Måsten

Datum: 2011-11-20 ♥ Klockan: 12:22:55 ♥ Kategori: Kropp å själ/ADHD

Va håller vi männsikor på med egentligen? Varför rusar vi runt, i alla fall många av oss och gör saker vi tror vi MÅSTE. För att alla andra anser eller för att de gör? Eller för att vi tror att vi ska och måste?

Varför ska jag fixa pynt runt andvent och jul för att man SKA? Jag är ju inte ens troende. Julen handlar ju om den kristna tron och Jesu födelse om man ska titta krasst på detta. Våra tradiotioner där vi lindat in en massa annat som inte handlar om det ursprungliga. Konsumtion är ju en stor del i våra traditioner idag. Dagar kommer till för att vi ska handla. Laga viss mat och jäkta runt. Slå in paket så vi klistrar in oss själva i tejp och klister och lack och vänder ut å in på plånboken så vi får leva på vatten och bröd hela Januari.

Bild: För två år sedan gjorde jag massor med dörrkransar. För att det var så förbannat skoj. för att jag ville. Förra året ville jag inte och sket i det. I år har jag haft lusten men inte någon motor att komma igång.

I vår familj har vi en mamma, alltså jag som inte alls gillar detta. Jag kan tycka det är mysigt med ljusen i fönstren de lite mer murriga färgerna eller det röda. Jag älskar julmaten som dock är mat man skulle kunna äta när fan man är sugen på den. Jag tycker om att få en present men varför ska allt komprimeras till en dag på året? då ska vi städa baka och handla och pynta och skura och dona och helst träffa massa människor helst ur släkten som vi aldrig ser annars på hela året. VARFÖR ska detta ske just nu? Varför kan man inte bara ses när som helst?

Det skapar stress. Alla säger ändå numera eller många av oss att nej jag stressar inte runt och jag gör det jag vill. Men ärligt är de verkligen så? Är vi så starka så vi orkar stå emot?

Jag firar jul för mina barns skull. För att de ska få en jul som jag fått för mig att de vill ha.

Bild: Förra årets köksfönster till Advent. Klassiskt. Men i år orkade jag inte hänga ipp några grå med tomtar. Det är rött och linnefärgade längder.

Igår frågade jag mina stora killar när jag faktiskt bytt gardiner i fönstret i köket för att jag ville. ( men jo givetvis hade jag advent i skallen och i tanken. Man borde även ha mera höstaktiga gardiner även om gardinerna som är höst i sovrummet suttit där i 1½ år Oooops... de är dock helt rätta igen och sommaren överlevde vi oxå. ) Jag frågade dom om vi skulle skita i att fira jul?

-Ja varför inte svarade de faktiskt.

August däremot som är fixerad vid jul och redan för någon vecka sedan visade den låda han tydligen förvarar sina tomtekläder i. Så ja där kommer det komma en KROCK.

Bild: August med Tomten på Tomteland i somras. Han provar Tomtens käpp. En idyll för August som älskar detta med Jul och Tomtar och sagoväsen. Perfekt. Ett paradis. Vi borde åka dit nu under adventshelgerna. Om det vore snö.

Jag säger varje år att nu ska vi inte köpa massa julklappar för jisses de får så mycket och ändå är vi få i familjen som byter klappar. Men ja ni vet det bara blir så mycket. Mina barn är ändå förbannat tacksamma och nöjda men vad de får. Men i år ska de fasen inte vara massor med klappar. Varför? Mina barn får saker under hela året. När de behöver, när jag vill överraska. När jag vill ge dom. Varför just nu?

Själv köper jag mig det jag vill ha när jag vill eller sparar till det jag vill ha.

Julsakerna blir mindre å mindre fast jag målat egna tomtar i massor. Jag älskar att pynta granen eller köpa udda saker till den. Jag har haft min egna lilla karton med pynt som JAG ska hänga upp och man får inte pynta vår gran på vilket sätt som helst. Men jag ställer upp granen dagen innan julafton och om jag gjorde som jag velat hade jag tagit bort den på juldagen. Men innan nyår är allt borta. Pang säger de så står de mig upp i halsen. Det känns som jag gjort så mycket och så är de över på någon timme. All luft går ur mig och jag känner mig så förbannat tom. Meningslöst.

Bild: en av alla dew tomtar jag målat i poslin. Älskar dom. Har massor. Men orkar inte ta fram dom längre.

Jag är så förbannat tacksam att Malou gör massa juliga saker med August. Jag är så förbannat glad över att hon igår sa att i helgen ska vi göra pepparkakshus. Tidigt men jag veeet att August letat pepparkaksdeg tidigt och tjatar om detta redan i Augusti. Att han faktiskt går till personalen i affären och undrar om de inte har deg. ( Nej han har nog inte kommit på att mamma kan göra EGEN deg, tack gode gud för detta. ) Jag säger varje gång att NEJ AUGUST INTE BAKA PEPPARKAKOR IDAG, EN ANNAN GÅNG. Ungen svarar då att han kan baka själv och förra året gjorde han helt ärligt i stort det helt själv. Jag bakar vad fan som helst men pepparkakor? Nej jag önskar att jag ville. Jag önskade att jag ville göra pepparkakshus men ett sånt färdigt på affären gjorde mig folkilsken en gång. Jag blir arg och irreterad och är den absolut sämsta mamma som finns. Jag pallar inte sånt. Kan inte. En arbetskompis bakar egna helt underbara pepparkakshus utifrån något de bestämt innan. Gör sitt eget hus, slottet eller ja ni vet. Jag önskar jag orkade, ville, kunde men jag har accepterat att det inte är jag. Jag gör inte sånt. Jag gör annat. Jag gör det jag VILL och är bra på. Det duger ju. Men ändå.... vi borde så förbannat mycket.

