Datum: 2011-12-31
♥
Klockan: 12:37:04
♥
Kategori: Allmänt
Trodde i min enfald att jag skulle få må bra. Men icke.
Väl hemma igår gick de bra några timmar. Sedan kom febern. Å jag har svårt med maten. Eftersom jag ätit dåligt länge så är matlusten obefintlig. Å utan mat blir man inte pigg. Sedan är de ju magen. Jag har ju IBS så magen är ju inte okej. Efter operation kan de ju va besvärligt ändå så nu är de inte bra.
Funkar inte mat å mage funkar inte kroppen. Funkar inte min kropp så mår ja dåligt psykiskt. De är ofta mycke i livet så de krävs enormt lite för att jag ska ramla över kanten. Jag har ramlat över nu. Som vanligt.
Att de är nyår och att jag mått skit i veckor läggs på med det dåliga samvetet. Att man inte orkar. Att man lämpar över på de andra i familjen.
Orkat duscha. Ätit lite frukost. Gråtit. Känt mig ynklig. Jag pallar inte att må dåligt. Jag är ingen kämpe.
Solen skiner. Jag hör hur tjejerna och Daniel förbereder nyårsmaten. Min fina familj. Jag är så tacksam. Å tack N som står ut med mitt gnäll. Men de är skönt med någon som förstår hur de känns. Med ångesten. Hur man fungerar.
Men de ska bli bättre. Det vänder. Det vet min tröga skalle oxå. Men just nu känns de tungt. Ledsamt. Vill så mycket. Men det har varit för mycke. Kroppen som inte fungerar och några andra saker som frestar på. Jag behöver lugn.
Jag hoppas på ett bra nytt år. Man måste se framåt.
Gott nytt år på er.
Datum: 2011-12-30
♥
Klockan: 09:26:20
♥
Kategori: Allmänt
Fick väldigt ont igår vilket man trodde berodde på de galläckage jag fick efter operation. Därför fick jag rejält med smärtlindring igår och fick stanna.
Jag somnade sent som vanligt. Läste. Ligger trots allt på en fyrsal men igår när ja somna halv två ca va vi tre. Nu på morgonen va vi visst full styrka igen så gott måste ja sovit. Inte hört något trots att jag plockat ut mina öronproppar å lagt dom så fint på bordet bredvid sängen.
Tanterna va lugna igår. De fick gå upp å se teve och sätta upp små mål för dagen. Sex i morse ville en börja så de blev gjort så man kunde återgå till att vila och oroa sig. Oron är ju den stora boven. Ensamheten. Om man är sjuk så blir man sedd. Men det fungerar ju bara kortsiktigt. Hittar man inget fel så är de svårt. Oro ställer till mycke och rädslan över att komma hem och bli ensam.
De är inte lätt att bli gammal och de skyr inga medel att få till de så man får uppmärksamhet. Har lärt mig massa kan ja säga. Piller är en bra väg att döva men när man inga får ser ja ju vilket dilemma de ofta är i. Ett missbruk av piller och en oro och ensamhet som de inte tar sig ur.
De som verkligen kan klaga som ligger med svåra smärtor oroar sig för sänggrannen och klagar minimalt. Men att ha små mål till sysselsättning tycker ja va ett bra sätt de jobbade efter här. De va glada efter teve tittandet igår vett kungen. Kvällsbestyren blev senarelagda och gick lätt och som de sovit i natt. Både snarkat och pratat i sömnen. Ler.
Jag ser fram emot att ta mig hem. Jag är även glad att man igår sköt upp min bröstoperation. Jag skulle inte orka igen på tisdag. Nu blir de den 17 de och de känns skönt. En sak i taget. Det tig några dagar detta bara och så igen om några dagar. Nej. Kroppen va rejält slut. Bröstet hinns med. Så får de bli. Gallan var akutare. Glad jag fick denna akutoperation.
Datum: 2011-12-29
♥
Klockan: 14:01:42
♥
Kategori: Allmänt
Ligger i karlstad. Opererade gallan igår. De har gått bra förutom ett galläck i buken.
Skulle röra mig nu och har väldigt ont som troligen beror på detta. Känns jobbigt. Planerad hem men nu har jag sådan oro i kroppen också. Väntar på läkaren igen.
Ligger på en fyrsal. Jag, en karl samt två damer. Blir en del aha upplevelser. Trodde ja genom jobbet mött de mesta. Ler. Men icke.
En klassiker nyss va att en av personalen blev nerröstand. Man ville ha den trevlige killen som jobbade i natt och på morgon till hjälp.
Vidare vill man ha sömntablett till kvällen då man inte sovit på hela dagen. Den va helt ny för mig. Brukar annars vara att man sovit på dagen och därför har svårt att sova. Ler.
Hann även mitt i allt på uva säga till en sköterska med otroligt tråkig inställning till resten av personalen och till slut mig. Ifrågasatte varför ja skulle läggas in. Detta hade min läkaren beslutat. De fanns nog ingen plats enligt henne så ha skulle få ligga i korridor. Sen skulle hon plötsligt rapportera över mig fast hon inte hade mig. När ja frågade va hon höll på med stöttade hon sin kollega. Vilken människa. Hon kom sv sig när ja fråga va hon ville med detta. Lägga sig i saker hon inget visste om. Hotad av min sköterska som kunde sin sak som till å med va narkossköterska.
Datum: 2011-12-27
♥
Klockan: 18:56:33
♥
Kategori: Kropp å själ/ADHD
Joda... jag lever ju. Klart jag gör. Men intresset från er som läser bloggen är så sval att jag troligen kommer lägga ner den. Inte många som kommenterar. Kvittar snart vad man lägger in så inte någon respons alls. Känns enormt trist måste jag säga.
Jag skriver inte för andra kanske rent ut så men nja när inte några reaktioner kommer så får man väl ändå anta att intresset inte är så stort för vad jag skriver. De som kikar in läser kanske inte ens eller så läser man av fel anledning. Nej jag vet inte.
Jag har i alla fall haft de tufft nu och idag äntligen efter några samtal fått igenom en akut operation av gallan. Men har ont å mår inte så bra.
Var i alla fall okej på förmiddagen så jag hann klippa å sen hem å färga håret. Har även lämnat lillprinsen till mormor.
Återgick till svart. de är ändå jag. Å så kort på ena sidan....
För övrigt är Julen slut. KANON de... å varensa julsak åkte idag. Så förbannat skönt. Julen va om man bortser från mina bekymmer lugn och skön men ärligt hade jag mer än gärna rest bort å bara myst. Skippat massa klappar och allt pynt. Mina barn får de behöver när de behöver de, de behöver inte vara jul.
Men vi har haft de gott. Å vi har sett massa film å bara haft de GÖTT.... några stunder för oss själva har vi haft jag och Daniel men eftersom jag går på flytande kost och massa smärtor har vi valt att bara vara hemma. Å de har varit hur skönt som helst.
