varit på min KBT.
Det väcker mycket hos mig. Många tankar, fler tankar än de jag redan bär på.
Idag låg fokus på tankebanor. Vad tänker jag om mig själv? Vem är jag enligt just mig och hur ser jag på andra människor.
Det gör ont att se hur jag ser på mig och hur jag upplever att andra ofta runt om är. Vad jag tror att de tycker om mig.
Många har ju så svårt att förstå att jag känner mig osocial och ensam och konstig. Jag känner ofta ett utanförskap mitt i smeten och känner aldrig att jag tillhör. Jag är någon lite bredvid, ibland men inte ofta får jag vara med i andra sammanhang som är större men det är oerhört sällan och självklart frågar jag mig varför jag dög just då,,,,, fanns ingen annan?
Jag ställer mig ofta i en försvarposition och tar illa vid mig av komentarer andra kanske ställer i all välmening. Jag måste lära mig vara mera tydlig. Säga hur min känsla är. Jag måste även våga när jag bjuds in i sammanhang. Jag har blivit bättre och jag har fler runt mig just nu än jag haft någonsin som jag verkligen känner umgås med mig för att de respekterar och förstår mig och låter mig vara jag. Det är jag evigt tacksam för. Andra litar jag knappt på och känner att jo de är ibland man duger men annars tar man sig inte tid med mig för jag är ganska jobbig. Jag tror det är så utan att veta. Jag får inte följa med eller delta för jag får inte plats. Jag tar för mycket plats, eller kanske kommer göra detta tror jag andra tror. Få vet att jag är ganska okej att ha med sig och brukar finna det trevligt men jag får inte chansen. Jag blir aldrig tillfrågad. Jag blir utanför och om och när jag får vara med känner jag mig verkligen malplacerad och just utanför. Jag försvinner mitt i den stora massan.
Jag känner mig oftast udda och utanför. Inte som alla andra.
Hur är alla andra?
Ja de tillhör och har vänner och aktiviteter. De får vara med.
Jag känner mig fortfarande som den där ungen i skolan som ingen bjöd på kalas för att jag inte ville leka lekar utan hellre iaktog. Jag hade aldrig kalas själv vilket medförde att man inte blev bjuden. Inte konstigt att jag än idag inte tycker om kalas. Jag deltog inte som man borde göra så därför var man den som inte fick komma. Jag är fortfarnade den där tjejen som hellre hade snickarbyxor och kort hår och som tvingades till att vara skolans Lucia.... den fulaste suraste och mest kränkta Lucia någonsin. Hon den där som alltid fått höra om allt jag företog mig som kanske inte vara så genomtänkt och som jag fått lida för i alla or och som gjort att jag ställer mig utanför för att slippa få höra om igen och stå där med skammen för något jag gjort för så länge sedan. När jag vara ett barn, utan att ha förmågan att förstå att saker jag gjorde inte var okej. Jag är fortfarande hon som inte kan vara tyst. Hon som åkte ut och fick skäll för att jag inte lyssnade och störde. Men jag var hon som klarade skolan. Hon som skulle lyckas och vara duktig och duktigheten har man fått äta upp också. Hon som tror hon kan allt. Hon är ju så riktig. Men jag var ju den där jobbiga som ifrågasatte, och hördes och syntes. Jag är fortfarande den envisa.... jag är fortfarande den som inte riktigt får vara med. Hon som känner utanförskap. Hon som inte alls hade någon under många år i skolan eller hon som passade när ingen annan fann. Jag är den som förlorar vänner titt som tätt och som alltid tar på sig skulden för dessa misslyckade rellationer. Jag är hon som undrar varför några umgås med de där som de allt för ofta pratar så illa om men aldrig har tid för mig.
Det är mycket osm jag upplevt under mina levnadsår som präglar mitt sätt att se på mig själv. Om någon kunde förstå vad detta har satt spår i mig. Detta gör att jag inte vågar fråga efter eller vågar om jag ens får. Jag som står över av rädsla att återigen känna mig utanför så då avstår jag och blir ännu mer ensam.
Många förstår säkert och många försöker säga att du är ju så stark och vi gillar dig men det är sällan det blir mer än så, därför vågar jag inte tro. För jag ser ingen förändring så därför kommer vänner och vänner går. Det gör ont. Väldigt ont.
Men att börja kartlägga känslor som kommer upp och börja ändra sin syn på mig själv är en god början. Nu ska jag få verktyg för att komma vidare. Acceptera saker har jag redan fått göra men om jag har släppt saker helt är ju en annan fråga. Jag ser mer och mer hur saker påverkat mig negativt och följt mig som en tung ryggsäck.
Kommentera här ♥
3 st
Förlossning
Datum: 2012-09-05 ♥ Klockan: 07:33:06 ♥ Kategori: Allmänt
Inatt har jag varit på BB. Jag har haft värkar och känt hur ett barn är på väg. Givetvis har Malou funnits med i drömmen. Jag har sovit otroligt oroligt och vaknade runt fem med illamående och fortsatt känns som om det är dax att åka till BB. Magen sammarbetar inte än och vore jag gravid hade jag vetat att det är dax.
Jag vet inte om detta är föraingar om att en viss herre i huset ska bli "storebror"..... Maolu har funnits i tankarna hela natten och det har fortsatt hela morgonen. Minnen liksom ploppar upp hela tiden kring henne och vem vet? Kanske är hon på BB just nu?? Eller är på gång?
Hon är beräknad till den nionde.
En ny dag har grytt och jag har några saker på programmet. Det ska bli en lugn dag för jag mår kymigt som vi brukar säga.
