Ja ni vet man SKA ju så mycket om man ska va en bra mamma. Man ska ju låta barnen vara med. Mina barn FÅR vara med, men jag kan ärligt säga att jag helst bakar bullar å kakor själv. JA en sockerkaka funkar,,, å visst de får hjälpa till här hemma å kan ta sig att äta själva och laga mat. JA de kan de... de får gärna grejja bara de plockar undan efter sig. Mina barn FÅR göra saker själva. När jag lagar mat så visst de kan få hacka en gurka eller duka. Men jag har sällan tålamod att de är MED när jag ska laga mat eller baka. Jag vill få de gjort, överstökat. Daniel är MYCKET bättre på de där. En BRA pappa... perfekt pappa. 

Å så skulle vi äta något igår. Jag var ju TRÖTT.... å så va kylen rejält tom eftersom ja ekonomin inte håller. ( Eftersom vi inte har de där jobben med de enorma lönerna och dessutom råkade bli sjuk å en går i skolan å slutade precis så hamnar man gärna i någon form av skarv. ) Men de fanns ju grejjer till pankaka. Å DE e ju SÅÅ roligt att göra när man e trött. Men en del KAN ju inte ens steka pankakka men de kan ju jag i alla fall å de flesta barn ink min pappa älskar ju pankaka.

Så jag sa helt enkelt jag offrar mig. Jag steker pankaka. ( Daniel blev ju givetvis glad att jag äntligen orkade göra något överhuvudtaget här hemma efter all sjukdom. Den kraken har väl slitit halvt ihjäl sig. Inte lätt att leva med denna tragiska människa... ler stort. )

-JAG HJÄLPER TILL, sa August.

Å nej jag ville ju inte ha hjälp. Men han drog upp kylen å kolla om vi hade grädde... tog fram. In i skåp å lådor å fram med elvisp och bunke. 

Jag tänkte OKEJ du vispar grädde och JAG fixar de där som jag inte vill ha hjälp med. De e ju toppen om någon fixar grädden. Man ska ju vara positiv.

De trodde ja ja.... när grädden va klar å jag försökte få honom att duka så tog han fram pankakslaggen... gryta med tallrik, ja jag brukar ha en gryta med lite vatten på spisen å tallrik på så lägger ja pankakorna där å de håller sig varma.... Å NU skulle VI steka pankakor. Nej sa jag mamma gör de här själv för jag är ju så trött så jag orkar inte med något knövel.

Men så åkte skopan fram å ner i smeten... smöret fram.... 

Så August öste smet i laggen.... å jag vände. 

Sådär fortsatte vårt teamarbete. Så gick en pankaka sönder efter kanske tio...

-Men va fan ja pallar inte med sånt här säger jag.

-Men mamma alla andra är ju hela. EN är väl inget.

Nej helt riktigt.... va är väl en trasig pankaka när mamman klarar av att göra detta TILLSAMMANS med barnet.

Jag måste helt enkelt varit för trött för att orka bry mig i att jag faktiskt fick hjälp? Eller? Nåja.... något har jag väl ändå lyckas med för mina ungar KAN ju ändå massa i köket. De kan göra sig lite enkel mat. Å den stora frågade ju till nyår hur jag gjorde fläskfilee i stekgrytan å hur ja fixade såsen osv. Jag förklarade å han fixade detta själv till sig å sina kompisar. En del får ju inte ens bre sig en macka själv och andra barn får ju inte äta själva som små för de kladdar och andra får väl knappt hemlagad mat idag. Som sagt en del köper ju färdiga pankakor eller gör inga alls för de kan inte. De kan inte laga egna köttbullar eller annat heller. Visst man är inte intresserad av samma saker å de är OKEJ... men många är ju snabba å kasta skit om man inte gör än de ena än de andra med sina barn för de SKA man. Å kritiserar andra hur de väljer att göra med sina barn. Men att de själva bara kan ge sina barn halvfabrikat å låta dom dricka dricka varje dag eller aldrig behöva röra sig de e ju att vara en ansvartagnande mamma.

Å ja jag vet...dessa mammor är troligen skitbra på att sitta på golvet och leka hela dagarna med sina barn eller jättebra på att se till att deras barn gör de dom själva anser är de bästa utifrån sina egna intressen. Jag står ju ändå ut med att barnen gjort sina val när de tex gäller intressen. Jag var väldigt delaktig när stora grabben spelade vollyboll fast de va de värsta ja visste, vollyboll alltså... å jag frös många timmar i ishallen medan Albin spelade bandy och jag fick verkligen ta mod till mig när jag behövde hjälpa August med hästarna. Men jag har gjort detta för mina barn. Andra anser man är konstig om man INTE vill följa med sina barn när de spelar fotboll för man tittar ju för barnens skull eller för att de är kul när barnen spelar men de skulle ALDRIG stanna i stallet.... nä då åker de å handlar. Frågar man va skillnaden är så jaa de är ju skillnad bara.... 

Hur som helst är ju vissa mammor ändå så mycket bättre än alla andra. Bättre än mig som inte orkar låta dom va med när jag lagar mat. Å som tycker man ska städa å bädda sängen eller hjälpa till med diskmaskinen eller något annat i hemmet.

Men igår gjorde ja rejäla framsteg. Jag fixade att göra detta pankaksstekande till något VI gjorde tillsammans. De e fasen bra, å jag låter mina barn växa. Å jag växte lite... snart är man väl en sån där PERFEKT mamma med perfekta jobbet och lantställe i skärgården, ordförande i föreningslivet och invald politiker och vidare rättar jag in mig i leden å gör som alla andra.

Å idag ÄR jag medvetslöst trött. Andra dagen på jobbet. Så nu sitter vi här, jag och August. I mörkret vid varsin dator. Ögonen är smala som springor och jag skulle kunna somna. Jag tycker allt i skallen ÄR kaos. Men jag har gjort en eller ett par bra saker idag med. Jag har ju liksom även fått min elev att växa och bli så jäkla duktig. Hon har Utvecklats. Så hur jäkla tragisk man än är så lyckas man visst ändå på något vis. Både mina barn och elever är ju jäkligt trygga. De växer. De får massa kunskap. De utvecklas. Å hur sträng och tjatig man än kan vara så är de ändå så att de vågar komma till en med allt. 

Jag kanske har svårt att ha med barnen att rulla köttbullar, men handleda och visa dom vägen och ge dom chansen till lärande de kan ja tydligen. Å i mitt arbete med elever där jag ständigt står i en lärande process att ha dom med mig och visa och låta dom delta har jag inga problem med alls. De är så förbannat skoj. Lära dom de som jag är duktig på. Mitt jobb. Förmedla min kuskap. Ge dom trygghet så de vågar prova, misslyckas och utvecklas. De klarar jag av, och nu kan jag även steka pankaka med August. 

Kanske är jag ändå den perfekta mamman. Även om jag aldrig kommer bli som du. För jag kommer gå min väg. Göra på mitt sätt. Jag har mina barns förstroende. Hemlagat eller inte. Helylle eller bullmamma. Direkt tragisk och trasig ibland.... men jag respekterar andra... även mina barn.