Nåja. Nu ska jag hitta något att stoppa i magen. Typ soppa och sedan lägga mig och läsa. Vidare blir de att samla mig mentalt för operationen. Det blir ju en imorgon sedan har jag min andra operation på tisdag till veckan. Vi planerar i alla fall lite nyårsfirande och jag hoppas kunna njuta av lite mat igen då.
Datum: 2011-12-25
♥
Klockan: 13:28:09
♥
Kategori: Böcker
Då har ja läst senaste boken av Liza marklund, Du gamla du fria.
Denna är nog en av de bästa hon skrivit får jag lov att säga. Riktigt bra. Så den rekommenderar jag starkt.
Vill du läsa mera om boken kan du göra ett besök på
BOKUS
Datum: 2011-12-23
♥
Klockan: 22:36:00
♥
Kategori: Allmänt
Jag har fortsatt vara dålig. Inget fungerar och ni börjar kroppen ge upp. Psyket med. Fick sjukskriva mig igen. Detta tar. Även ekonomiskt.
Har sovit ca 12 timmar efter ett riktigt bakslag igår. Fick sedan åka in till akuten idag. Nu säger läkaren att ja ska ringa in på tisdag. Att jag ska opereras i mellandagarna. Jag tror de föst då ja ser de.
Jag har dock förstört magen med medicinerna nu så nu är magen paj med. Så mera mediciner. Andra piller.
Jag hoppas kunna klara julhelgen för barnens skull hemma.
Fick en anonym kommentar. Kul med människor som har åsikter. Men jag tycker de e tragiskt när man inte vågar stå för sina åsikter utan är anonym. Nåja. Valet är fritt. Anser man att jag inte kan skriva behöver man inte läsa. Skriver inte texter i min blogg för att bli betygsatt för min kunskap i svenska. Jag skriver för skrivandets skull. Bryr mig ganska lite om hur "rätt" de blir. Annars har och hade jag genomgående femmor i svenska genom skolan.
Nu önskar ja er alla em god jul från sängen.
Datum: 2011-12-22
♥
Klockan: 12:03:46
♥
Kategori: Hemmet
Igårkväll kom snickarn å började göra klart i trappen. Man har byggt en solid möbel med hyllor för ena sidan. Samt en kortsida. Sedan blir de spalje/staket på andra sidan.
Det blev lite konstigt. Har ju varit så öppet. Stort. Men säkerheten gör ju att vi måste ha något form av staket. Sedan ville jag ha praktisk förvaring.
Så nu är en del på plats resten ska väl hinnas med idag. Sedan får vi förståss måla detta vitt. Å i trappen ska de fortsättas upp med panelskivor.
Men såhär ser de ut såhär långt.
Datum: 2011-12-21
♥
Klockan: 18:33:44
♥
Kategori: August/barnen/Autism
August har ju en liten fixering kring jul. I år har de dock varit ganska lugnt.
Idag visade han mig en tomteluva han sytt i slöjden. Ja kan utan att överdriva säga att den är jättefin. Man kan inte tro en nio åring sytt den som haft syslöjd en termin. Mamma ÄR stolt.
Så nu hoppas ja August tar den på på fredag när han blir med mig till jobbet. Å givetvis resten av tomteskruden. De gamla på jobbet kommer uppskatta en tomtenisse de vet ja.
Idag fick ja även klart med dietisten ang August. Vi skrev matdagbok i fyra dagar. Så vi vet nu att trots allt vi gör så får han i sig 400 kalorier för lite. Å då va dessa dagar skapligt bra dagar. Andra är ju långt värre. Så än mer smör och feta produkter. Mera mellanmål. Men han ska ha en till två näringsdrycker per dag av en extra energiberikad sort. Fortimell energize blir de istället för den vanliga.
Känns bra att man tog tag i detta. Inlärning och koncentration påverkas enormt av att inte få i sig det man behöver. Man orkar ju inte. Att ta hjälp av en dietist var för oss självklart. Då vet man vad som gäller och hur bilden ser ut. Har hört andra som pratar om sina undernärda autistiska barn. Barn som äter ensidigt. Men man behöver en hel del kunskap för att fastställa om de handlar om näringsbrist och undernäring. Jag frågade ju också om man skulle använda sig av vitaminer men nej. Näringsdrycker ger ju ett komplett näringsintag. Du blir ju inte av med en näringsbrist eller undernäring genom vitamintabletter. Detta känns därför helt rätt. Men imorgon ska ja inhandla smör oljor och bra nyttiga mellanmål så vi får mycket naturliga källor till näring och fett. Utan fett fungerar inte vår hjärna.
Datum: 2011-12-19
♥
Klockan: 17:36:54
♥
Kategori: sjukhus/sjukdom
Ja hoppas verkligen att jag har förtur om det blir avbokningar på operation. Akuttid den 17 januari känns inte okej.
Lovar att operationskordinatorn har mig i örat first thing imorgon.
Å jaa jag kommer åka in så fort de blir katastrof MEN så länge får jag försöka kämpa på.
Jag har jobbat idag i alla fall. Men de gör ont. Men va gör man? De kunde sjukskriva mig men ja tror inte de går igenom hos f kassan om jag ska vara ärlig. Sjukskriven i väntan på op en månad. Jo tjena.
Grejjen är att jag har min andra operation den tredje. De kunde gott ta båda sakerna samtidigt. De kunde man inte. Häpp... men om jag skönhetsopererar mig kan de ta HELA kroppen på en gång...
Nåja... imorgon kommer jag ringa. Jag hoppas detta bara är en tid att senare än såhär blir de inte utan de KAN bli förr om det blir återbud. Men sån tur har jag väl inte.
Det jag är rädd för är ju att det blir akut. Stopp alltså eller en retning på min bukspottkörtel igen. DET vill jag inte. Med min vanliga tur så blir de väl så... helst på julafton eller nått i den stilen.
Men så ska man ju försöka se de positiva i allt. Eftersom jag knappt kan äta så kommer jag ju gå ner i vikt. Kanske få sån fin getingmidja. Detta innebär ju att matkostnaderna kommer gå ner eftersom jag i stort sätt inte kan äta speciellt mycket eller speciellt många saker. Man skulle ju leva på soppa så om jag gör detta ja DÅ blir de jättebilligt. Detta gör att vi sparar massor med pengar som jag kan lägga på alla kostnader för läkemedel samt sjukhusbesök innan jag har frikort. Sedan får vi över till något roligt vi kan göra när jag mår bättre igen.
Å nu ska jag strax åka ut till stallet och titta på terminens sista ridlektion med min goa unge August.
Datum: 2011-12-19
♥
Klockan: 07:22:00
♥
Kategori: Böcker
En debutbok. Barnflickan. Skriven av en Hanna Von Corswant.