Kommentera här ♥
1 st
Powerwalk
Datum: 2012-09-04 ♥ Klockan: 22:39:45 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD
Powerwalk eller inte men i vanliga fall hade vi tagit bilen. I vanliga fall hade jag haft massa att skylla på för att inte gå till ringträningen.
Trött
Ont i benhinnor
Ont i leder
Tillåtet att vila just idag
Blåsigt väder
Jag kan fortsätta. Men avstår. Vi promenerade och det blev den där naturliga vardagsmotionen man kommer långt med.
Faktum är att jag blev både varm och svett och nöjd. Jag kom över värsta sötsuget så nu är de sex dagar som jag faktiskt fixat att stå emot godis och kaffebröd.
Imorgon är det ledig dag och jag ska göra kort, på min KBT och vidare till Goa Ullis för trim av Labans päls. Så glad att jag har saker att fylla livet med. Så glad för mina nya Goa vänner.
Glad att även min Goa son och flickvän planerat in en dag i Örebro på lördag.
Känns som livet är lättare. Känns som om tomheten är fylld och vänner jag funnit finns på ett nytt och annorlunda vis. Man känner sig delaktig. Det gör mig glad. Detta om något gör mig stark.
Kommentera här ♥
0 st
Sockerberoende
Datum: 2012-09-04 ♥ Klockan: 18:27:50 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD
Fan va jobbigt det är med sockersug. Jag kan ta annat att tugga och äta men det hjälper inte sötsuget alls.
Delvis har jag dåliga vanor och sedan är sötsuget och ökad aptit en biverkan på medicin jag äter. Så detta är tufft.
Kilona har rusat iväg och jag är trött och ingen mår gott av allt sött i längden och ekonomiskt är de inte heller okej.
Idag är det sjätte dagen utan godis och överdrivet massa sött. Idag är ingen bra dag. Idag är suget större än vanligt. Det är rejält tufft.
Kommentera här ♥
1 st
Energiförlust
Datum: 2012-09-04 ♥ Klockan: 15:35:38 ♥ Kategori: Allmänt
Jobbat och väl hemma gick all energi och för den delen den lust jag hade.... va hände??
Vädret gör det inte lättare men känner att jag vill någonstanns. Men just nu vet jag varför och önskar inget annat än att få en aningens gensvar i vissa frågor.
Men ibland får man acceptera det som är....
Kommentera här ♥
0 st
Statistiken
Datum: 2012-09-03 ♥ Klockan: 20:59:27 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD
Bara poff sköt besöksstatistiken i höjden. Kul!!!! Välkommen alla läsare både nya och gamla.
Ligger. Ska läsa. Nöjd med dagen. Jag har haft trevligt besök på förmiddagen och faktiskt joggat. Ringträning nu ikväll och då powerwalkade Daniel. Nu ligger jag och är dubbelt stolt och nöjd. Dag fem utan godis. De är duktigt gjort.
Kommentera här ♥
0 st
Intervall
Datum: 2012-09-03 ♥ Klockan: 09:38:30 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD
I det ifna vädret har jag precis helt otippat joggat/gått 2,89km och det gjorde jag på tiden 27,34.
Jag startar på en vikt jag aldrig varit uppe i och målet är tio kilo fram till Janurai.
Jag har även mätt magen. Jag mätte igår den 2 september och måttet var 103,5.
Jag kommer mäta och väga på torsdagar.
Inga fler ursäkter fröken LAT.
Jag har använt bälte och haft Laban med mig på turen. Det gick förvånandsvärt bra att ha honom med och så nära. Gick även bra i hundmöten.
Nu ska jag göra lite magövningar.
Kommentera här ♥
0 st
Varför?
Datum: 2012-09-03 ♥ Klockan: 08:00:03 ♥ Kategori: Allmänt
Kroppen är stel. Jag är förkyld så ut och röra på mig i syfte att tappa vikt känns inte okej. Latmasken är glad. Självklart.
Dagen är fin. Höstfint. Lite kylig luft men jag tycker om hösten. Jag njuter trots allt.
Jag försöker se tiden ann men känner en hopplös tomhet. Ensamhet.
Försöker ta in det jag måste och sålla bort det som känns överflödigt och oviktigt. Försöker njuta av det som är.
Tar en stund i taget. Men jag är trött och sötsuget är hemskt. Jag måste bli av med mitt sockerberoende och det får vara fokus på sötintaget och inte på rörelse just nu.
Kommentera här ♥
1 st
Jag ska ner
Datum: 2012-09-02 ♥ Klockan: 15:46:05 ♥ Kategori: Allmänt
Nu får det vara nog med mitt sötsug. Det får räcka. Det är nog. Jag ska fan inte falla till föga för medicinernas verkan.
Nu ska jag sätta stopp.... kilona kommer i rasande fart och det fungerar inte längre. SÅ jag har antagit utmaningen att gå ner ett visst antal kilo till Januari och att med detta även röra på mig mera. SÅ så får de bli.
Jag kan om jag vill. PUNKT.
Kommentera här ♥
0 st
BIR
Datum: 2012-09-01 ♥ Klockan: 20:45:00 ♥ Kategori: Allmänt
Att min älskling blev BIR idag var inte den största vinsten utan hur jäkla bra han skötte tandvisningen.... Gissa om matte och Ullis var glada och lättade....
Bästa maken har beställt mig och Laban Reflexvästar idag också.... sedan en våg för här ska fettet bort.
Kommentera här ♥
0 st
Hundutställning
Datum: 2012-09-01 ♥ Klockan: 09:35:00 ♥ Kategori: Djuren
Dax för utställning.
Dagens väder är bara bra, så ut i höstvädret och njuta.
Bild: Detta är Jenni med Labans bror Malte.