När vi gifte oss tog min man några bilder av mig i underkläderna samt naken i ett underbart fint fönster i hotellet. Nu gör jag ett album av detta.

Detta är förstasidan

Igår var jag sådär hemskt trött. Det tog med möte och en hel dag på jobbet. Men jag känner det inte som förrut. Det är så ibland. Man orkar inte. Jag kämpar heller inte emot. Jag la mig och läste en stund och strax efter åtta la jag mig. Behöver man sova så sover jag.

Vaknade till en tidigt morgon och var inte trött alls. Skönt att orka upp. Väl uppe och barnen i skolan åkte jag ut till Marieberg eftersom jag skulle till min läkare. Jag tog en promenad i området men ångrade att jag inte tog med kameran som sällskap. Tror jag ska göra om turen imorgon och fota lite. Har skrivit det innan och jag älskar området.

Träffen med min läkare var bra. Han bryr sig och vi komemr fram till många bra saker. Jag mår ju så pass bra nu men ändå släpper han mig inte bara så om en månad ska jag tillbaka. Han vill se att jag fortsätter åt rätt håll. BRA. Mera sådant.

Nu har jag plockat lite här hemma och jag ska nog sätta mig och pyssla lite. I eftermiddag ska vi till ögon jag och August och min största rädsla nu är att jag inte hittar dit. I Karlstad är inte allt på sjukhuset utan spritt lite här och var i stan. Men jag växer även i detta. Snart kan jag allt där med. LER.

Återigen ber jag er kommentera... fråga... undra... läs och reflektera!!



Bild: Selma.Liten mini vovve. Igår va hon minsann här och myste med mig den lilla skitråttan. LER.

Vi måste se motgångar som en del i vårt liv.

En motgång är inte bara negativ.

Ur en motgång blir vi stärkta och vi lär oss.

Se motgången som en del i lärandet.

Inse att vi inte är felfria och att vi ibland gör fel som leder till motgången som senare ger oss ny kraft och en visdom vi annars inte hade haft.

Det är så jag försöker se de.

Så jag tänker.

Idag tog vi nya tag.

Sedan får man även inse att det kanske itne blir bättre. Detta är kanske så långt vi når. Där får vi stanna.

Men det är tufft som skit med motgångar. Igår fick jag prata ut och det gav mig mera vinklar på saken. Jag har gjort ett grymt jobb MEN jag är inte expert och har inga lösningar. Men jag ger mig inte. Jag ger allt. Hundra och jag tycker om denna utmaning. ENORMT.

****************

August började med ny långtidsvärkande medicin i lördags. Han har varit mera känslig och haft en del ont i magen. Gråtmild och jag ser hans Autism mer tydligt. Har till och med varit lite inbunden. men han är frågvis. Han vill. Han vill veta. Han orkar massa mer. Känns som om han vill ta igen massa han inte har uppfattat innan. Känns som om målet med medicinen har lyckats. Jag hoppas vi kommer se resultat i skolan nu.

**********************************************
********************************************************

Glöm inte att slänga in en kommentar. Men hörrni LÄS innan ni frågar saker som redan står i inläggen.
Vill ni följa bloggen är ni välkomna att trycka på BLOGLOVIN knappen i marginalen.

Vill ni ha fler läsare på bloggen trycker ni på de andra knapparna från BLOGGPLUS och BLOGGTRAFIK,, det är helt kostnadsfritt. Men det ger fler besökare i din blogg. Ge det en chans.

Just nu känns det lite lite tungt.

Jag fick ett nederlag jag borde förväntat mig idag men som jag ändå inte ville tro skulle komma. Jag vet heller inte om det var så bra. Visst jag fick mig en tankeställare och jag fick mig en rejäl tänka om känsla. Det mesta stäldes på ända och jag vet ärligt inte hur jag ska jobba vidare riktigt. Inser att det kommer bli svårt. Det blev svårare än jag trodde. Men jag ska försöka ro detta iland... båten kommer vara luggsliten... den kommer ha fått sig många törnar och jag hoppas ändå att det blir bra trots allt. Så bra det kan bli.