Detta ska vara en thriller...eller skräck. Men jaaa jag vet inte. Psykologisk thriller kallar ja de inte ens. Det är en enda lång historia där man inte vet vad som är sant och inte... men ändå. Nej de tar inte tag i mig.
Det handlar om Karin som kommer till Frankrike och ska vara Au pair. När hon kommer dit finns inget barn och saker börjar hända i huset. Saker blir mer och mer konstiga och man blandar händelserna med Karins tidigare liv hemma i Sverige.
En bok att läsa? Jo visst. Men ingen bok jag fastnat för.
Vill du läsa mer om boken så kan ni gå in på
BOKUS.
Datum: 2011-12-18
♥
Klockan: 12:44:39
♥
Kategori: Kropp å själ/ADHD
Tänk va åren går. Hittade denna bild på Myspace igår.
Bild: Mina tre. Vi var på Kolmården. Kan tro August är två här. Så liten knatte. Å de andra två... Oskar måste gå i tvåan. Albin måste vara fem. Så små. Man kan inte förstå.
Bild: Mina vovvar. Isak som inte lever längre. Julle som jag hade som valp. Men han bor faktiskt utanför Kristinehamn om han lever än. Saknad. Hund vill jag ha igen men just nu finns inga möjligheter.
Bild: Min gojja Ville. Som idag bor hos Maria. En Alba Kakadua. En dröm. Här sitter han med på duschhandtaget och duschar. Eller rättare sakgt dricker vatten så det står härligt till.
Bild: Jag. En av de första bilder jag tror Daniel såg på mig. Jaaa... han föll tydligen. Fyra år har vi hängt ihop nu. va åren går.
Bild: Min man. Denna bild är från vår första jul tillsammans. Alltså är det fyra år sedan. Då förlovade vi oss också. Min man. Han som älskar mig. De ni.
Ja som sagt åren går fort. Tre barn. Två äktenskap. Vänner som kommer och går. Vänner man knappt träffar. Nya vänner. Nya bekantskaper. Saknaden efter de man förlorat. Saker man gått igenom. Saker man minns med glädje andra med sorg. Saker man borde ha haft ogjort. Saker man helst glömmer.
Just nu en tung tid. En tid som måste vändas. Jag försöker alltid se det positiva i allt. Jag försöker verkligen göra de. Man måste. Man överlever inte annars. Jag tar en stund och dag i taget.
Jag gör ingen stor sak av något heller. Jag tar det som det kommer. Ingen hets. Inga stora krav. Försökt lära mig att MÅSTEN inte finns. Jag gör det jag vill. För att jag vill och inte för att andra tycker. Det är mitt liv och kanske är det ett liv andra inte alls förstår. Men de är inte deras liv. Livet är ju mitt.
Bild: Jag för kanske sex år sedan.
Man går igenom mycket i livet. Man lär sig genom hela livet. Nya erfarenheter gör att man växer. Man får andra perspektiv. Saker som gör att man är aningen mera öppen för saker. Man dömmer inte lika lätt. Man är mera ödmjuk inför livet. Ödmjuk inför andra. Man inser värdet av de små sakerna i livet.
Hur långt har du kommit? Hur ofta sitter du och tänker att andras liv är tragiskt utifrån dina egna normer? Hur ofta dömmer du de du ser? Hur ofta har du åsikter om vad andra borde och MÅSTE. Är du ofta avundsjuk på andra? Sitter du och lägger enorm energi på andra? Även dom du inte ens tycker om?
Jag försöker att vara här och nu. Jag försöker att inte dömma eller ha åsikter. Ingen är ju perfekt men jag försöker förstå. Jag försöker leva mitt egna liv så gott jag kan.
Just nu försöker jag överleva mina magsmärtor och ta dagen som den kommer tills jag får hjälp med detta. Fokus ligger på måendet. Varje dag. Det är kaos nu. Men det kan bara bli bättre.
Datum: 2011-12-18
♥
Klockan: 07:45:00
♥
Kategori: Böcker
Jag såg filmen Svinalängorna för ett tag sedan. Filmen berörde rejält. Så tänkte jag att ajg måste läsa boken. Så jag lyssnade på den precis.
Film och bok följde inte varann direkt. Det är ganska stor skillnad även om grunden är den samma. Saker är inte i boken som i filmen.
I filmen möter vi den vuxna Leena som håller sitt förflutna hemligt för sin make och barn. Vi ser tillbaka. I biken följer vi ju Leena här och nu och någon vuxen Leena träffar vi inte.
Jag tycker språket är aningen grovt boken. För mycket fula ord. Jag är inte pryd men de blev lite för mycket. Annars tycker jag om historian och den tar ju tag i en givetvis.
Jag såg filmen först läste boken sedan och nu är jag nog lite besviken på båda. Jag kan heller inte säga att boken är bland de bättre jag läst men ändå läsvärd.
Vill du läsa om boken kan du kika in på
BOKUS
I filmen ser vi Noomi Rapace som Leena när hon är vuxen och Ola Rapace spelar hennes man. Filmen grep i alla fall tag i mig på många många sätt.
Datum: 2011-12-17
♥
Klockan: 18:39:28
♥
Kategori: Allmänt
Efter att ha disskuterat med överläkaren igårkväll valde jag att följa med Daniel hem.
Jag har samma smärtlindring hemma som jag fått där. Jag vet läget ordentligt nu efter att ha varit på ultraljud. Jag vet att jag ska opereras så fort det finns en tid. Jag vet att inget är akut i den bemärkelsen att något kan hända. Fortsätter jag ha ont får jag komma tillbaka och jag får bli sjukskriven OM jag inte kan åka till jobbet på måndag.
Väl hemma så sov jag gott. Vaknade med migrän någon gång på morgonsidan. Vaknade kvart över tolv igen. TUR va ju de för Daniel började ju jobba halv två.
Jag har tagit det lungt. Var ute på lite julmarken på Lev vackert. Hämtade upp två av barnen på MC Donalds.
Nu har jag pysslat lite och gjort klar alla julkort, TROR jag. Har gjort iordning någon papppåse och så har jag klätt några tändstickaskar.
Så jag vet att jag har två operationer på gång. En vet jag blir den 3 januari. Gallan vet jag inte men jag hoppas det blir innan Jul. Mest för barnens skull. Jag hoppas annars kunna jobba. Min mage bråkar ju ofta så att jag får läggas in med dropp händer ju ibland. Precis som det behövs för att magen ska få vila.
Sitter nu med August och ser barnprogrammen. Tänkte om vi ska se en film sedan. Mysa.
Datum: 2011-12-16
♥
Klockan: 18:06:46
♥
Kategori: Allmänt
Har inte tagit detta beslut på om ja ska använda dessa än. Men vi får se. Ler.
