August är sällan sjuk och OM han är sjuk är det inte så allvarligt. Nu är han SJUK.... fy det har varit en hemsk natt.... han har yrat... han har skrikit... jag har inte ens fått kontakt med honom. Han har stundtals varit så rädd och sett saker och varit stel som en pinne. Jag har faktiskt aldrig sett honom så och jag är glad att jag inte behövde åka in med honom.

Kan tänkas att han reagerar på ett annat sätt pga sitt funktionshinder. Han förstod inte att han yrade och drömde och var helt hysterisk.

Idag är febern något lägre och han har fått i sig lite lite att dricka. Albin är inte heller bra... yr och hög feber och mamman själv är helt slut och har huvudvärk pga natten som varit och pga att jag själv inte varit bra.

Fy vilket slut på helgen de blev och idag skiner solen och jag hade velat vara ute hellre än att ligga sjuka här. Har så mycket jag vill göra i trädgården. Men nu får de vänta tills vi är bättre. VILA står på programmet.



*******************************
********************************************

Det dåliga samvetet kommer dock smygande så fort man måste vara hemma från sitt jobb. Varför är det så? Man kan ju inte alls råda över att man är sjuk eller att barnen är detta men ändå gör de flesta av oss just detta. Som om vi är hemma utan anledning. De är hemskt att känna så. Det värsta för mig just nu är att jag idag får en elev och det känns mindre bra att inte vara på plats. Men som sagt... jag kan inte styra över detta.

Jag får själv alltid dåligt samvete om jag mår dåligt och ställer till det för någon annan. Stackars Daniel som fick ta bilen tur och retur till Södertälje för att JAG inte kunde stanna kvar på årsmötet.... jag var så dålig och så kunde jag inte vänta in tåget och vara med. Att blir sjuk borta när man inte kan ta sig hem själv är hemskt. Jag får dåligt samvete och jag skäms fast att jag vet att jag inte rår över det som händer.

DUM är vad man är. MYCKET dum.

Kommentera här ♥ 3 st