Så händer de.... ja de gör ju tyvärr de för mig. De händer. Något händer. Upp som en sol ned som en pannkaka utan att jag kan styra de alls.

Hur mycket jag är strävar mot det som fungerar så hamnar jag i det stora svarta återigen.

Varför jag aldrig är nöjd. Alltid behöver mera. Alltid vill ha mera.

Jag vet allt om hur man kan må. Jag kan alla skiftningar i måendet. Jag kan all gråskalor alla svarta hål. Jag har besökt de flesta.

Men givetvis finns det som för mig mot ljuset.

Tänk enormt de sista dagarna och vet att jag har de finaste man kan ha. Jag är glad för allt och jag är tacksam.

Ändå söker jag kicken. Fixen som ger energin och glädje och tillfredställelse. Fixen som ger suget efter mera ett uppehåll.

Sökandet efter bekräftelse. Hela tiden likt en issbrukare vill jag hitta kicken. 

Jag behöver ett fristad. ett vilohem i mig själv där jag är nöjd. Missnöjjet i det nöjda. För jag är ändå nöjd och tacksam. Fast ajg är ett ego som aldrig är just nöjd.

Hur ska någon förstå? Hur ska man någonsin hitta lugnet? När ska jag förstå mig själv. Acceptera?




Monstret, herr mörker tar över livet. När jag går in i det nya året ska monstret vara borta. Han ska bytas mot en ljus ängel.

Dreaming people... jag är ett drömmande väsen.



 

Kommentera här ♥ 5 st