Datum: 2011-12-16
♥
Klockan: 08:17:04
♥
Kategori: Allmänt
Nu ligger ja inlagd. Ont i snart en vecka. Vill vara hemma. Må bra. Mår skit. Mår illa och har ont. Sköterska D har tagit hand om mig i natt å nu när han gått hem har student L tagit över. Väntar på ronden. Försöker att slita ha ont å må illa.
Datum: 2011-12-15
♥
Klockan: 08:53:59
♥
Kategori: sjukhus/sjukdom
Ja inte är de bra här hemma med mig inte.
Gallan fortsätter och spöka och jag har ont i stort sett hela tiden. Får riktiga anfall och får ta en hel del mediciner för att ta bort de värsta.
På tisdagen fick jag ett nytt kraftigt anfall så Daniel ringde ambulansen. Jag kunde inte röra mig så ont hade ja. Hade under dagen verkligen försökt ringa in till sjukhuset och få hjälp med att skynda på operation. Men inte fått något gensvar alls.
Ambulansen kom. Jag fick en injektion. Så pratade vi fram å åter va vi skulle göra. De ringde in och fick prata med kirurgjourens läkare. Jag fick rådet att stanna hemma. Ta de jag fått utskrivet och komma in om de inte hjälper. Akut blir man inte opererad även om jag åkt in. Så fixade han så jag kom upp på akutlistan för operationer.
Akut kan vara inom tre veckor. Det innebär väl också att man kan få en avbokad tid å att man kan få åka till ett annat sjukhus. Jag skiter i vart jag får åka bara jag får min operation. Men julen närmar sig. Nyår. Jag inser att de ser mörkt ut.
Ska så fort klockan blir nio ringa operationskordinatorn och se hur de ser ut. Var i tiden jag är planerad. för jag måste ju ändå va inplanerad.
Jag har inte jobbat. Det går inte. Sjukskrivningar och läkarbesök mediciner och allt kostar. Julen känns mörk. Ingen snö och inga pengar. Dålig är man så att känna att det snart är jul ja de känns hopplöst. Kan inte äta. Får ont så fort jag äter. Kramper. Mår illa. Är trött. Helt sliten.
August och mormor klädde i alla fall granne igår. August la de få julklappar jag haft råd med under granen. Hanhar ställt fram tomtar. August älskar ju julen. Jul kommer det bli. Även om det inte dignar av julklappar och pynt. Även om mamman inte kan äta julmat. Även om det inte är snö. fast vi inte har de städat och fint. Klart de blir jul.
Givetvis överlever jag med. Klart jag gör. Men detta är mer än tungt. Jag anser inte att man ska behöva ha de såhär när de finns bot. Trodde att man kunde få en operation för att de va akut inom ett par dagar. Som att åka till akuten och få vara kvar och operation dagen därpå. Men så fungerar de tydligen inte längre. Inte för mig... jag begriper inget.
Ambulanskillarna va super. De gjorde ett kanonjobb. Hjälte mig på plats. Jag slapp åka in för att få någon spruta och sedan åka hem illamående i bilen. Jag fick ligga kvar i min egen säng få hjälp och råd och sedan kunna koppla av.
Daniel jobbar. Först praktik sedan jobb på sjukhuset. Ensam. Oskar låg inne hos mig i sängen hela kvällen igår. Pratar. Finns där. August såg teve och jag fixade me dlite mat och joxade med det jag orkade. Läser. Tänker. Vilar.
Tar stunden som den är. Accepterar läget. Kan jag göra något annat?
Datum: 2011-12-15
♥
Klockan: 07:03:03
♥
Kategori: Böcker
Igår läste jag ut senaste Kepler. Så förbannat bra. Joona Linna fortsätter att lösa fall på sitt sätt. I denna bok möts vi av brutala mord återigen men jag säger bara att nu har författarna verkligen skruvat upp farten. Man har rejält höga förväntningar på nästa bok så nu har de en del att leva upp till. Tredje boken....Eldsvittnet. LÄS!
Vill du läsa mer om boken? Klicka in på
BOKUS
Datum: 2011-12-14
♥
Klockan: 19:00:16
♥
Kategori: Allmänt
Denna fick ja av Daniel idag.
Datum: 2011-12-13
♥
Klockan: 09:12:05
♥
Kategori: Böcker
Har precis avslutat del två av tre i en triologi av Stefan Tegenfalk. Denna heter Nirvanaprojektet och tar vid där den första slutade.
Denna är helt klart bättre än första anser jag. Vi får fortsätta följa Jonna och Ghrön i sin kamp att sätta stopp för något som är större än de förstår själva.... Drog-X men kanske något större än så.
Jag tycker den är klart läsvärd och ska ta mig ann bok nr tre inom kort.
Datum: 2011-12-12
♥
Klockan: 12:49:34
♥
Kategori: sjukhus/sjukdom
Igår va de dax igen för gallan att spöka.
Så akuten och smärtlindring och hem å må illa å ha kryp i kroppen. Klåda på hela kroppen samt huvudvärk så jag ser stjärnor.
Orkar inte sitta, orkar inte ligga. Orkar inget.
Försöker läsa lite. Försöker pyssla något. Pratar med snickarn som är här å sätter in luckorna till vindshålen.
Kan inte sova... men är jättetrött.
Känner mig så nere. Fan jag orkar inte må såhär alltså. det börjar bli olidligt känner jag.
Hoppas på snabb operationstid nu men samtidigt är jag livrädd plötsligt. Jag vill inte. Jag vill inte inte inte.... brukar må så skit efter narkosen. Å jag har två operationer på G å de känna aningen för mycket just nu.
Tror ni detta med jul känns angeläget? Nope. Inget pyntat. Det enda jag älskar är alla julkort jag får göra.
Datum: 2011-12-11
♥
Klockan: 11:52:20
♥
Kategori: scrapbooking
Än finns ju chansen att köpa personliga julkort. Helt unika. Handgjorda av mig. Att skicka dom per post är inga problem. Så hör av er om intresse finns.
Bild: Detta är en tändsticksask som jag har altrat. Kul att ge bort med lite ljus kanske?
Datum: 2011-12-11
♥
Klockan: 09:42:34
♥
Kategori: Kropp å själ/ADHD
Det räcker inte med att man mår skit över allt det jag skrev om igår. Givetvis vaknade jag igår med halsont och feber.
Så jag är inge på hugget alls.
Nu ska jag bara försöka komma in i duschen. Jag ska fota de julkort jag orkade göra igår. Å jag hade hoppats på att någon ville ha några av mina julkort i år för att skicka. Men icke. SYND.
Men jag får skicka till desto fler i år.
Jag är tom. Känner mig tung. Uppgiven.
En dusch och lite pyssel kan nog göra mig lite gladare. OM jag orkar. Sov massor igår. Läste och sov. Vilade. såg film. Vilade och sov.
