Söndag....
Datum: 2010-05-09 ♥ Klockan: 09:56:48 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD
... det finns dock hopp.
Man kan hoppa.
Man kan välja att stadigt stå kvar och inte utvecklas något.
Eller ta det där klivet.
Klivet över stupet.
Hoppet.
För att komma vidare.
Ibland vet jag att jag inte ska ta ett kliv. Jag ska stå stadigt kvar och vara just nöjd.
Den oro jag känner i kroppen den känsla av att alltid vilja vidare och vilja mera den måste jag få bukt med.
Jag måste nå harmoni med mig.
Med mitt jag.
Acceptera.
Förstå att detta är jag och jag fungerar såhär men jag måste inte alltid kasta mig ut. Jag måste inte alltid ha saker för händer och HA... och vilja så mycket.
Men i andra saker ska jag våga. Ge mig iväg. Tro och känna att jag klarar detta. Jag kan och jag förmår.
Det finns något som river i själen. Något göder oron. Någon drar i mig. Någon får mig att vilja så mycket.
Just nu har jag inset att jag bör vara nöjd. Jag ska vara nöjd. Det finns inget där ute för just mig. Jag ska vara kvar hör i stunden.
Hoppet finns men i detta nu ska jag stanna i nuet och vara just nöjd. Inte hoppa. Inte ta ett stort kliv. Stanna här och älska livet.
Kommentera här ♥
8 st
Ja man ska ju va glad för det lilla man har, men ja saknar någon att vakna upp med i sängen på morgonen! Och dela allt med! sjävklar är min dotter det bästa ja har, men man saknar det andra också! Hoppas du haft en bra helg, kram
Tack så mycket, snällt av dig :)
Ah oki, varför är du orolig då? Ja jag har varit själv med henne hela tiden.. Hennes pappa bryr sig inte eller ens ringer, man bröja bli rätt less för hennes skull!
Många av tjejerna ser jag som goda vänner och vi delar en hobby tillsammans. Min hemsida för annat foto har jag på adress www.fintfoto.se
Oki det låter inte roligt, men ja kan förstå typ hur du menar, du kanske har depretion och ångest? Då brukar det kännas så, tro mej! Hoppas du får en trevlig kväll alla fall! Kram från oss
Hoppas det finns något som kan få dig att piggna till,har följt dig av och till något år och allt verkar va på ruta ett så dags att kliva fram ett steg,lätt att säga men det måste gå.
Har svarat på din kommentar på min blogg.
Man får njuta av livet som det är just nu, jag är mest nöjd med att jag äntligen bakade tekakor idag! =)
Så nu återstår lite packning, resten får jag packa efter tvätt imorgon!
Kramar