Jag ska prata igenom det senare så får jag se.


Bild:Inne i en amaryllis

Tankarna har varit många. Vissa tunga. Jag har känslor i kroppen som behöver ut. Är det våren som är på gång även i kroppen? Jag som tycker om denna riktiga vinter. Med snö och kyla. Men något i kroppen skriker högt. Jag behöver förändringar men jag kommer ingen vägen. Det står stilla hur mycket jag än försöker att komma vidare. Jag kommer ingenstanns och jag erkänner att ensamheten tär. Bara jag. Jag jag. Jag är trött på jag. Jag vill så mycket mera. Men vad? Vad mer vill jag? Tankarna fortsätter och en dag så kanske... kanske. Jag hittar kanske rätt.

Utmaningen jag fick var ändå något som fått mig att leva upp. Så man tar emot och tacksam är jag. Vågar se framtiden. Vågar se mig. Vågar se livet.

Idag bär de av mot Löfbergs lila arena i Karlstad där vi ska se Disney on ice. Det blir jag och min mamma som fått detta i kombinerad jul och födelsedagspresent av oss samt mina tre barn. Ska bli kul. Vädret är också härligt för solen tittar fram.

Ska hinna äta lite lunch innan vi sticker också.



Annars?

Jag behöver lite romantik. Lite extra med kärlek. Värme. Närhet. Sådant behöver jag just nu. Jag vill även uppleva saker. Jag vill ut och åka. Jag vill INTE sälja min husvagn. Snart dax.

Gör ni denna Söndag? Vore ju faktiskt skoj om ni som är inne orkade med en liten kommentar....

Borde ta tag i ätandet. Träna magen som är alltför stor... Jag såg de i spegeln när jag provade ut nya linnet. MAGEN såg ja... å jag vet att jag borde innan de blir för mycket. För min egen skull.



Bild: Jag i mitt nya linne. ME like. Lite lösare men ändå snyggt.

Borde göra nå skoj. Men vad? Igår va de skoj. Så trevligt. Å så fick vi sällskap till KIZZ i sommar. Fan va nice. De va eviga tider sedan vi åkte bort ihopa med Svenssons. Fast nu blir de en vuxen resa.

Jag har scrappat lite. Men har inte så mycket saker till de tyvärr så jag gör mest av papper. Har beställt lite med de kostar ju. Men kul.

 
Bilder: Kortet ajg gjorde.

Daniel jobbar ikväll å jag å de små e ensam hemma. Vi tar det lugnt. Händer inte alls mycket. De spelar WII å jag har pratat lite på msn å ja kikar runt lite på nätet. Har ingen större lust med blogg... men uppdaterar givetvis. Kanske skulle man lägga ner???


Bild: Pärlhjärta.

Tänker.

Jag är nöjd att jag orkar bättre. Att jag har något som jag brinner lite för och att jag börjat pyssla lite. Hittar mer och mer som förgyller livet även om jag saknar kontakt med männiksor. Två personer saknar jag så jag går sänder så jag försöker att inte tänka på dom men de e svårt. Undrar om de tänker på mig ibland. Mathias.... Ingrid. Hoppas ni mår gott.

Tänker på kärleken. Tänk va härligt när den spirar...när man får värme tillbaka. När både barn och man visar sin kärlek och man har någon att ge den till. det är så fint.

Ta vara på varann å tänk på insidan. Det är den som betyder något.

Helt underbart att ha något KUL att bita i på jobbet. Fan jag har värsta drivet att gå iväg. Jag gör äntligen något meningsfullt. Något ja känner jag skulle vilja utveckla.

Men nu är ja TRÖTT.