Bild: August fixar pepparkaksbaket helt själv. Jag sitter bredvid å hjälper honom med ugnen.

Vi ska och vi måste. Vi ska skita ur oss julstämning på beställning och pynta med tindrande ögon och spy ur oss klyschor vi inte står bakom och givetvis hinna säga att neeeej guuuuud nej man gör de man vill och orkar. Det är iiiiiingen som bryr sig.

Men alla vet att så är de inte. Inne i oss själva bor en lite juljävul som liksom sticker eldgaffeln i arslet på oss och säger PYNTA och LE... för nu är de jul igen ja nu är de jul igen å sedan kommer den förbannade Påsken och då ska vi vara gula och pastellfärgade och äta äckliga påskägg som är så vidriga men LE ska vi och tugga i oss och så börjar nedräckningen till MIdsommar och jul igen och ännu mera köpgalna dagar som man kan hitta på. Mors dag, kanelbullen ska vi inte glömma och semlorna och våfflor samt fars egna dag och så ska vi vara vänlig en vecka och fortsätta vara uppkäftiga resten.

Bild: Ett år torkade jag Apelsiner och hängde upp. För att jag ville.

Nej fy fan... jag hoppar nog julgranen i år tror ja..... Å inte fan blir de lättare när man har barn som har en familj till som de ska fira med. Alla vi med skilsmässobarn. När man som familj kommer ikläm för att andra ska ha sina barn. För att de ska ha sina traditioner som av någon anledning är viktigare är vår och man ska ta hänsyn till. Inte fan är de lättare när julafton ska komprimeras till några få timmar för att fler ska delta eller dra i barnen. Nej stackars ungar säger jag. Vi har varit flexibla och firat jul andra dagar än den 24:de. Men ibland undrar jag varför just VI alltid ska vara de som är undantaget och ställa oss i andra ledet? Varför har en del föräldrar ensamrätt eller rätt att bestämma att de är viktigast och de utgår från att de är självklart att just DE ska ha barnen medan den andra föräldern står där och alltid får vara på andra plats. Nej fy fan va dessa dagar skapar skit i maskineriet. Egot kommer som ett brev på posten och jag är så förbannat trött på att man aldrig frågar efter. Hur ska VI göra... nej bara såhär ska JAG ha de. Spyr. Jag är så ledsen för alla dom som har dessa ex i bagaget som inte förstår att de inte alltid måste vara medelpunkten och att dessa dagar ibland måste ge plats åt andra. Vilken tur att vi inte tar striden och att vi låter detta bero. Men varför undrar jag och blir ännu mer arg. Skita i att fira eller fira utav helvete och KRÄVA rätten. Skita i att ta hänsyn och bete mig som andra gör. JAG JAG JAG...

Bild: Vår gran något år.

Jag hoppar av jultåget. För ingen verkar höra att jag drar i handbromsen eller känner mig överkörd. Jag ställer in. Hoppas av. Tar en poppis time out. Jag tänker fira julen som jag vill. Jag tänker inte ta hänsyn till någon annan. Jag tänker vara ego. Jag tänker inte ta hänsyn mera för nu får de vara nog att vara andra till lags.

Kommentera här ♥ 6 st

Tack hälsar han!;)

Åh jag som älskar julen å längtar massor! Men alla är olika och alla ska få vara precis som man vill =) Man ska inte tvingas för vad andra tkr!!!!



Kram !

Tack hälsar han!;)

Åh jag som älskar julen å längtar massor! Men alla är olika och alla ska få vara precis som man vill =) Man ska inte tvingas för vad andra tkr!!!!



Kram !

Jag måste få invända här. Julen fanns i Sverige innan kristendomen. När några fick för sig att nu skulle Sverige "kristnas" så möttes de av folk som inte ville ge upp sina gamla traditioner. Därför blandades den nya religionen in i de gamla traditionerna så att det blev en "mjuk" övergång och så började man fira Jesu födelse vid jul istället för det ursprungliga. Den ursprungliga julen firas på vintersolståndet och man firar att ljuset är på väg tillbaka. Man firar med fest, god mat och gåvor till varandra. Visst låter det bekant? Det är en stor del av dagens jul, där kristendomen nästlats in så att folk numera tror att man enbart firar för att det påstås att Jesus föddes då. Jag är ateist och firar den ursprungliga julen :-)

Jag vägrar ha julgardiner... och just nu vill jag inte inse att det snart ska pyntas igen.. suck

Det är helt galet att det snart är jul..

Svar: Ja, åldern förändras med åldern kan man säga :-) För numera tycker jag inte 30, 40 eller 50 är gammalt. "Gamla" människor är egentligen de som beter sig "gammalt" tycker jag och det känns som att det blir färre och färre som beter sig efter vad jag anser är gammalt.



Jo, när folk hetsar över att få färdigt inför advent så struntar jag i det eftersom man i den ursprungliga julen inte firar advent. Jag gör i ordning det jag vill och NÄR jag vill det :-) Det blir mycket lugnare på det viset också.