Lugnet sänkte sig....
Datum: 2008-08-04 ♥ Klockan: 21:17:17 ♥ Kategori: Allmänt
Trots att han va SVETT.... ha ha... ;-)
Badet va skönt å nu har ja rakat lite här å där eller rejält överallt om ja ska va ärlig... Inte massa hår här å där...
Regnet strilar ner å de är skön temperatur inne.... Ska nog snart lägga mig å läsa vidare i boken... Intressant...
Natti natti
Kommentera här ♥
7 st
Haha men jag är där snart ;D Nej fyy, jag tänker inte bli gammal, aldrig i livet, jag kommer göra galna saker även när jag 89, kommer aldrig bli gammal ;D
hehe jaa, men allt har ju inte en garanti, jag menar man kanske bli sjuk genom åren också, även om man har turen att ha årken kvar så finns det ju nackdelat med åldern också.
svar: precis, jag förstår :D
Jag vet vad du menar, jag kan koppla bort det så det är ingen fara, jag säger bara att jag funderar på det ibland och vill inte alls blir äldre.
Men jag har varit med om mycket och min mormor och morfar har båda alzemiers, hemhjälpen kommer, men det räcker inte och dom vill ha hjälpen heller, det är som att ta hand om två småbarn på nytt och jag åker dit ibland och hjälper dem med respektive sysslor som inte alltid är så tilltalande, då inser man att livet inte är så självklart alltid.
Har man grunderna så är varken matte eller något annat ämne svårare än det andra.
Sov gott!
jag vill gärna sitta ner med dig och ta en kopp te! säkert! det är inte alls omöjligt att träffas om man vill. när min dotter besökte sin väninna i Göteborg fick jag knappt vara med på någonting, jag var där ensam för det mesta, kändes trist och man hittade knappt nånting i en främmande stad, var inte på Liseberg eller någon affär överhuvudtaget. men sådant beror på vad människor själva vill, mig väntade inte någon där och jag är mkt van vid sådant och hanterar väl. jag föddes och bodde ju i Riga och där är människan ensam, det är så med stora städer. jag känner mig mkt ensam även här jag bor för det mesta, man bara bygger upp en tillvaro där man orkar och ibland tom trivs. jag söker alla ögonblick när jag kan känna mig som hemma, för det är inte allid så. även vänner kan inte alltid hjälpa, jag har faktiskt bara en, hon är själv från ett annat håll så hon är på sätt och vis i samma situation och hon är dessutom musiker själv, det underlättar samt våra döttrar är i samma ålder. idyll här är något för ögonen, inte alltid samma för hjärtat, men jag är mkt positivt inställd, det hjälper massor! jag skulle vilja umgås med dig, jag ska ju flytta iaf så småningom, för mig spelar inte så stor roll vart, för jag har inte en enda människa förutom mina barn här i Sverige. en finns men vi är på väg åt olika håll och även det hanterar jag bra. kram på dig! det är underbart att höra att några har lyssnat på min musik, de flesta ser inte ens inlägget, så är det. det är svårt att läsa andras, man hittar inte tid, inte i livet och inte i blogg, så fel det är egentligen!!!
Resan är kanon!
men inte regnet..*L'