Så avslutar ja denna dagen. Orkar inte sitta uppe...

Hur kan självkänslan påverka ens psyke??? Funderar...... kanske tänker ja aldeles för mycket... Kanske har du rätt...



Som en blomma om våren slocknar ja på hösten. Jag går in i mig själv å mår dåligt. Jag älskar ju hösten men inte dess trötthet och förlamning som den ger min kropp. Min kropp sjunker långt ner och framåt våren tittar den sakta upp igen som de nyutspirande vårblommor som då kommer. Önskar ja hade all den kraft som dessa vårlökar ha för att kunna blomma ut stora å fina med granna färger när vintertäcket sakta smälter bort. Men jag krymer allt mer och jobbar hela sommaren för att lysa lika stark som solen. När ja sedan nått mitt mål är åter hösten här och ja faller som ett gulnat höstlös ner i mitt mörker.