Kommentera här ♥ 0 st

Har sovit oroligt hela natten och vaknar trött. Jättetrött. Känns som om jag inte sovit något alls. La mig redan vid halv åtta med migrän. Somnade och vaknade igen vid tio. Sedan tycker jag att jag bara vänt och vridit mig. Troligen är det så men jag har säkert sovit. Nu har jag rastat hunden och tagit massa disk. Jag försöker få August klar. Jag orkar inte tjata men tjatar ändå. Kan inte somna om idag. Vill. Men ska till hab och byta kedjetäcket till August. Han ska få ett på åtta kilo nu. Nio ska jag vara där. Som tur är får jag byta det här i stan. Slippa åka till Karlstad. Annars ska jag vila och sakta men säkert börja bygga upp livet igen. Från grunden igen. Sopa rent och ta en kloss i taget. Inget annat är möjligt. Inget annat blir stabilt. Fortsätter tjata,,,, snälla August ät din frukost. Ögonen svider av trötthet. Kroppen värker. Ögonlocken är tunga. Jag mår illa.

Kommentera här ♥ 0 st

Allt har rasat. Allt jag byggt upp har ramlat. Tornet var inte så stabilt i botten. Det byggdes högt för fort, det var visst inte så stabilt som jag trott. Nu ligger jag som rasade klossar. Försöker samla ihop delarna och sakta sakta börjar jag bygga en ny grund. Stabilare. Stadigare. Ögonen svider efter alla tårar. Kroppen värker. Jag är totalt slut. Just nu har det rasat. Livet.

Kommentera här ♥ 0 st

Fast jag sovit många timmar är jag trött. Att somna om är så skönt. Till å med riktigt underbart. Ska bara vänta tills August är iväg. Så snart. Sova. Idag väntar annars kvällsjobb. Till dess tar jag det lugnt.

Kommentera här ♥ 0 st

Nu är kvällen här. Vissa dagar väntar jag hela dagen. På kvällen. För att få lägga mig. Sova. Idag har jag sovit större delen dagen och ändå längtar jag efter att få sova bort tiden. Vem vill leva så?

Kommentera här ♥ 0 st

Finns den någon där ute som gillar att grejja med koder osv och vill hjälpa mig lite? Jag skriver just nu med en liten stil som blir svårläst och radbyten som ger stycken tar han bort. Jag skulle även vilja få upp min kategorilist där den ska vara och inte längst ner i bloggen.....

Kommentera här ♥ 0 st

Skrev ett inlägg på FB igår och började fundera på om jag inte skulle blogga istället....Jag har ju alltid skrivit men så plötsligt slutar man. Eller jag gjorde det och jag vet egentligen inte varför? Så mycket har hänt sedan jag bloggade aktivt senast. Skriver om välbifinnande i sista inlägget och att jag äntligen började må bra. Jag har det senaste året varit sjukskriven.... ja sedan oktober- 14 har jag varit sjuk och började arbetsträna i februari i år. Jag har varit rejält sjuk och har fått en ny diagnos på kuppen, bipolär blandad episod. Nu kan jag skriva att jag mår bättre..... fy -15 var ett hemskt år där jag verkligen var så sjuk så jag inte ens minns allt jag varit med om. Det är skrämmande. Jag slutade äta lyrica. Det är ett narkotiklassat läkemedel i andra länder och ja jag hade ätit det i många år för min ångest och jag behövde bara missa en enda dos för att bli så sjuk som man kan tänka sig att värsta knarkaren blir. Jag har nu förstått att det jag gick igenom de månader jag avgiftadades är bland det värre man kan tända av ifrån. Men jag hade bestämt mig. Jag ville inte äta medicinen mer och et vara dags att ta tag i det. Jag klarade det men min hälsa gick ner och jag har varit väldigt sjuk. Legat inne på psyk tre gånger under förra året och sista gången var i Juni. Nu har jag arbetstränat sedan i februari och jag har en sämre periode igen. Det är ju våren. Jag är sämre på våren det är ingen nyhet och jag är trött och det känns tungt men jag tar en dag i taget och den andra maj ska jag börja jobba halvtid på jobbet. Det är lite skrämmande men jag får som sagt ta en stund i taget. Det finns liten risk för mig och stressen skrämmer mig. Jag har en sårbarhet, som det så fint heter. Jag måste få ta saker i min takt och jag kan inte ryckas med i den stress som jag anser inte vara befogad hela tiden heller. Den är inte alltid befogad och det står jag för. Jag tänker inte vara den som springer snabbast för att vara duktigast. Jag tänker inte utsätta mig för det men jobba ska jag. Jag kommer nå samma mål men jag gör det på mitt sätt. En stund i taget. En dag i taget. Jag kan och jag kommer klara det. Nu är det en sämre period och då får det ta den tid det tar. Ja vad har mer hänt? SÅ mycket. August har nu ytterligare en diagnos och det är lindrig utvecklingstömning. Så nu går han i särskolan. Det käns så bra och vi är överflyttade till habeliteringen och jag kan ju lova att det är så stor skillnad från att vara där än på BUP. Här händer det saker och vi har ett helt team som gör saker runt honom redan. Det sas att vi hade det på BUP med men inget hände. Nåja,,, runt August är det mycket som händer och det är också ovant att ha en kille som är så stor i sin fysiska kropp men inte riktigt hänger med i sin psykiska. Det medför mycket tankar och funderingar och jag känner att jag inte alls hänger med. Hoppas nu mina läsare kommer tillbaka,,, och att jag får nya för nu ska jag väl försöka skriva lite igen...... om inte annat ska jag skriva för min egen skull.....

Kommentera här ♥ 0 st