Fick ju en ganska tuff dag igår då jag råkade sätta rejält i halsen. Trodde min sista stund va kommen. Troligen drog ja ner skiten i lungorna med så ja en sväng till akuten blev de. Nåja... ja lever. Vi får se om jag får lunghinneinflamation men som de e nu känns de bättre. Orkar inte dra några detaljer.

Ska snart tillbaka till skithålet Degerfors. Men vi ska ju dit å ha trevligt.... Marie... Borde hoppa i duschen... raka till de... tvätta av sig.. färga håret och rakt i linnet. De nyköpa... lovar bilder.

Bjuder på en bild som gör mig underbart glad.


Bild: Världens gladaste unge med malou i stallet.

Snö.... Massor med snö


BILD: utanför mitt fönster når nu snön i stort sett upp till fönstren.
 En riktig vinter.


Bilder: Hemstickade randiga raggsockor och mönstrade långkalosner hänger på rader i väntan på vintervädret där ute. På ungarnas fötter och deras ben.



Arwen ligger på fönsterbrädan och gör inte många knop alls. Varför liksom? Ut?? Aldrig. Ingen snö för henne. Inga raggsockor.





Bild: Vårt tillskott i familjen Hamstern NÄDJI gör inte heller mycket dessa dagar. Ligger mest i sin bomull i sitt plasthus och äter melon. Han e är ungefär nio veckor. SÖTIS.




Bild: Tulpaner.

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Igår ringde August läkare. Vi kom överresns att byta till en långtidsverkande centralstimulerande medicin. detta innebär dels en höjning av medicinen samt att man tar den en gång per dag. Vi slipper blanda in skola samt fritids i hans medicinering. Medicinen hjälper då 12 timmar istället för fyra timmar per gång. Nu tar han två gånger och har alltså hjälp åtta timmar. Nu blir det en ökning både i styrka samt i timmar. Medicinen har fungerat bra. Han minns bättre och jag tror han fungerar bättre i stort. Skola och fritids ser skillnad också. Det är skönt. Både för honom och oss. Nu hoppas jag inlärningen ska gå bättre.

Läkaren är grymt bra hon är förstående och man är verkligen en del i det som görs.

Barnen är iväg. En tvättmaskin är hängd och maskinen jobbar vidare. Snön som kommit är skottad och nu singlar ny snö från himlen. Blir en paus innan jag ska iväg och hämta ut lite mediciner på apoteket samt vidare till jobbet. Jobbet just nu är en utmaning och det är kul. Stimulerande till tusen.

Vad gör ni denna torsdag?

Annorlunda.

Att inte känna att man passar in.

Att sticka ut.

Att inte tillhöra.

Utanförskap.

Vill bara att man ska klara av livet.

Vara en del av livet.

Att förstå sig själv.

Jag har aldrig passat in.

Men jag blir starkare och starkare.

Jag har inget val än att kämpa.

För vem ska kämpa för oss? Mig och barnen om inte jag? Vem kan ta min roll? Ingen. Jag är deras mamma. Jag har ansvar både för mig och mina underbara ungar. Mina barn som är de bästa som finns även om jag sliter mitt hår somliga dagar. Att få gråta ut. Att ha stöd i min underbara man och deras pappa. Att jag vet att några andra runt mig VET hur det är. Hur man känner. Som förstår och framförallt frågar hur man mår. Säger jag vet precis hur det kan vara.

Men oron tar... Man får kämpa.

Jag vågar dock fråga... jag vågar ta reda på. Jag vågar. Det ger mig svar och det ger mig lugn. Jag tackar för att jag trots allt gör detta. Att jag orkar. Att jag först gråter för att senare orka ta tag i det som måstes. Jag är ingen som stoppar huvudet i sanden. Jag skyller heller inget på någon annan som jag inte har belägg för. Jag står även för mina fel och mina brister. För dom har jag. Jag felar och jag står för de jag gör. Jag står också ensam. Ensam. Jag dömmer ingen.
 