Hoppas ni andra har haft och har en bra helg.
Bild: Min lilla My som min bloggkompis virkat åt mig. Hennes ettrighet behöver jag nu så hon är en bra maskott.
Datum: 2011-12-10
♥
Klockan: 09:12:33
♥
Kategori: sjukhus/sjukdom
Jag har försökt vara stark och fyllt dagarna med aktiviteter.
Igår rsade nog det mesta tror jag.
Vafan är de med mitt liv? Varför kommer allt på en gång? Varför måste de vara något HELA tiden?
Någon menar ju att jag letar upp saker. Att jag själv ställer m ig i detta. Ja det gör ja ju givetvis för att det blir massa strul med min kropp de väljer jag givetvis. Självklart.
Som ni vet har jag en knöl i mitt bröst. Jag ska opereras den 3 januari. Detta har jag ändå kunnat hålla mig bra till den sista tiden. Det är okej nu när jag vet att jag ska iväg och allt runt detta börjar bli klart. Jag har bearbetat men har försökt att bara öppen med detta och liksom göra annat utan att tänka en massa på detta. Jag hade liksom ställt mig upp.
Så var jag ju iväg och röntgade mina njurar och hade nog inte tänkt mig att det var något. Klart inte. Givetvis visste jag att ett svar skulle komma och jag hade liksom lagt fokus på bröstet och sådär så jag tänkte inte mer på de.
Igår kom bakslaget. Läkaren ringde. Svaret hade kommit. Inte de svar jag ville. Det blev lite väl mycket. Jag hade inte njursten. Jag hade gallsten. Ingen fara med detta tänkte jag. Men så började vi prata. Mitt mående. Att jag inte känt detta...
Läkaren ansåg de märkligt och när jag berättade om min mage och mina besvär blev han minst sagt orolig. Han tyckte att mina vistelser på sjukan ang magen lät märkliga. Han ansåg att man skulle ha reagerat.
För flera år sedan låg jag inne. Jag var väldigt sjuk. Man hittade inga fel. Eller jo de gjorde man ju men inte något man gjorde något åt. Man konstaterade att jag har IBS och att jag får kramper i magen. Jag hade dock sten i min gallblåsa och hade fått en retning på min bukspottkörtet och det var detta min läkare blev galen över. Man skulle tagit min gallblåsa DÄR å DÅ. Har man fått en retning på bukspottkörteln så är de op som gäller.
Han tror att många problem jag har haft beror på detta. Han forskade kring detta och istället för ett ultaljud på min gallblåsa blir det operation.
En operation till. Snart.
Jag är besviken på att man behandlat mig såhär. Att man inte tagit mig på allvar. Att man inte gjorde något. Här har jag gått med min jobbiga mage. Jag har aldrig tänkt gallblåsa. Aldrig. Jag har varit sjul flera gånger och man har enbart tänkt min mage... liksom jag fast att man vet svart på vitt att jag har sten i gallan. Sånt förbannat slarv.
Allt rasade. Jag gick hem. Sjukskrev mig. Sov hela eftermiddagen. Såg lite teve och film och sov igen. Vaknade nu med jätteont i halsen och känner mig allt annat än kry.
Snart jul. Snart operation ett. Tom. Tung.
Jag kommer fixa detta de vet jag väl men det är lite för mycket på en enda gång känner jag. Varför ska allt ske direkt? Varför fixade man inte detta för tre år sedan? Jag kommer säkerligen inte bli hundra bra men mycket kommer säkert bli bättre efter detta. Massa skit i min kropp beror säkert på detta å nu har man fått gå med de å lida så många år i onödan. Helt jävla sjukt. En del i detta är väl att man låg på Medicin. Inte kirurgen. Det har varit lite för mycket på sjukhuset jag gått. Jag är så förbannat glad att jag åkte till Karlstad denna gång för annars lovar jag att vi stått å stampat på samma förbannade fläck.
Jag är glad att vi har bröstcentrum i Karlstad också. Så bra var de där och jag känner mig hörd på. Jag känner att jag fåt hjälp.
Men tungt likförbannat.
Igår hade jag även tänkt stänga ner bloggen. Lägga ner. Inte för att jag inte vill skriva eller dela. Utan för att intresset är för svalt. För att orken inte finns. För att jag blir besviken på några saker. Tänkte lösenordskydda men då kan jag lika gärna stänga och bara skriva.
Jag tänker vidare. Det får vara nu. Jag vill ju inte missa kontakten med er som skriver och som jag lärt känna via bloggen. Men just nu läser jag inte mycket bloggar. Jag skriver inte något på FB heller i stort. Jag kommenterar men inte mer. Jag har kontakt med de som inte bor så nära. Andra som rä nära hör man ju aldrig av ändå så jag har lagt ner. Andra männsikor har jag lagt massa energi på för att de ger energi tillbaka.
Jag rä glad att jag har er. Ni vet vilka ni är. TACK för ert stöd.
Datum: 2011-12-07
♥
Klockan: 15:06:56
♥
Kategori: Allmänt
Idag hade jag och Daniel förmiddagen ledig tillsammans. Vi gjode några ärenden och sedan skulle jag hem och grejja och göra julkort hade jag tänkt. Daniel skulle med en kompis till skjutbanan och skjuta pistol.
Kompisen tog licens för pistol förra året tror jag det var och jag har ALDRIG tänkt tanken på att testa. Aldrig någonsin hållt i ett vapen av något slag. Jo knallpulverpistolen man hade som liten. När vi lekte cowboys å indianer på gatan där hemma.
Så säger han bara ska du följa med upp till skjutbanan kanske?
-Öööö jaha... jag ska ju göra julkort.... å njae... ja vet inte....
-Jag ringer C å säger du blir med och så får du prova och skjuta du med.
Jag trodde han menade att jag skulle följa med och titta. Inte skjuta.
-Jag har aldig skjutit och aldrig ens tänkt mig tanken att göra detta heller. Det vågar inte jag.
Men så tänkte jag. Vafan... varför inte? Det är ju inte farligt att testa.
Sagt och gjort. Hem och klä sig. Sedan iväg.
Jag har sedan fått lära mig hur man beter sig på skjutbanan. Vilka moment som skjutledaren styr och säger och ja regler man ska följa för säkerheten. Olika vapen. Hur man laddar och skjuter och hur man håller och siktar. Hur man gör för att ta ur magasinet igen osv osv.
Bild: Vapnet jag sköt med idag. Jag valde att enbart skjuta med detta. Nästa gång ska jag våga mig på något av de andra.
Ja jag veeet, detta kan jag inte och jag hade tusen frågor. Sa tusen konstiga saker och det var lite skrämmande först. Kände att nej fan jag vågar inte.
