Fick väldigt ont igår vilket man trodde berodde på de galläckage jag fick efter operation. Därför fick jag rejält med smärtlindring igår och fick stanna.

Jag somnade sent som vanligt. Läste. Ligger trots allt på en fyrsal men igår när ja somna halv två ca va vi tre. Nu på morgonen va vi visst full styrka igen så gott måste ja sovit. Inte hört något trots att jag plockat ut mina öronproppar å lagt dom så fint på bordet bredvid sängen.

Tanterna va lugna igår. De fick gå upp å se teve och sätta upp små mål för dagen. Sex i morse ville en börja så de blev gjort så man kunde återgå till att vila och oroa sig. Oron är ju den stora boven. Ensamheten. Om man är sjuk så blir man sedd. Men det fungerar ju bara kortsiktigt. Hittar man inget fel så är de svårt. Oro ställer till mycke och rädslan över att komma hem och bli ensam.

De är inte lätt att bli gammal och de skyr inga medel att få till de så man får uppmärksamhet. Har lärt mig massa kan ja säga. Piller är en bra väg att döva men när man inga får ser ja ju vilket dilemma de ofta är i. Ett missbruk av piller och en oro och ensamhet som de inte tar sig ur.

De som verkligen kan klaga som ligger med svåra smärtor oroar sig för sänggrannen och klagar minimalt. Men att ha små mål till sysselsättning tycker ja va ett bra sätt de jobbade efter här. De va glada efter teve tittandet igår vett kungen. Kvällsbestyren blev senarelagda och gick lätt och som de sovit i natt. Både snarkat och pratat i sömnen. Ler.

Jag ser fram emot att ta mig hem. Jag är även glad att man igår sköt upp min bröstoperation. Jag skulle inte orka igen på tisdag. Nu blir de den 17 de och de känns skönt. En sak i taget. Det tig några dagar detta bara och så igen om några dagar. Nej. Kroppen va rejält slut. Bröstet hinns med. Så får de bli. Gallan var akutare. Glad jag fick denna akutoperation.

Kommentera här ♥ 2 st