Önskar jag hade de få vänner jag faktiskt har nära. Jag känner ensamheten men jag lever. Jag lever för mina barn. Min man. Daniel. Vad vore jag utan dig? Allt vi gått igenom på vår tid tillsammans har gjort oss starka. Jag hoppas styrkan ska ta oss vidare i livet.


Bild:Googlad. En fallen ängel?

**********************************************************************

Har avklarat två samtal idag med båda mina söners lärare. August gjorde mitt hjärta varmt... han berättade att han varit på teater idag. Han sa vill du jag ska berätta vad den handlade om och så gjorde han detta. Han MINNS!!!! Lycka. Sedan hjälpte han mig med snön. Han är en kämpe. Han har sådan glädje. Han är så otrolig. smal och mager men stark och viljan att grejja finns. Nu är han med Malou i stallet. Albin lyste... mamma ler. Saker hade gått så bra. Just idag var en bra dag. Jag är glad för honom. Den stora har jag ordnat annat för. Jag hoppas vi kommer ikapp. Beslut är fattade och jag tror vi alla kommer landa.

Att ha avlastning för att orka med de andra är bra. Att jobba och komma hem i tid är underbart. Att slippa en trötthet som förlamar underlättar.

Just nu drogs rullgardinen ner.

Jag klarar inte mer.

Inte ett dugg till.

Hur fan kan skolan i Degerfors ha mörkat något liknande.

Va fan har vi bott för på för ställe.

Ger Degerfors den största jävla sparken i arslet man någonsin kan.

Sluta skryt om er skolan. De e så illa de kan bli.

Jag skulle inte välja den orten om jag hade barn som ska gå i skolan.


ARG

Jag gjorde ju ett kort häromdagen. Mitt allra första scrapbooking kort. Jag lovade lägga ut bilder på just detta kort så här kommer detta.





^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Visst har vi fått en riktig vinter. Jag måste säga att jag tycker det är så fint. Jag trivs när årstiderna är som de ska. Jag vill inte ha slask å blask och sådant. Men visst är det lite tungt med att ta rätt på snön och även väglaget blir jobbigt men tar man det lugnt så går ju det bra med.

Jag hoppas vi får en riktigt fin sommar efter denna vinter. Och jag hoppas att man får en underbar vår så man kanske hinner ut med husvagnen en gång innan vi eventuellt ska försöka sälja den. JAG VILL INTE.

Efter jobbet idag var jag trött. Jag känner en stor besvikelse inför några saker och jag tycker det är tungt. Jag gick en tur med stavarna för att sedan sätta mig och ta tag i ett av besvikelsemomenten. Jag hooppas att allt kämpande ska ge utdelning. För detta orkar jag snart inte med. Känner maktlösheten i hela mig. Värken tar över dessutom så ja det känns att man lever.

Nu ska jag lägga mig en stund och läsa och jag hoppas min man vill ge mig en avkopplande massage.

Har precis avslutat denna bok: Matthandlare Olssons död av Karin Whalberg.



En man sitter på däcket på en färja utanför Istanbul. Han lutar sig mot relingen och njuter av de varma vindarna. Han är en lagom rund man i sina bästa år och han är inte beredd på att dö.
Det brutala mordet på en svensk matthandlare på affärsresa i Turkiet blir upptakten till en historia om en okänd dotter, en exklusiv matta och - självfallet, när det är Karin Wahlberg som skriver - om den vardag och de drömmar som människorna vi möter under berättelsens gång både brottas med och hämtar kraft.

Matthandlare Olssons död är Karin Wahlbergs sjunde bok om kriminalkommissarie Claes Claesson och hans fru Veronika Lundborg, överläkare på Oskarshamns lasarett.


************************************************************
*******************************''

Idag har vi pysslat med scrapbooking. Första gången. Jag har gjort mitt första kort. Det kommer jag lägga ut när mottagaren har fått de.