Bild: Här skjuter jag min första serie. Jo jag ser ju verkligen ut som en skytt i pippimössa och röd jacka dagen till ära. Men vafan... öronproppar har jag fivetvis i då man måste vara rädd om sin hörsel.
C förklarade kanonbra. Var lugn och visade inte att han tyckte jag var dum eller så. Svarade bra och lite lärde jag mig.
Så blev det tid att provskjuta. Jag fick börja med ett tävlingsvapen och höll mig till detta denna gång. Daniel provade lite olika vapen.
Bild: Här hade jag faktiskt tre skott på den svarta delen. Men ett skott fanns inte alls på tavlan. Men godkänt. C tyckte jag var duktig. Ler.
Titta det där ser ut som en revolver sa jag tex. C tittade och log:
-Det ÄR en revolver.
Sånt bjuder jag på.
Hur gick det då?
Det var inte bara. Man ska hålla vapnet rätt. Man ska känna hur man står. Man ska sikta och hålla och man ska massor. Man ska absolut stänga av allt annat och liksom vara jag och vapnet. Fem skott. Sex minuter för dessa skott.
Bild: Daniel kollar sina skott.
Första gången så jooo jag hade träffat tavlan. Otroligt för det såg man inte 25 meter ifrån. Andra gången hade jag faktiskt skjutit bra och det hade gått igenom som en guldserie. iiiiiiii.... Sedan fick jag alla skott samlat i en bra skottbild eller vad det hette. Sedan blev det lite si och så. Men jag är supernöjd.
Det var skitskoj jö.
Detta var inte sista gången. Jag måste med och prova flera gånger.
Det var verkligen något för mig som borde rensa skallen och bara ha fokus på skotten. Man måste släppa allt annat. Tänkapå hur man har kroppen. Hur man andas. Allt. Det var fan så komplext. Riktigt intressant och spännande. Coolt. Inte just själva skjutandet utan att få de rätt. Träffa målet. Släppa och riktigt gå in för detta.
Bild: Skjutbanan. våra mål där borta. Jag sköt endast på den till vänster. Daniel sköt på de andra två målen och det gjorde även C.
Ja man ska ju våga testa. Man ska inte dömma ut något innan man testat och ja som C sa... kanske fastnar du. Sedan är det så skoj att göra något tillsammans.
Daniel är bäst. Tänk va saker jag får göra som jag aldrig vågat eller trott innan. Goaste. Kanske ska vi ta å gå med i skytteklubben. Ler. Daniel vill helt klart och har inte haft tiden men vem vet. Detta kanske vore något ändå.
Datum: 2011-12-07
♥
Klockan: 13:15:00
♥
Kategori: Allmänt
Senare år har man börjat tolka saker. Se saker i ting vi sagt och gjort i många år.
Man ser rasism i en de ena än de andra. Pippi Långstrump var djävulsdyrkare... hon hade ju så många namn eller hur det var.
Att säga negerboll var ju HEMSKT. Kakan... den bruna bollen som säkerligen fått sitt namn av färgen. Nigro betyder svart. Rasism att säga negerboll. Kränka en folkgrupp. Neger användes som skällsord. Ord som användes under slaveriet. HEMSKT givetvis. Säger inte emot. Men de svarta som idag lever har inte levt under slaveriet. Men givetvis varit en utsatt grupp. Men att de kallar varann neger är inte samma sak. Att kalla sig själv neger får man inte heller som en av våra standup kompiker gjorde i sin egen show. Hon syftade ju enbart på sig själv. Hennes berättelse. Så fick man inte göra.
Att ha en kinagubbe på godis får man inte heller. En asiat. Kinapuffar. Jag förstår inte vad som var kränkande i detta. en kines. En kille på nyheterna var upprörd. En kille som inte ens själv var kines men typ från annat land i Asien. Varför satt han och var kränkt? Hur uppstod en sådan känsla? Jag såg godiset och en kines på påsen och kände mig kränkt.
Bild: Kinapuffar.... godis. Antar att RISET syftar på Kina å därför en kines...
Jag har aningen svårt att förstå att man tolkar in saker i allt sådant här.
Varför får man ha en liten svart flicka på lakritsgodis? Har ingen känt sig kränkt av detta ännu? Varför reagerar ingen på att vi säger att vi fått en FINNE på näsan när vi har acne? Är det en person från Finland vi har på näsan? Får vi säga sånt?? Varför får kakan FINSKA PINNAR fortsätta heta som de gör?
Bild: Fazers lakritsgodis med en svart flicka. Får saker heta något med vitt? Min hudfärg är vit va?? Säger man inte så?
Varför får människor från andra länder kalla oss svenska rsister så fort vi vill göra något svenskt som att sjunga nationalsången eller hissa svenska flaggan när de själva anser att vi svenskar ska låta som ha sina traditioner kvar? De får be och bygga mosker och bära burka men vi svenskar får inte göra något svenskt. Människor från andra länder får skrika rasist till mig om jag försvarar mina traditioner och kalla mig saker som syftar på min hudfärg.... men inte jag?
Kakan finska pinnar.... vad kom det namnet av? Är Finskar som pinnar eller har Finska människor liknande pinnar där i sitt land??
Jag kan inte förstå varför det som är svenskt ska tas bort. Gör man inte det eller gör det svenska lite tyst så är det rasism. Jag förstår att svenskar blir hatiska mot invandring och sådant.
När jag åker till ett annat land beter jag mig inte illa. Jag kräver inte att de ska sluta låta i sina moskeer eller sluta äta sin mat eller ha sin flagga hissad. I vissa länder får man även acceptera att man som kvinna måste skyla över sitt hår osv. Detta fast det inte är mina traditioner.
Bild: En Finne på hakan. Hur uppkom ordet? det heter Acne.
Många skrattar åt oss bakom ryggen. Vårt förbannat veka system. Allt de där om att tycka synd om så får jag göra som jag vill.
Nej vet ni vad... sluta tolka in så förbannat mycket. Låt de heta negerboll. Annars vill jag inte höra att ni säger finska pinnar eller finne på hakan heller å ge fan i att gå i kyrkan eller andra saker. Fas så löjligt detta är.
Datum: 2011-12-07
♥
Klockan: 08:51:28
♥
Kategori: Allmänt
Kan väl säga att mycket far runt i mig just nu.
Orosperiod.
Bara att gilla läget. Ta det för vad det är. Jo jag vet ju att de brukar lösa sig på något vis.
Idag ska jag till tandhygienisten. Har dragit på detta i två år nu. Å jag som äter mycket mediciner bara måste nu. Torr mun är inte bra för tänderna. Jag vet. Men vad gör man med en skral kassa? Man drar på sådant där som i slutänden blir dyrare. JAG VET.
Så trots att jag har de knapert så går jag idag. Inga fler avbokningar.
Sedan ska vi på julbord med jobbet.
