Igår...
Datum: 2010-06-28 ♥ Klockan: 08:49:19 ♥ Kategori: August/barnen/Autism
.... var den långa vägen hem från Vimmerby och vi passade på att hälsa på i Bullerbyn...
Vi hälsade även på i Katthult Lönneberga och fick se Emils filmhus. Som de flesta vet är ju dessa hus inte mer än kulisser. Man har inte spelat in inne i husen utan man har bara spelat in i omgivningarna... Samma gäller Pippis hus som står på Gotland och Kneipbyn. Det huset får du i och för sig gå in i men det är inte där inne man en gång spelade in.
Vi träffade hon som idag bor i Emils hus och hon berättade att Emil spelades in i Mariannelunds folkhögskolas Aula... där stälde man iordning som man tyckte det skulle se ut inne hos Emil i huset. Så det vi ser i filmerna är kulisser.
Vi har haft en otroligt fin helg. Jag har fixat att köra och hitta... fast det blivit lite funderingar och lite felåkning hemåt. Men annars jaaaa jättebra ahr de gått.
Fint väder och vi har ätit gott och njutit av Astrids sagovärld.
Nu är de va man kallar vardag igen... jobb väntar ikväll och man ska grejja lite dessförinnan här hemma.
Kommentera här ♥
2 st
Åh vilka härliga bilder! Kul och få se det på plats!! :)
Klart jag hämtar honom där, inga problem! :)
Lite intressant det där med filmer egentligen, vad mycket fejk allt egentligen är.
SV: Filosofi är intressant :)
Haha, vad hade du satt för betyg då? :P
Det där med Gud och Jesus lär vi aldrig komma fram till någon sanning om. Vissa hävdar att han finns, andra inte. De troende har sina argument för varför han skulle finnas, men deras argument håller oftast inte för en icke troende har jag fått en känsla av. De vetenskapliga bevisen för att Gud aldrig har existerat tycker jag är tyngre. Det är svårt det där...
Ja, det är också intressant. Finns verkligen allting runtomkring, eller är det bara i våra huvuden allt finns. Alla ser samma sak, men är det inte så att våra hjärnor kopplar det så att vi ser samma sak. Hon där borta som ser samma sak som jag, finns hon föresten? Det kanske bara är i mitt huvud hon finns, likaså träden där bakom. Är det så, vad är då verkligheten? Finns våran egen kropp, eller är den också bara en tolkning av vår hjärna. I så fall, är det bara vår hjärna som existerar, eller gör den inte det heller?
Det är invecklat och rörigt sånt där, men intressant är det! :)
Så han som kan alla datum och så har lärt sig det fotografiskt? Hur kan man då tolka det om man i övrigt varken kan läsa eller skriva, inte kan siffrorna? Hur går det då ihop att man kan just alla datum, när som helst?
Jag är nog ganska säker på att det kommer kännas likadant när vi väl träffas. Självklart finns risken att det inte gör det, men den är nog väldigt liten. Både hon och jag vet vad vi känner och det ska nog mycket till om alla de känslorna ska försvinna. Älskar man någon gör man det. Det är personwn i fråga man älskar. Vi har lärt känna varandras personer ett bra tag nu, så jag tror nog det blir bra, men självklart vill man träffas oftare. Så ofta det bara går och tankarna om att flytta finns ju där... :)