August gjorde ett litet fotokolage till sin pappa:



Han har även dekorerat sin dosett som han ska ha i skolan.



Sedan har jag gjort lite fint i vardagsrummet med lite nya gardiner.

   

Ikväll ska vi ha lite vänner på mat så nu ska jag förbereda efterrättens bär lite granna.

Va härligt de är att ha energi.

Som ni vet minskade jag på en medicin för någon vecka sedan. Det har gjort att jag är bra mycket piggare nu. Att inte jobba heltid gör sitt. Jag kommer hem i bra tid om dagarna och orkar med här hemma. Det är guld värt att inte gå som en zombie. Att jag har fått mera värk begränsar mig dock men gör väl att jag på något vis känner när det är nog, eller tyvärr när det redan ÄR försent.

Idag har jag ju gjort massor med bilder och scheman. Sedan har jag torkat av i köket och hängt upp lite nya gardiner. Pyssel. Det blev fint. Har även inhandlat en del scrapbooking saker. Jag och August ska pyssla imorgon är tanken. Jag har aldrig gjort detta innan så jag vet ju inte ens HUR jag ska börja. Men jag ska kika runt lite på nätet så kanske jag ser hur andra gjort något kort eller så.



 

Bild: Gardinerna med almogeinspererade blommor.

 
Bild: Lite vårlökar i kruka. De kommer nog slå ut under helgen. Krokus och påskliljor.


Bild: Lite nya dukar. Tyvärr köpta jag i rosa, skulle köpt blå då gardinerna var röda och blå men de passar nog i vardagsrummet.




Bild: PYSSEL.... MASSOR.

*******************************************************************
**************************************************

Vill passa på att tipsa om en bok.

Jag är Wanted av David Larsson

En bra bok med en sann historia. Skriven på ett annorlunda sätt. Annat språk än vad man är van. Den har hållt mig fast.

Som ni vet arbetar jag med bilder med August. Olika bildscheman. Man kan jobba med scheman/listor utan bilder med. Som en arbetsordning.

Just idag sitter jag och laminerar just scheman och bilder. IGEN.


Bild:

Det jag pysslar med just denna dag är bilder jag själv ritar och skriver ord på en eller två bokstäver som sedan August ska få plocka fram när han ska öva att skriva på datorn i sitt dataprogram VITAL som ljudar bokstäver samt läser upp orden.

Ett sätt att träna på att läsa och skriva på ett pedagogiskt och tydligt sätt och med både bild och text. Hoppas han ska finna detta sätt lockande. Han har blivit mer intresserad av just orden nu och flera bokstäver börjar sitta ordentligt.



Bild:
Har även gjort några arbetsscheman med text som jag klippt till laminerat och sedan hålat i ena hörnet och knytit ett band i för att hålla ihop arken. I dessa kan man tex i bilder eller text beskriva hur man åker buss eller hittar vägen hem. Man kan ha text eller bilder på vad som ska handlas i affären. Vad du ska packa skolväskan med eller vad du ska göra under en dag med tider. Arbetsordning om det är någon som jobbar. Vilka aktiviteter du kan göra när du är hemma, tex bygga pussel spela ett spel och bygga lego..Allt för att tydliggöra och underlätta. Detta gör ju att man orkar bättre när man vet vad som händer.

Jag försöker hitta vägar där jag ger August LUSTEN att träna utan att han märker att han faktiskt gör de. Det ska vara roligt.

Eftersom August bara orkar korta stunder så hjälper jag skolan och August genom att ta lite tid av vår vardag att träna.

Men just nu är det lite stopp i mitt huvud med ord på två och tre bokstäver jag kan rita en bild till. Har ni tips?

************

Måste säga att jag just nu fått några roliga saker att bita i. Några nötter att knäcka och jag känner att jag växer. Det är en kul utmaning.