Det kunde vara. Jag har inte gått på några år. Det finns orsaker. Orsaken finns även i år. Men nu ska jag försöka sluta tänka. Jag har N vid min sida i år och det känns skönt. Lättare. Inte ensam.
Men under dagen blir det nog bara det vardagliga. Pyssla ska jag hinna med har jag tänkt. Kanske ska jag försöka hitta de sista julklapparna. Kolla över vad jag har. Barnen får två klappar var i år. Det räcker. Varför detta överflöd? Mina barn får ju vad de behöver under hela året. Vidare har vi gjort resan till Rhodos samt renoverat och barnen har fått saker till sina rum. Det får räcka.
Varför ska det överkonsumeras? Nej jag är så anti detta så två klappar var får bli bra.
Mina är nöjda. Det vet jag. Alla ungar är ju inte de. de ska bara ha. Å vad de än får är de fel pch kastas i någon hög. Sånt är inte skoj. Men det handlar ju om vad man lärt dom från början. Jag sticker ut hakan å säger som de är. Mina har aldrig fnyst åt strumpor eller kalsonger. Inte åt praktiska saker. De förstår att man inte kan få värstingsaker. Och OM man får en dyr sak ja då är de detta man får.
Att lära sig pengars värde är inga fel. Albin har önskat vad han vill ha. Så detta ska jag fixa idag.
Givetvis önskar sig mina också Iphones datasaker och diverse teve och radiostyrda flygplan mopeder och saker för tusentals kronor. Men de hänger inte läpp om det inte är detta som ligger under granen.
Bild: Porslinsmössen.... inte en julsak är framme ännu. Men nu kanske man tar fram något när snön äntligen har kommit.
Datum: 2011-12-06
♥
Klockan: 08:55:00
♥
Kategori: scrapbooking
Så synd att ingen vill beställa julkort eller andra saker till jul.
Men jag gör fler å fler kort så de som står mig nära kanske blir glada i alla fall. Det är sååå skoj.
Det blir många julkort i blått och bruna nyanser i år. ÄLSKAR detta. Å jag både målar en del motiv med copic och använder en hel del stansar samt stämplar. embossar en del. De finns så många tekniker.
Bild: Vidare har jag börjat göra lite påsar i brun papper. Dessa kan man fylla med precis vad man anser sig passa. Godis? Smycke? Kanske något annat smått och gott. Jag har några påstankar som jag ska ge bort. En lite anorlunda julklapp.
Kommer kanske även att måla några canvas med väggord på. Även detta görs på beställning.
Datum: 2011-12-05
♥
Klockan: 13:50:00
♥
Kategori: Böcker
Då har jag läst ytterligare en bok av Karin Alfredsson. Pojken i hiss 54. Denna gång befinner man sig i Dubai och Pakistan.
Denna bok väcker många tankar om hur människor lever och jag tycker om författarens Ellen Elg.
Detta är nr fem i serien om Ellen som jobbar som läkare.
Rekommenderas.
Datum: 2011-12-05
♥
Klockan: 11:16:11
♥
Kategori: August/barnen/Autism
August fastnar lätt i saker.
Han är hopplös när han ska fixa sig på toa. Han ska borsta tänderna men de enda han grejjar med är att tvätta händer och grejja med tvålen och spola vatten.
Om han hade möjlighet skulle han kunna stå så i timmar.
Hur lösa problemet? Varför fastnar han?
Detta får man klura på. En del är väl att han helt enkelt glömmer bort. Han minns inte vad han ska göra och i vilken ordning.
Scheman och bilder brukar fungera så nu har vi gjort som så att när han ska borta tänderna får han med sig en bild som symboliserar detta. När han är klar med detta så kommer han tillbaka med lappen och får den andra som står för att tvätta händer och resterande.
Vi har testat några dagar nu. Han tar snabbt till sig detta med bilderna så jag hoppas detta är en lösning. att få ett längre schema med in tror jag blir för många moment så nu kör vi detta ett tag.
Datum: 2011-12-05
♥
Klockan: 11:10:34
♥
Kategori: Kropp å själ/ADHD
Jag är nog en ganska mycket känslomänniska.
Jag har en tendens att reagera... och agera.
Jag tolkar även saker och övertolkar ibland.
Just nu sitter jag ändå med en sån där känsla i magen att jag nog har rätt.
Hur man än gör så är man inte med. Jag har senaste tiden verkligen kämpat. Jag har bestämt mig för att ta mera plats när det gäller vänner och försöka delta.
Men hur gör man när de redan finns gäng och grupper som haft varann länge? Hur gör man för att bli en del i träffar med mat eller att man går ut tillsammans? Träffas och tar lite vin och badar tunna? Byter julklappar och blir bjuden på diverse fester?
Någon sa att ja man kan inte bara stå där. Man måste ju fråga om man får vara med. De kanske inte tänkte på dig. Nej klart de inte tänkte på mig. Jag är ju inte en del i gruppen. Grupperna har ofta redan ettableras och även om jag kanske känner alla i gruppen har man aldrig fått vara delaktig.
Ska man då be att få delta? För mig känns det lite som att tränga sig på. Kanske känner man sig då tvingad att ta mig med. De finns kanske en anledning till att man inte tillfrågas eller att man aldrig kom med i gruppen. Ingen ville ha en med.
Man måste ju ändå förstå känslan av att man tränger sig på. Att man vill vara med men OM man få delta så är man liksom ändå inte delaktig. Har ni aldrig stått där i en grupp men inte varit med? Inte hört till? Varit utaför mitt i? Har ni aldrig känt att man ibland fårtt vara med för att vara lite sällskap tills den som tog en med träffade de som den ville eller bara för att komma iväg? Medan man själv känner sig utnyttjad.
Men kära lilla jag.... det finns ju flera människor. Umgås med andra. Ja givetvis får man detta. Men jag skulle så gärna vilja vara en del i något störra än tvåsamma umgängen. Där vi är fler än två.
Jag är göad för det jag har. Men jag vill så gärna träffa andra. Jag vill så gärna vara med på saker andra gör. Men jag är inte med.
Nu stundar en större gemensam sak. Här har jag säkert tolkat min gamla erfarenhet. Jag har gått in i känslan som det brukar ha blivit. Sånt gör så ont. För i detta sammanhang vill man inte vara lämnad utanför. Därför brukar jag avstå. För att jag känner och vet att jag inte är önskad.
Givetvis kan man inte gnälla. Man ska givetvis ta ansvar för att ändra sin situation. Men det är inte alltid så enkelt. Vantrivs man med sitt jobb eller sitt hem kan man söka nytt eller utbilda sig. Man kan göra om hemma eller flytta. Men i alla lägen är det inte så enkelt. Man kanske inte får andra jobb... inte kan flytta eller helt enkelt inte kommer in i dessa sammanhang som man så gärna vill. Hur mycker man än försöker.
Men jo jag vet. Jag är den enda som kan göra något åt min situation och gudarna ska veta att jag har försökt.
Datum: 2011-12-05
♥
Klockan: 07:57:10
♥
Kategori: Kropp å själ/ADHD
Det händer inte mycket på bloggen.
Det är totalt stopp i hjärnan och datorn har knappt fått någon tid överhuvudtaget.
Jag har jobbat och jag har umgåts med människor.
Jag vet inte.... men ibland är det faktiskt viktigare att göra annat än att sitta vid datorn. Vi sitter allt mera. Jag sitter mycket. Men sista tiden har jag inte alls haft lust med blogg eller FB.
SKÖNT.
Veckan som är kommer innehålla en hel del. JOBB.... sedan är det julbord med jobbet på onsdag. Har faktiskt inte gått på flera år. Har inte känt mig delaktig. Utanför. Inte så skoj att gå ensam. Leta efter de andra som ått tillsammans. Så jag har låtit bli att gå.
I år ska jag gå. Har i alla fall sällskap. Men jag vet redan att utanför är man. Tyvärr.
Nåja. Jag bryr mig inte längre. Jag har ju taigt beslut att ta mera plats där jag vill ta plats. Jag jobbar hårt för vänskapen jag har. Så får resten vara. Man får acceptera sin plats ibland.
Bloggen känns trög. Ingen större anstorming så därför får det vara till intresse uppstår.
Jag vill umgås med människor. Jag vill få ut min kunskap. Jag vill hjälpa. Jag vill inte bara sitta såhär.
Nu ska jag köra August till skolan. Sedan blir de pyssel en stund.
Bild: Julkort... att ge bort.
Datum: 2011-12-03
♥
Klockan: 12:08:00
♥
Kategori: Kropp å själ/ADHD
Hade jag inte träffat Malou hade jag inte träffat hennes underbara familj.
Lena som är Malous mamma har blitt en ny vän till mig. En människa jag verkligen tycker så mycket om. Superhärlig är hon. Finaste.
I somras så hjälpte jag till att placera om en vovve. Titus. Han blev utan matte genom en tragisk händelse och Lena och Ulf tog hand om honom. Lena som var så rädd för hundar har övervunnit sin rädsla.
Finaste Lena... TACK för de stunder jag fått med dig hittills.
Datum: 2011-12-02
♥
Klockan: 17:16:19
♥
Kategori: Allmänt
Jag är med och tävlar hos Petra på Lantlig Charm.
Gör detta även du, klicka bara på bilden här nedan så kommer du direkt till Petras blogg.
Datum: 2011-12-02
♥
Klockan: 12:03:54
♥
Kategori: scrapbooking
Skickar ni julkort till jul?
Jag gör det fortfarnade. Ännu mer sedan jag började göra mina egna. Alla kanske inte får egentillverkade. det beror på vad jag hunnit. MEN i år tror jag det ska bli så.
Har någon lust att beställa så får ni höra av er snart.
Datum: 2011-12-02
♥
Klockan: 08:02:45
♥
Kategori: August/barnen/Autism
Då har vi haft utvecklingsamtal på alla tre grabbarna.
Det är skönt att det är gjort och denna gång och att det faktiskt var så mycket positivare än vad det har varit tidigare terminer. Även om barnen har svårigheter och inte är med i alla ämnen så har det varit en positiv anda. Man har på något vis ändrat lite tankebanor och sätt att lägga fram hur det går anser jag.
Bild: Albin och August. Albin har fyllt 13 år....
Jag tror man har insett att en positiv anda ger så mycket mer än att bara hacka ner och lägga fram allt som är svårt. Att man lyfter de bra sakerna och även om man har svårigheter så är det ändå en annan ton.
August hade sitt samtal först. Det var ett tag sedan nu och åtgärdsprogram har skrivits i svenska och matte. MEN man har ändå lagt målen så att August kan nå dom. Man har ingen tanke på att han ska kunna följa målen som står. Hur ska det vara möjligt? Så man sätter lägre mål så han kan växa. Man kan inte sätta mål som är oövervinnliga. Det fungerar inte.
Bild: Min stora kille. Kärlek. Tonårsförälskelser.
Oskar hade sitt samtal i onsdags. Det funkar bra. Han har landat. Han har lite uppgifter som inte är klara och han har lite svårt i två ämnen som är mycket nya begrepp. MEN de har bra verktyg och det är inget som är allarmerande. Inga stora saker. Första gången på år kan jag säga som det rullar på. Sedan att han inte jobbar på för att han grejjar med annat är en annan sak. Han kan om han vill.
Albin hade sitt samtal igår. Oj va han har växt min unge. Han har verkligen lärt sig enormt med ansvar och han pluggar och kämpar. Det ser jättebra ut nu. Det är matten och lite smått i svenska men vi har försökt hitta lösningar. Jag hoppas detta som vi kom fram till nu ska göra att han fortsätter växa.
Jag är superstolt. Jag har inte tre killar som det bara rinner på för. De får kämpa. Men de kämpar och växer. Det är så härligt att se.
Jag önskar att de inte behövde kämpa så hårt. Att de hade det enklare. Speciellt August. Men det viktiga är att hålla modet uppe. Att vara positiv. Lyfta det som fungerar så man växer som människa och fortsätter tro på sig själv samt att man känner glädje i att gå till skolan. Gör man inte de så är man farligt ute snart.
Bild: Det är 16 år sedan jag blev mamma till denne grabb. Man fattar inte var åren blev av.
Att bygga självkänsla är så viktigt. Att min äldsta inser att det är för HANS skull han gör jobbet nu. Inte för min skull eller skolans. Utan för sitt yrkes skull. Framtiden. Givetvis är det samma sak för alla tre men August är för liten för att jag ska säga att du ska lära dig läsa för din skull.... han kanske inte ens hamnar där och då har jag redan knäckt honom.
Bild: August ute och rider på Curre. Detta är August riktiga element. Det är här han hör hemma. Ett med hästen.
Nu står jag själv i startgropen för att eventuellt komma in på handledarutbildningen för lärling. Jag hpppas jag ska komma med. Jag hoppas jag ska klara kursen... och att jag får fortsätta med elever även från lärlingsprogrammen.
Nästa termin kommer väl även mina vanliga elever ut. Jag säger som så att lära ut mitt yrke är verkligen så roligt. Detta gör att JAG växer.
Datum: 2011-12-01
♥
Klockan: 08:14:56
♥
Kategori: Musik
Idag står det om gruppen One inch to go som jag skrev om för lite sedan i den lokala tidningen.
De släpper ju sin demo. Å grejjen är att detta innebär att Alexandra har sin första bild publicerad i tidningen. KUL.
SKITKUL tycker jag.